SSF:
The Wailing (2016) | 🌑🌑🌑🌓🌕 |
En rad bisarra mord i den lilla staden Goksung får den lokala polisen att klia sig i huvudet och fundera på om någon slags smitta är orsaken. Misstankarna riktas dock snart mot den mystiska japanska man som anlänt - det ryktas om att han sysslar med ondskefulla ritualer.
Det är så förbannat härligt när en film lyckas hålla upplösningen hemlig och sen verkligen leverera ett slut som lämnar en närmast förstummad. Vanligtvis kan man lista ut något så när hur det kommer sluta - speciellt med skräckfilmer - men The Wailings avslutande halvtimme är något av det mest intensiva jag har sett och jag satt som i trans ända tills eftertexterna väckte mig till liv igen. Det bästa slutet jag sett på mycket länge.
Det behövde den för även om resten av filmen är bra så engagerade den inte till fullo. Det största problemet var avsaknaden av en karismatisk protagonist. Polisen och familjefadern Jong-goo känner jag inte ett dugg för. Han och hans fånar till kollegor skulle inte kunna utreda ett snatteri och när dessutom deras chefer är trångsynta blir utredningen av de bisarra morden en seg historia. Det är inte speciellt bra med så ointressanta karaktärer i en film som är 2.5h lång.
Annars är bildspråket på topp och atmosfären byggs upp med gott om läskiga stunder. Jag blev tveksam när det började glida in på exorcism och religion för det tycker jag bara är löjligt men det mixar också in uråldriga folklegender och liknande som gör det mer intressant. Ondskan i den här filmen känns faktiskt genuin.
Ju längre den pågick ju mer kröp den in under skinnet på mig. Ett exempel är scenen med det rituella "slagsmålet" med sina trummor och dansande som först bara är skrattretande men blir jävligt obehaglig med sin ihärdighet. Nerven finns där hela tiden och ibland når den outhärdliga höjder.
Framförallt då med det briljanta slutet som kommer hemsöka mig en lång tid. Ibland vill man se om en film direkt för man får en sån ahaa-känsla när det är över. Allt bara kommer ihop, detaljerna fanns där hela tiden men det var gömt så skickligt att man inte såg det. Vilket klimax för en fram till dess bra, men seg film.