Tips för de som ska börja högskolan/universitet?

Jag menar givetvis inte att man ska skippa en hel bok, det har jag aldrig sagt. Men om jag, som ett exempel, ska läsa om modernismen så läser jag inte nödvändigtvis prologen, modernismens historia, epilogen, författarens tidigare forskning etc. Däremot läser jag om vad som kännetecknar modernismen för att sedan applicera det på skönlitteraturen. All litteratur i litteraturlistan är givetvis adekvat för utbildningen, men inte allt innehåll i samtliga böcker.

Vidare kan man såklart klara sig utan att gå på föreläsningarna. Personligen tyckte jag att de hjälpte till att öka förståelse för referenslitteraturen, man förstod direkt det man läste och det var enklare att sätta texten i ett sammanhang.

Det kan det mycket väl göra. Jag läser Jöken nu under sommaren och fick lätt ihop åtta övningstentor varav den äldsta är ifrån 2006. Tänk på att inte alla fixar tentan på första försöket så då får examinatorn skapa en omtenta också.
Har programmet funnits i tre år borde det nog kunna finnas iaf nio gamla tentor att plocka fram

Antingen kan det finnas på Internet, eller så kan det finnas hos studentexpedition eller på båda ställena. Man kan även fråga äldre studenter, och även om det har sagts tidigare i tråden, lyssna noga på vad de har att säga. De kan även vara bra att ha om man vill låna kurslitteratur, särskilt om det är en massa artiklar ur tidningar.

Varför ska man inte ha med sig djupfryst mat?
Om man inte har djupfryst med sig, finns det matrum eller matsalar man får värma det?
Brukar det finnas restauranger på sådana ställen eller äter alla på stans restauranger?

Därför att det är gigantiska köer till mikrovågsugnarna på luncherna och ska du stå och tina din frysta lasange i 15min uppstår viss irritation.

Ja, det brukar finnas en hel drös med restauranger på Universitetet, åtminstonde här där vi har en bit in till stan.

Sant. Jag brukade alltid göra egna baguetter eller pastasallad istället för att stå och köa till en bakteriehärd. För 15 kr har man en fet baguett med köttbullar och rödbetssallad om man gör de själv.

Ni yttrycker er väldigt kategoriskt här, så jag måste bara komma in som en motvikt och påpeka att det visst går att, med bravur och djup förståelse, tentera många kurser utan att ens titta i en bok. Kurser där föreläsningsanteckningar, gamla tentor, seminarier och diskussioner med kursare/föreläsare är så mycket mer givande än att läsa en tegelsten där författarna fått betalt per ord och därför ordbajsar långa, meningslösa och repetitiva haranger.

Levde oerhört gott på CSN (bidrag + lån) i 4 år. Utan sparade pengar, utan tillskott från släkt, utan att jobba extra. Bodde rätt så billigt iofs, men det är bara att inse att som student får man så lov att bo rätt risigt. Tjänade bara småpengar på somrarna, så CSN var min försörjare. Men hade ändå råd att köpa ny dator, ny stereo, ny gitarr, kläder varje halvår, julklappar till familjen samt var ut på krogen ett par gånger i månaden. Och ändå lyckades jag äta gott samt sätta undan lite i fonder som buffert under studieåren...
Det gäller bara att kunna handskas med pengar!

+ Det viktigaste och mest krävande på Universitetet är tentorna. Det spelar ingen roll hur intresserad, duktig och begåvad du är om du inte sätter tentorna. Orsaken till varför man skall sätta 20 p i t.ex. företagsekonomi A beror på att om du inte gör det så är risken överhängande att du inte kommer in på företagsekonomi B. Om du inte klarar 20 poäng per termin så är nästa prioritet att klara 15 poäng per termin eftersom du då är berättigad till studiemedel.

+ Tentor klaras bäst genom att gå på föreläsningarna. Under föreläsningarna antecknar du så att fingrarna blöder. Samma kväll så renskriver du dina föreläsningsanteckningar och den ”overhead” som läraren använde. Renskrivning görs bäst på en dator . Naturligtvis har du kurslitteraturen redo som du använder som komplettering om du inte förstår och behöver en djupare förklaring. Kom ihåg att det mesta i kurslitteraturen är onödig text. Du skall alltså inte skriva av boken utan bara ta det absolut viktigaste som du skall minimera till ett par meningar. Om du läser samhällsvetenskap eller humaniora brukar runt 90 procent av det som står i böckerna vara dravel. Bortse från dravel. Gör man denna procedur BRA efter varje föreläsning så brukar man klara tentorna med marginal. Du sparar också mycket tid eftersom du slipper läsa böckerna från pärm till pärm. Detta är också bra om du har engelsk litteratur som ibland kan vara litet krånglig. En bra glidare använder MAX 1/3 av kurslitteraturen.

+ Seminarier och grupparbeten kan vara arbetsamma och till och med jobbiga. Om kursen är svår kan dessa vara en pina. Är man någorlunda studiebegåvad dvs. har VG i allt från Gymnasiet behöver man kanske lägga ned max 2 timmar om dagen i självstudier. Sen har vi föreläsningarna som tar litet tid. Orsaken till varför många tvingas plugga mer beror på dessa seminarier. Grupparbeten tar tid eftersom man måste ta hänsyn till allas behov. Oftast görs seminarieuppgifter i grupp som sagt och därför är det viktigt att vara litet social. Jag har jobbat ihop med kompisar och då blev resultatet uselt eftersom vi snackade bort arbetstiden. Jag har jobbat med invandrare som knappt har kunnat svenska och saknat förståelse för litteraturen och övriga världen. Det var ”kulturellt” lärorikt men krävande eftersom mycket låg på mina axlar. Jag har jobbat med plugghästar direkt från gymnasiet. Ofta blir plugghästarna ordentligt sura om man inte vill plugga lika länge som dem. Detta är ett helvete om man har ett extra jobb. Jag har jobbat en gång med en slö person vilket heller inte var bra av naturliga skäl. Jag har jobbat med genuint intellektuella och begåvade människor. Detta har varit mycket lärorikt men också nästan kvävande då de ville glänsa med sin briljans. Jag har också jobbat själv under ett moment då jag hade en 1 år gammal omtenta vid sidan om. Det gick nästan oförskämt effektivt att arbeta ensam men det var också litet trist. I och med detta vill jag säga att det är viktigt att man är litet social och kan ta människor framför allt då det skall väljas seminariekamrater eftersom om man väljer rätt kamrater kan de hjälpa en i framtiden.


+ Även om man får arbeta med idioter under hela sin studietid inför och under seminarier så går det alltid att finna nya kamrater. De flesta kamrater har jag nog lärt känna utanför seminarierna under lektionstid. Här går det också att ragga litet tjejer om man vill det. De kamrater du går på studentkrogen med, spelar golf med eller kollar på film med kanske inte alltid kan hjälpa dig med allt. Därför är det viktigt att skaffa litet ytliga kontakter bland nördar, plugghästar, intellektuella, äldre studenter, snygga tjejer, kår arbetare, tenta vakter osv. I Studieväg har jag fått mycket hjälp av sådana kontakter. Jag har fått en hemtenta praktiskt taget skriven åt mig av en äldre (25+) intellektuell snubbe i min klass som tyckte att jag hade intellektuell potential och ville därför hjälpa mig. Han satt med mig i två kvällar i rad och hjälpte mig. Inför en B-uppsats var man tvungen att göra två individuellt betygsatta seminarieuppgifter i metod och dessa skulle vara godkända för att man skulle få skriva uppsatsen. Jag är usel i metod. Jag var säker på att jag skulle få underkänt. En timme innan uppgiften skulle lämnas in kommer en riktigt söt (och smart) tjej förbi. Hon frågar om jag behöver hjälp eftersom hon har sett hur jag och mina ”slöa” kompisar har misslyckats fatalt på de ”icke-betygsatta” uppgifterna. Hon gör praktiskt taget hela min seminarieuppgift och säger lycka till med ett leende. Jag bjöd naturligtvis på lunch som tack. Nästa individuella uppgift fick jag också hjälp med. Denna gång av ett äldre tjejgäng som tyckte jag var litet söt och vilsen. Jag var ju yngst och direkt från gymnasiet. Alltså, skaffa kontakter utanför din umgängeskrets för du vet aldrig när du behöver deras hjälp!


Litet andra punkter
+ Skaffa extra jobb, du behöver pengarna
+ Ta inte för mycket plats på lektionstid eller under seminarier. Du blir opopulär
+ Det är sjukligt lätt att ragga så är du singel, ta för dig
+ Du får bara studiebidrag i 6 år. Se till att avsluta studierna inom denna ram
+ Om du inte är slö (som jag) och studiebegåvad så läs 10 p extra per termin
+ Skjut inte upp omtentorna till sommaren. Gör dem på första tillfälle som ges
+ Lärarna vet inte vem du är så lägg ingen tid på smör och extra ”BRA” seminarieuppgifter
+ Du betalar pengar till Kåren, använd dig av Kåren
+ Se till att lärarna registrerar dina poäng
+ Har du 1 -0,5 poäng från G så överklaga alltid (De flesta lärare är justa även om svin finns)
+ Var inte rädda för lärarna, de har bara en doktorsgrad att komma med och 30 000 i månaden
+ Var alltid trevlig mot alla, du kan behöva deras hjälp även receptionister
+ Det är inte alltid kul att plugga, var medveten om att det kan vara rätt så trist ibland
+ Spara pengar till någon utlandsresa varje år
+ Jobba under sommaren
+ Betala alltid fasta utgifter först, sen spara, sen kröka och snus och sist studentlitteratur

Jag förstod heller inte ett dugg under min första föreläsning. Sannigen är den att jag förstod inte ett dugg under stora delar av mitt första år. Det är nu då jag pluggat i 2,5 år som jag har börjat förstå hur saker och ting hänger ihop. Att det nästan ska krävas en fil kand för att förstå det akademiska språket och den akademiska världens resonemang är inte svårt att förstå. Till och med lärarna har svårt att förstå vad fan de pratar om.

Varje ämne har sina facktermer och sina resonemang. Har man läst en bok i genus så kommer man förstå nästa bok om genus litet bättre. Nu förtiden har jag koll på alla genusfloskler (ganska sjukt egentligen eftersom jag aldrig läst genusvetenskap)

Om det kommer en genusfråga tex. i Statsvetenskap, Europakunskap, nationalekonomi på en tenta så skriver man

"På grund mannens av stereotypa post-koloniala bild kvinnan så har kvinnan sublimerats till blått ett objekt. Mannens (den vita mannen) är utan tvekan både skapare av denna norm och beskyddare av denna norm. Kvinnan in - socialiseras till att acceptera denna strukturella underordning för att sen reproducera sin egen självbild som underordnad mannen till sina barn."

Kan man sådana här fraser behöver man ej frukta 0 poäng på Genusfrågor på tentor. Nu förtiden kör ju till och med ekonomilinjen genus...!

Jag tycker att det vore intressant om de som kom med råd kunde ange inom vilka ämnen de själva funnit dessa tips användbara. Jag tror nämligen att de är betydligt mindre allmängiltiga än vad vissa inlägg gör sken av.

Tycker detta är en bra och givande tråd för berörda (som mig). Måste framföra ett tack till dogdylan som tagit sig tid och skrivit ned mycket matnyttigheter.

Jag instämmer även i föregånde talares resonemang och efterfrågar således ämnesspecifika råd (Naturvetenskap/medecin i mitt fall).

Och sist men inte minst skulle jag verkligen uppsakatta om någon kunde spotta ur sig en lite checklist för allt som man måste komma ihåg men kanske lätt glömmer innan man flyttar och börjar en utbildning.

Har själv gjort följande än så länge:
Fixat: CSN, adressändring, ändring av folkbokföring, fixat studentrum, skaffat nödvändiga möbler, sökt bostadsbidrag, registrerat mig vid instutionen, anslutit mig till universitetets intranät, skaffat facebook (hehe), betalat hyran, skaffat cykel... så vad har jag glömt?

Har precis idag fått hem information om kursstart, upprop och novischaktiviteter, men ingenstans stod det något om kurslitteratur. Har introduktionsmöte/upprop om ca 2 veckor, är det då man får reda på kurslitteratur, eller är det upp till en själv att ta reda på det i förväg? Dvs förväntas det att man ska ha med sig de böcker som ingår i kursen redan till introduktionsmötet? (Kan ju tycka att man borde nämnt det då bland den övriga informationen jag fick idag...)

Jag har ett sjukt bra tips förövrigt! Om du har jobbat innan och varit med i facket så kan det finnas pengar att hämta. SIF betalar ut upp till 12.000 SEK om du skickar in kvitton på kurslitteratur och kåravgifter (max 2500 per termin).

Underbart!