AFTONBLADET 22 juni 1941

Europas Frihetskrig.

Det av västmakterna inringade Tyskland har sprängt sina bojor och går nu med fri och ökad styrka till sin europeiska, sin världshistoriska mission att krossa den röda regimen som utgjort ett ständigt hot mot själva frihetens princip.

Under formerna av en artificiell statsbildning har Moskva terroriserat hela vår samtid. Det var Englands obegripliga och oförlåtliga misstag att inte från början vara delaktig i en europeisk politik som uppställde en enig front mot den sovjetiserade Östern. Nu har Tyskland tvingats att först göra rent hus på den servilt styrda kontinenten för att sedan med ryggen fri kunna skrida till det mest betydelsefulla slaget.

Under Tysklands ledning går Europa till ett folkkrig mot det röda väldet. På flankerna marschera Finland och Rumänien. Det blev Finlands stora och ärorika uppgift att i Norden trygga språngbrädet mot den röda tsarismen. Finland har redan blött för denna uppgift och gör i denna stund nya offer för Nordens sak.

Om utgången av detta krig kan ingen tvekan råda. Tysklands egen insats och organisation av de allierade betyder en segerrik och oövervinnlig makt. Det råder heller ingen tvekan om vad Sveriges folk känner i denna stund. Man uttalar inga överord om man konstaterar att det i denna världshistoriska dag inledda kriget får en avgörande betydelse också för Sveriges framtida ställning.

Stod i:
AFTONBLADET 22 juni 1941


Min kommentar:
Tänk vad tiderna kan förändras... Undrar vad Aftonbladet anser om ovanstående artikel idag? Snacka om att vända kappan efter vinden...

Det har väl undgått den fullständigt illaterate TOR att Aftonbladet under kriget ägdes av familjen Kreuger och var mycket tysk- och nazistvänlig.

Fler frågor och insändare som Tor, denne kufiske figur i Ronneby, i avsaknad av kunskaper tänker fortsätta att spamma ner detta och andra forum med?

VAd kan man annrs tänka sig om en socialdemoktratisk tidning?

Är det inte svensk socialdemokratisk strategi att ha ett extremt löst och otydligt partiprogram! Ett partiprogram som kan justeras både till vänster/höger, natoinellt/globalt......Justeras så som passar situationen! Aftonbladet drev en antinazistisk riktlinje fram till Frankrikes fall. Sedan tog det slut. Jag undrar varför?

Du har ju tydligen svårt att läsa innantill! Vilket du visat även på andra ställen...Det var alltså familjen Kreuger som ägde tidningen, ej socialdemokraterna.

Angående:

"att Aftonbladet under kriget ägdes av familjen Kreuger och var mycket tysk- och nazistvänlig."

Ja, det var just det som var min poäng med artikeln. Du kanske är lite trögfattad, men snacka om att Aftonbladet har vänt kappan efter vinden! När det gick bra för tyskarna så hyllade tidningen tyskarna och nazismen, men ett par år senare så, när krigslyckan vände, blev tidningen allt mer tyskkritisk och allierad-vänlig. Och 1945 så fördömde dom tyskarna precis som de allierades tidningar gjorde... Och idag så är Aftonbladet främst av alla tidningar när det gäller fördömande av nationalsocialismen.. Kan det måhända vara deras "skamfyllda" förflutna som påverkar dom?

Sedan är det inte jag som bor i Ronneby utan självaste dåren "Ack ja", som ju spammar i alla forum här... Du verkar uppenbart ha vissa läsvårigheter. Jag råder dig att ta en titt på inläggen igen...

Tidningen blev socialdemokratisk först 1956, då LO köpte tidningen. Innan dess var den faktiskt snarare liberal.

Men ovanstående bevisar att ägarnas åsikter påverkar tidningens innehåll mer än man tror. En tidning som har socialistiska ägare kommer givetvis ha en socialistsik inriktning. Och en tidning som har en judisk ägare kommer självklart att ha en pro-judisk inriktning...

1956 köpte LO tidningen och det var då den fick sin socialdemokratiska inriktning.

Och 1996 köpte sig Schibsted in sig i tidningen...

Ursäkta mig, är bara 15 år!

Du är ursäktad... Man lär så länge man lever...

Var hittar man dessa citat från Aftonbladet?

Källa till citatet överst:
Ny svensk historia, Ett folk på marsch 1932-1946, av Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, s.201

http://www.radioislam.net/historia/bonnier/17.htm