God morgon. Har undrat länge över acceptansen runt "nätdejting". Förr sågs ju kontaktannonser i tidnigar som något dåligt och fult som bara desperata människor gjorde. På min arbetsplats (mest kvinnor i 32-48 årsåldern) är det nästan det enda som det snackas om i fikarummet. "Alla"gör det och är supernöjda utan att skämmas för det.
Vad är skillnaden??
Bifoga bilder på dem så man får ta en titt på kärringarna,gärna bröststorlek och sådana relevanta saker.
För att hålla sig till topic är det väl ganska vanligt numer, en kompis har träffat sin sambo på nätet. Ett ganska effektivt sätt att finna en partner på då man slipper alla jävla onödiga drinkar och lekar. Lär väl vara ganska vanligt i de där kvinnornas ålder då de är mer beroende av en partner än yngre.
Jag tycker nätdejting känns lite desperat att göra själv, men det känns helt naturligt när någon säger att dom träffades så.
Egentligen är det ju ett bra mycket bättre sätt att söka kontakt än krogen eftersom man får veta lite om personen och inte bara gå efter utseende (oftast utseende när man själv är full..).
Jag tycker nätdejting känns lite desperat att göra själv, men det känns helt naturligt när någon säger att dom träffades så.
Egentligen är det ju ett bra mycket bättre sätt att söka kontakt än krogen eftersom man får veta lite om personen och inte bara gå efter utseende (oftast utseende när man själv är full..).
Håller med... men samtidigt tycker jag själv att det känns lite B att söka brudar på nätet, detta trots att jag inte har nått annat sätt att träffa dom. Krogen går bort, där träffar man bara ONS.
Ja det går väl ann, bara intresset är detsamma för båda.
Som sagt, man får veta mer om personen i sig på något djupgående sätt....
Fast sen kanske de går åt skogen när ni träffas... Att hon/han är en dryg jävel på något sätt
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!