Malmöläkare anklagad för mord på son, dotter och hustru 1976-77, friad 1978

Efter avkunnad dom arkiveras domen en viss tid hos tingsrätten. Efter några år sker en gallring av domarna. Vissa kastas medan andra sparas för bl.a. forskning.

Var de sparade domarna förvaras vet jag inte.

Det kan t.ex. vara hos tingsrätten, Malmö stadsarkiv, landsarkivet i Lund eller universitetsbiblioteket i Lund.

JB har nu tagit sin hemlighet med sig i graven:

Malmö Läkareförening sörjer sin mångårige och högaktade medarbetare
Jens Bernow, som efter en kort tids sjukdom hastigt avled för en vecka sedan.
Jens lämnar ett stort tomrum efter sig både som vän, kollega och facklig medarbetare. Många medlemmar minns Jens genom sitt mångåriga engagemang som huvudskyddsombud. Jens stora kunskap och erfarenhet gjorde honom djupt respekterad.
Vi kommer ihåg Jens med stor glädje och hans minne kommer att vara levande för oss i många år. Vi saknar Jens och våra tankar i denna svåra tid går till hans familj.

Styrelsen
Malmö Läkareförening
27 jan 2014

Vi, nära barn- och ungdomsvänner till Agneta, vet att Agneta aldrig skulle ha tagit livet av sig själv och sin dotter eller sin lille son en kort tid innan. Agneta var religiöst lagd. Vid dödsfallet var hon dessutom gravid. Maken Jens Bernow är nu också död. Jag talade med polisen och följde noggrant rättegången mot Bernow i slutet av 70-talet. Han frikändes, eftersom det sades, att också Agneta kunde ha haft tillgång till giftet.

Dock talades det efter detta på hans arbetsplats om Bernow som "the triple killer". Min egen gissning - obs gissning - är att parets babyson, som allvarligt hade satt i halsen och räddats på sjukhus med risk för följdskador, mördades på ett svårbevisbart sätt av sin perfektionistiske anestesiläkare till far. Han ville inte ha en skadad, handikappad son.

Att sonen mördats, misstänkte Agneta. Detta har troligen förstört deras förhållande till den grad, att också den gravida Agneta och den lilla dottern mördades. Här ovan har också antytts ytterligare skäl att röja hustrun ur vägen.

Agnetas föräldrar polisanmälde och gick till rättegång i syfte att skydda dottern Agnetas minne. De, likaväl som vi nära vänner, ville se Agnetas namn kopplat till självmord och mord.

Men nu en öm och tacksam tanke till Agneta och frid över hennes minne och må ingen tro, att hon någonsin skulle ha tagit livet av sig själv eller sina barn !

http://www.sydsvenskan.se/familj/jens-bernow/

Mycket intressant inlägg, KristerPetterson. Historien om den stackars lille sonen hade jag aldrig hört förut. Jag var kollega med JB en tid och minns att han då var impopulär bland anestesisjuksköterskorna, som skvallrade om hans eventuella mordiska bedrifter. Hemma har jag ett brev som han skickade mig, undanlagt p g a hans sinistra rykte på sjukhuset.
Det skulle vara verkligt intressant att finna fram till exakt när JB stod inför rätta. Vi vet att hustrun och barnet dog 18/2 1977 men rättegången verkar ha dröjt en hel del - ingenting i tidningarna fram till september 1977. Borde inte misstankar om oegentligheter kommit fram tidigare?
JB var en verklig perfektionist, och en skicklig yrkesman som under en lång karriär klarade sig verkligt bra. Han hade aldrig disputerat eller visat allvarliga akademiska ambitioner, utan var en tuffing till narkosläkare, som var en tillgång under nattliga jourpass.

Läkaren häktades i november 1977, rättegången började i december och den friande domen kom 3:e mars 1978. TR ansåg bla att hustrun kan ha begått självmord efter att upptäckt dottern som av en olyckshändelse drunknat. RÅ överklagade men fallet togs inte upp igen. Antar att det blir svårt att få tag i domen utan mål nr och avdelningsnr, om den nu ens finns kvar.

Den 1 november 1977 omskrevs fallet i korthet på följande sätt:

LÄKAREN HÄKTAD

Tingsrätten i Trelleborg beslöt på måndagskvällen att häkta en 30-årig Malmö-läkare som skäligt misstänkt för att ha mördat sin jämnåriga hustru och deras 3-åriga dotter. Häktningsförhandlingarna, som skedde inom lyckta dörrar, pågick i nio timmar. Den misstänkte läkaren förnekar all skuld och kommer enligt försvararen, advokat Göran Luterkort, troligen att överklaga häktningsbeslutet.

Vidare omskrevs fallet ånyo samma datum sålunda:

Det var i februari de händelser utspelades som nu lett till häktningen. Läkarens hustru och dotter skulle då resa och hälsa på släktingar. När de inte kom på avtalad tid ringde man till läkaren som åkte hem till parets villa, där hustrun låg död med en tom spruta i ena låret. Dottern hade dränkts i ett badkar. Läkaren gjorde gällande att hustrun begått självmord sedan hon dränkt dottern. Omständigheterna var dock sådana att polisundersökningen blev ytterst noggrann. Vid obduktionen fann man att hustrun hade skador som hon svårligen kunde ha åstadkommit själv. Man gjorde också stora ansträngningar att spåra det gift som kvinnan kunde ha dött av. Åklagaren gör nu gällande att det inte fanns något gift i injektionssprutan efter att ha tagit del av de noggranna analyser som gjorts. Sprutan hade istället satts dit av läkaren efter att han mördat sin hustru. För sedan han greps i förra veckan har han medgivit att ett handgemäng hade ägt rum mellan makarna natten innan.

Här är hustruns personakt från Sveriges dödbok-skivan:

Bernow, Agneta Christina

Humanistg 8 C V
214 56 Malmö
(Boendeadress 1 nov 1970)

Död 18/2 1977.

Kyrkobokförd (1977) i Falsterbo, Vellinge kn (Malmöhus län, Skåne). Mantalsskriven (1977) på samma ort.

Född 23/3 1944 i Kalmar (Kalmar län, Småland).

Gift kvinna (4/3 1972).

...och här följer dotterns personakt från samma källa:

Bernow, Viveca Margareta

(Inga adressuppgifter)

Död 18/2 1977.

Kyrkobokförd (1977) i Falsterbo, Vellinge kn (Malmöhus län, Skåne). Mantalsskriven (1977) på samma ort.

Född 7/9 1973 i Eriksfält (Malmöhus län, Skåne).

Flicka under 18 år.

Även 2 december 1977 omskrevs fallet – och då mera utförligt:

Stämningsansökan mot Malmöläkaren "Trefaldigt mord"

Chefsåklagare Axel Richter, Malmö, inlämnade på torsdagen stämningsansökan mot en 28-årig Malmöläkare. Enligt stämningsansökan har läkaren gjort sig skyldig till trefaldigt mord. Han skulle först 5 april 1976 ha tagit livet av sin då 4 månader gamle son genom kvävning. Den 18 april (sic!) i år skulle han sedan ha bragt sin hustru och parets fyraåriga dotter om livet. Dottern skulle han ha dränkt i badkaret och hustrun skulle han enligt stämningsansökan ha mördat "genom att troligen injicera ett preparat i en dödande dos".

Läkaren som suttit häktad i en månad nekar helt till anklagelserna. Han hävdar att hustrun som var sjuksköterska dränkt dottern och sedan begått självmord genom injektion av något preparat. Även när det gäller sonens död har läkaren framfört misstankar om att hustrun bragt honom om livet. Det är en ytterligt omfattande utredning som åklagaren lägger fram. På nästan 1 000 sidor finns förhör med 30-talet personer. En lång rad experter har fått lämna utlåtande och det allra senaste har många omständigheter som var uppgift är det detta utlåtande (sic!) som gör att åklagaren i sin stämningsansökan påstår att läkaren troligen injicerat ett preparat. Det var läkaren själv som den 18 april larmade polisen. Den dagen skulle hustrun, som för övrigt var gravid, resa på besök till släktingar i Mellansverige. När hon inte kom fram ringde dessa till Malmö och läkaren skyndade då hem till villan utanför staden. Där låg hustrun död på golvet med en tom spruta vid sidan om sig och en lika så tom spruta kvar i ena låret. I badkaret låg dottern död. Läkaren hävdade från början bestämt att det måste vara frågan om självmord och att hustrun dessförinnan dränkt dottern. Han framkastade också misstankar om att hustrun tagit livet av sonen ett år tidigare och han framställde henne som psykiskt labil och depressiv. Sonen hade vid tillfället i fråga i närmast medvetslöst tillstånd förts till allmänna sjukhuset i Malmö och dött där. Dödsorsaken angavs då som oförklarlig spädbarnsdöd. Polisutredningen kommer att dra ut på tiden eftersom det var svårt att få fram analyser av vad som funnits i sprutorna. Under utredningen kom det fram så många omstänigheter (sic!) som var helt oförklarliga om detta skulle vara fråga om självmord att åklagaten (sic!) beslöt begära läkaren häktad. Till detta bidrog bland annat att läkaren först efter långa förhör ändrade sina uppgifter och medgav att det hade förekommit ett uppträdande mellan makarna på natten före den 18 april vilket skulle förklara ett antal färska blåmärken på hustruns kropp. — Det är de många små omständigheterna som tillsammantagna gör att jag beslutat om åtal för trefaldigt mål, säger chefsåklagaren Axel Richter som däremot inte vill peka på något som mer avgörande än det övriga. Det är troligt att det i svensk kriminalhistoria högst ovanliga målet kommer upp för rätten redan före jul.

Här är sonens personakt från Sveriges dödbok-skivan:

Bernow

(Inga adressuppgifter)

Död 5/4 1976.

Kyrkobokförd (1977) i Falsterbo, Vellinge kn (Malmöhus län, Skåne).

Född 31/1 1976 i Falsterbo (Malmöhus län, Skåne).

Pojke under 18 år.

Stort tack för dessa intressanta uppgofter Legerdemain! JB stod alltså anklagad för att ha plånat ut hela familjen: den lille sonen, dottern och hustrun dessutom! Gör man något sådant är man ju inte människa utan monster. Man undrar vad de andra på kliniken sade när JB efter att ha blivit friad kom tillbaka och började jobba igen som om ingenting hade hänt? Han skaffade ny familj kvickt dessutom. Vad var reaktionen i pressen vid den friande domen?

Vet du vem eller vilka som skrev om detta i Arbetet och Kvällsposten? Det låter ju snarare som att kvinnan begick sk utvidgat självmord och att hennes anhöriga vägrade acceptera det.

Och jag tycker inte alls att det låter så. Menar du att han borde dömts och/eller hängts ut trots att han var oskyldig alltså? Det finns väl ingen som helst bevisning som talar till hans nackdel eller?