Queen - stora och officiella tråden

Cornell har en stark bra rockröst men live håller han ofta inte måttet. Det gjorde Mercury. Gång efter annan. Så nej, Cornell är inget bra argument.

Idag när jag lyssnade på Bohemian Rhapsody så slog det mig....fan vad de slaktar låten efter halva. Visst jag har alltid gillat låten, men den kunde ha blivit så mycket bättre om de skippade jönseriet efter halva låten. Inledningen är mästerlig för att sedan övergå till umpa lumpa skit

Nu är väl detta ett helgerån att säga detta men ja tycker andra delen är rent av total skit i den låten, hur fan tänkte de?

Bra att du tänkte på den grejen också, slog mig aldrig.

Freddie hade en bra röst (enligt de flesta), men han var aldrig någon genuin rocksångare .. han ville hålla på med Opera, pop, funk och allt möjligt. Det var mycket därför bandet höll på att mixa med olika idéer och utvecklade sig som de gjorde. Jämför Queen I med Hot Space. Det låter knappt som samma band och det är definitivt inte samma genre.

Med det sagt tycker jag att Chris Cornell har en mer anpassad röst för just rock. Precis som Dio, Rob Halford eller Eddie Vender.

Det skulle dock vara kul och höra Rob Halford i en Opera eller Eddie Vender i en "Crazy Little Thing Called Love"-aktig låt

Queen är ju näst grymmaste bandet nånsin enligt mig. Tycker att Sweet slår dom med ett hårsmån enligt min åsikt. Men iallafall så är ju albumen Queen, Queen II, Sheer Heart Attack, A Night At The Opera och A Day At The Races det som är bra med Queen men också sanna mästerverk rent musikaliskt och låtmässigt och bland det bästa som finns i musikhistorien. Freddie var ju verkligen en "super-människa". Rysligt grym scennärvaro och vilken sångröst han besatt. Brian, John och Roger var ju inte dåliga heller. Brian med sin speciella spelstil, ton i gitarren, otroliga virtuositet. John har helt sjuka bassgångar i låtar som The Millionaire Waltz, You're My Best Friend, I'm Going Slightly Mad. Ja listan kan göras lång. Roger är en fantastisk trummis, men jag har aldrig och kommer förmodligen aldrig heller fastna för han raspiga stämma, men han har en bra röst. Tycker att News Of The World och Jazz har några bra låtar men dom är ju extret ojämna. på Jazz var dom ju fortfarande kvar i "rock-eran". Efter det, 1980 där nånstans så bara vände det totalt och bandet kom ut med albumen The Game, Flash Gordon, Hot Space, The Works och The Miracle, suck vilken skit. Radio Gaga, herregud. Finns inte ord för det. På Innuendo hade dom ju i allafall "kommit tillbaka" delvis till sitt rätta jag även om det var på branten för Mercury. Kan tilläggas som lite kuriosa att A Night The Opera och A Day At The Races skulle ha blivit en dubbel-Lp tillsammans egentligen, men så blev det aldrig.

Anledningen till att jag älskar Brian May som gitarrist är för att han helt enkelt spelar exakt det som han ska i alla låtar. Finns fan knappt en ton som känns malplacerad. Då skiter jag fullständigt i att det finns andra gitarrister som är snabbare, har bättre vibrato, mer "känsla" osv. Men vill man snacka sådant så är det ju värt att nämna att Brian May var bland de första välkända gitarristerna att använda tapping, innan exempelvis Eddie van Halen.

Ärligt talat så är låtarna från första sidan ungefär lika bra kompositioner som Eddies rap från Idol om man jämför med andrasidan (som Mercury skrev). Men det har ju också att göra med att andra sidan är så överjordiskt bra att det förmodligen aldrig kommer att överträffas.
Jag tycker Brian May har skrivit några riktigt överjävligt grymma låtar (´39, Good Company, I Want it All exempelvis), ett par halvbra och rätt många som är ganska tråkiga. I musikhistorien står han sig sådär som låtskrivare, men i Queen når han inte ens upp till en tiondel av Freddies nivå.
Nej Brian May ska istället ha cred för grymt gitarrspel, en fantastisk sångröst och en av rockvärldens grymmaste frisyrer.

Bästa bandet som någonsin existerat, nuff said.

Definitivt. Bland de bättre fb-namnen som någonsin existerat får jag väl utnämna ditt till också.

Tack! Önskar dig Tsigalkoskill på allt du pysslar med i livet!

May har också skrivit klassiker som "We will rock you", "Save me", "Fat-bottomed girls", "Who wants to live forever", "All dead, all dead", "Hammer to fall", "The show must go on" - en jävligt bra samling låtar om du frågar mig!

Sedan får vi inte glömma att trummisen Roger Taylor skrev godbitar som "A kind of magic", "Radio Ga Ga" och "Those were the days of our lives".
Basisten John Deacon låg bakom "Another one bites the dust", "You're my best friend" och min kanske absoluta Queen-favorit, "I want to break free".

Inte illa att ha fyra så bra låtskrivare i samma grupp! Det klarade inte ens Beatles av (Ringo skrev ju bara två låtar...).

Kolla inte till Audioslave eran ang. Cornell så vet du också att han håller live.
En som däremot nästan aldrig håller måttet är ju Axel Rose. För mycket OT men att säga att Chris Cornell inte håller måttet är ju ett skämt, vad hände med det subjektiva föresten? Är det bara du som bestämmer när det gäller?'

För nu pratar du utifrån påståenden om att det ÄR så... Dubbelmoralen fröken.

Jag hänvisar till de ggr jag sett och hört Cornell live och exakt vad får dig att tro att jag bara ser till Audioslave-perioden?

Lägg dessutom märke till att jag skrev OFTA inte håller måttet. För tämligen ofta har han svårt att hålla rösten på den nivån han uppnår i studion. Det betyder INTE att han alltid tappar i kvalitet på scen. Däremot var Mercury till 99.9 % alltid klockren. Min jämförelse ligger i de gånger jag sett Cornell eller lyssnat på livetejper gentemot det jag sett och hört av Mercury. Hur fan skulle jag annars kunna göra en sån jämförelse?