Tips för de som ska börja högskolan/universitet?

En hel del bra tips har kommit upp här. Ett par saker jag ångrade när jag läste;

1.Att jag köpte alldeles för mycket böcker. Låna istället! Gå in på biblioteket på din hemort, med litteraturlistan, och låna ALLT. Använd fjärrlån om det så behövs.

2. Gjorde det ibland alldeles för svårt för mig. Om du ska skriva en uppsats så låt litteraturen bestämma, inte en "revolutionerande" idé. Hellre att din uppsats blir vardaglig, än att du fastnar i uppsatsen då du inte finner material för uppsatsen. Ett par gånger fick jag faktiskt byta ämne, vilket resulterade i flera månaders onödigt arbete, och förstörd sommar.

3. Anteckna som en TOK på föreläsningarna. Sitt gärna längst fram och spela in på mp3- spelaren om du har den möjligheten. I många fall räcker det med att följt med noga på föreläsningarna för att klara av en salstenta.

4. Var sparsam. Dra gärna ihop ett gäng och stå och laga lite mat en söndag, och fyll frysen med färdiga portioner. Ganska kul social aktivitet, och det märks i plånboken i slutet av månaden då det faktiskt finns pengar kvar då man inte köpt lika mycket pizza, eller spontanhandlat för stunden.

5. Använda dina studiekamrater till att diskutera, och jobba tillsammans så mycket det bara går.

6. Använd din tid väl så får man faktiskt MYCKET mer tid över. Läs så mycket du kan på för- och eftermiddagar. Det är skönt att ha kvällarna ledigt.

7. Unna dig något ibland när du har avslutat en tenta, eller opponerat på en uppsats. Kläder, ny skiva eller biobesök t.ex.

8. Om du mot förmodan skulle vara dåligt förberedd till en tenta så skriv den ändå! Tänk ALDRIG att det finns en omtenta.

9. Ha kul. Lycka till!

Ja, det är inte ovanligt. Många föreläsare pratar knappt begriplig svenska, och ibland föreläser svensktalande föreläsare på engelska för att underlätta för utbytesstudenter. Kurslitteraturen kan också ganska ofta vara på engelska.

Men det går säkert bra, föreläsningar brukar inte vara mycket att ha oavsett språk.

Ta detta svarsinlägg med en stor nypa salt då det, som jag tidigare beskrev, betingas av vilket ämnesområde och lärosäte man har valt. Jag betvivlar inte att 'tymme' har dessa erfarenheter men dessa erfarenheter är inte allmängiltiga.

Tack så mycket för ditt svar.

Jag kan ta mig igenom engelsk litteratur om jag har tillgång till ett lexikon, men det är lite svårt att sitta och bläddra i ett sånt när någon pratar..
Jag fick hem en litteraturlista och på den var bara två böcker på engelska, resten var på svenska, så det är egentligen bara föreläsningarna jag oroar mig för.


Tyvärr har programmet jag kommit in på bara funnits sedan 2004, så 10 gamla salstentor finns väl inte , men tack för dina tips.

Som sagt så är jag inte lika oroad över litteraturen när jag kan slå upp ord. Mina problem med engelskan är framför allt att prata språket och förstå sammanhanget när andra pratar snabbt och länge när det är många ord jag inte förstår.

Lägg ner tiden på att läsa litteraturen istället för att gå på föreläsningarna (om dessa nu inte är obligatoriska). Ta god tid på dig, slå upp orden du inte förstår och försök hitta någon studiekamrat som du kan bolla tankar med. Det kanske underlättar.

Jag kan inte hålla med. Mina erfarenheter, jag har läst svenska - litteraturvetenskap - historia - engelska och pedagogik (200p sammanlagt), är att föreläsningarna fungerat som ett riktmärke för vad som tas upp på tentorna. Komplettera bara genom att läsa valda delar. Läsa allt är slöseri med tid, det kan man göra senare i livet.

Min uppfattning skiljer sig diametralt från din. Att läsa allt i litteraturförteckningen är för mig enbart början till förståelsen. Samtidigt har min huvudmålsättning aldrig varit att "klara" kurser utan att fördjupa min förståelse för de ämnen som tas upp. Där kanske vi skiljer oss åt.

Jag är inte student längre, men har pluggat i sammanlagt 9 år (har en jävla massa poäng förutom min jur kand) och känner att jag måste kommentera ett par saker.

Har sett ett par personer antyda här att CSN pengarna skulle räcka alldeles utmärkt och det är helt enkelt kvalificerat skitsnack. Antingen har du sparade pengar, får pengar av päronen eller jobbar extra. Möjligen kan pengarna räcka om man studerar i nån liten håla där hyran är extremt låg. Pluggar du i en storstad och BARA har CSN får du leva på blåvit pasta och euroshopperkäk.

Mycket viktigt:

1) Gör alla övningstentor du kan få tag på. Övingstentor förvandlar lätt ett IG till ett G och ett VG till ett MVG.

2) Försök att inte lägga en spänn på böcker (låna, kopiera, ladda hem, köp billigt begagnat).

3) Undvik 20 kvm pentryrum (även kallade självmordsbarracker) om du har minsta antydning till depressiv personlighet. Korridor är 1000 ggr bättre.

4) Gillar du att festa och/eller känner du inte nån på nya orten - jobba på Nation (om dylika finns där du ska plugga).

5) Dom nya CSN-lånevillkoren suger röv. Gör allt för att ta så lite lån som möjligt.

Det var väl meningen för 10 år sedan. Idag vet jag faktiskt inte hur våra politiker resonerar(eller varför?)Det har kanske blivit svårt att finansiera studenterna nu när alla ungar ska utbilda sig på universitet. Ett alternativ blir då för studenterna att varva plugg med jobb.

*suck* Det andra stycket diskvalificerar ju det första. Kom tillbaka när dina föräldrar nekat dig pengar, först DÅ vet du hur det är att sitta i skiten.

Det räcker ju att du köper en dator så är sommarjobbspengarna slut.

Vi gjorde en uträkning då jag läste litteraturvetenskap hur lång tid det skulle ta att läsa all litterur på en vecka om man läste allt, både skönlitteratur samt referenslitteratur. Det var en omöjlig ekvation, speciellt om man dessutom skulle applicera alla teorier till böckerna. Trots detta vill jag inte påstå att jag har enbart triviala kunskaper inom de ämnen jag fördjupat mig i, tvärtom, jag lär mig nya saker än idag baserat på de baskunskaper jag förskansat mig under utbildningen. Vidare kan inte du, eller någon annan som läst på högskola/universitet för den delen, påstå att all litteratur på litteraturlistan är relevant för utbildningen/kursen. Givetvis stävar man efter att fördjupa sig i ämnet, allt annat vore tragiskt, men samtidigt gör jag det som behövs.

Det är möjligt att det är annorlunda på vissa utbildningar, men detta är mina observationer från jur kand prog, ekonomi och humaniora.

Är man tvungen att studera heltid för att lyckas med utbildningen är man antingen rikspucko och inkvoterad eller möjligen dyslektiker.

Jag har genomgående högsta möjliga betyg i allt jag läst och har kanske (i snitt) lagt ner en timme om dan. Samma gäller alla mina polare.

Måste man plugga heltid för att klara av svensk akademisk utbildning är det förmodligen mer givande att sadla om till hantverkare (absolut inget illa menat om knegare).

Eh?

Det där måste vara något typiskt för just lit vet. På praktiskt taget alla kurser jag läst har all litteratur varit mycket viktig. Hade jag ex. skippat en bok, vilken som helst, på jur kand prog, hade jag knappast klarat tentan.

Däremot är föreläsningar, enligt min mening, bortkastad tid - förutom den sociala biten.