Last Shift Jessica har som uppgift att under ett nattskift vakta en stängd polisstation. När natten kryper närmare spöktimmen så börjar mysko saker att hända och hon skiter nästan på sig av rädsla. Filmen påminner ganska mycket om att spela något av svenska Fractional Games.
6/10
__________________
Senast redigerad av pethom 2018-04-18 kl. 14:08.
Min favoritcoen, roligare än alla andra Coens tillsammans. Tydligt inspirerad av maffianoir och själv en inspirationskälla till ett flertal filmer, serier och karaktärer. Gabriel Byrne får extremt mycket stryk.
Anger Management (2003)
Vad ska man säga? Detta är full Jack Nicholson show, ett komiskt mästerverk, till och med bättre än Gökboet. Ja, jag sa det, sug på den, snobbar. Och Woody Harrelson som Galaxia, så satans bra!
Kändes som att de skrapat ihop något för att hinna utnyttja namnet från GoT "wildlings". Ska inte spoila något för de som vill se den, men själva storyn var väl ok, utförandet diskuterbart. Hade de gett det lite mer arbete och faktiskt döpt filmen till vad det är = något som antyder på werewolf istället för att casha in på Game of Thrones hade den fått lite högre betyg. Skådespelet hade behövt bättras & CGI betydligt mer jobb.
Hollywood vill ju inte hamna i värre problem nu efter me too och sexistiska tongångar genom att låta en av de mest populära aktriserna rulla runt i sänghalmen, som samtidigt skulle få alla i biostolen att tänka på J Laws tid i rampljuset med The Fappening. Men förstod att filmen skulle vara skit redan innan, CG Karlsson gav den väl en etta och litar på honom, plus att J Law inte varit bra i någonting efter sin första roll i Winter's Bone. Maken till överskattad skådis, men hon har de rätta åsikterna i Hollywood, feminist och hela köret...
Vad nu? Hon var väl ändå bra i Mother! såg att du ogillar filmen men J Laws insats kan man väl inte klaga på, eller?
Vad nu? Hon var väl ändå bra i Mother! såg att du ogillar filmen men J Laws insats kan man väl inte klaga på, eller?
Jag är inte den bästa på att döma skådespelarinsatser i filmer då jag har Asperger och således kanske diskvalificerar mig ifrån själva debatten i och med att jag inte kan läsa av människor och bedöma sådana saker vad som gör en bra skådis bra, men Mother! hatade jag verkligen av hela mitt hjärta. Gillar inte Lawrence alls, varken som skådis eller person, sen har majoriteten av filmerna hon medverkat i varit skit i ärlighetens namn, men det är min åsikt.
Mina favoritskådespelare är oftast såna som gör ett starkt intryck på mig och har starka personligheter, sen bedömer jag deras skådespel efter egna principer som jag kan tolka som bra skådespel. Så med andra ord så bedömer inte jag folks skådespel utifrån neurotypiska grunder.
Såg den precis. Tyckte den var något sämre än Cell Block 99. Den kändes lite för lång för sitt eget bästa och kan inte säga att jag tyckte slutet var något nämnvärt. Men som helhet så tycker jag den var över medel. Jag är riktigt intresserad av vad regissören gör härnäst.
Såg den precis. Tyckte den var något sämre än Cell Block 99. Den kändes lite för lång för sitt eget bästa och kan inte säga att jag tyckte slutet var något nämnvärt. Men som helhet så tycker jag den var över medel. Jag är riktigt intresserad av vad regissören gör härnäst.
Var det mellanakten som kändes lite lång? Det kan jag förstå även om jag själv tyckte bäst om den biten tack vare gängets gnabb och kemi.
Jag är inte den bästa på att döma skådespelarinsatser i filmer då jag har Asperger och således kanske diskvalificerar mig ifrån själva debatten i och med att jag inte kan läsa av människor och bedöma sådana saker vad som gör en bra skådis bra, men Mother! hatade jag verkligen av hela mitt hjärta. Gillar inte Lawrence alls, varken som skådis eller person, sen har majoriteten av filmerna hon medverkat i varit skit i ärlighetens namn, men det är min åsikt.
Mina favoritskådespelare är oftast såna som gör ett starkt intryck på mig och har starka personligheter, sen bedömer jag deras skådespel efter egna principer som jag kan tolka som bra skådespel. Så med andra ord så bedömer inte jag folks skådespel utifrån neurotypiska grunder.
Haha, självklart är du inte diskvalificerad från någon debatt Rakii. Jag kände bara för att markera att jag inte höll med på just den punkten
Såg den precis. Tyckte den var något sämre än Cell Block 99. Den kändes lite för lång för sitt eget bästa och kan inte säga att jag tyckte slutet var något nämnvärt. Men som helhet så tycker jag den var över medel. Jag är riktigt intresserad av vad regissören gör härnäst.
Skriver under på att han är en av vår tids mest lovande genre-regissörer då det kommer till att göra våldsamma och brutala filmer som inte viker undan med blicken för det otäcka och jobbiga. Han är vad James Gunn var innan nämnda regissör plockades upp av Marvel, och som visserligen gjorde de två bästa filmerna i MCU.
Citat:
Ursprungligen postat av Chenille
Haha, självklart är du inte diskvalificerad från någon debatt Rakii. Jag kände bara för att markera att jag inte höll med på just den punkten
Haha tack, men bra att vi förstår varandra då! Mitt problem med J Law grundar sig varken i någon unkig kvinnobild eller sexism om någon nu skulle få för sig det, gillar ju mången samtida skådespelerskor men de tycker jag väljer roller med större omsorg och så vidare, som Jessica Chastain, Mia Wachikovska (felstavat, jag vet!), Robin Wright och många flera.
Var det mellanakten som kändes lite lång? Det kan jag förstå även om jag själv tyckte bäst om den biten tack vare gängets gnabb och kemi.
Ja ungefär. Vissa scener kändes onödigt långa. Men samtidigt är regissören grym på att skapa obehaglig stämning under vissa scener, som med all rätt ska vara utdragna. Kemi med casten gillade jag verkligen. Han castar sina filmer riktigt vasst tycker jag. Kände inte igen att det var den snubben från LOST som spelade den skickliga cowboy förrens mot slutet.
Allan Edwall som frånskild far, som träffar sin son och spelar bowling
Lika maklös som Allan Edwall var framför kameran, lika usel var han bakom den.
Han har nämligen regiserat, det här, vad det nu var.
Först en massa gnäll om männens rätt i samhället i diktaturlandet Sverige (enligt Allan), sedan förstör Allan en jättefin figurin med ett bowlingklot,.
Sedan gnäller han på kvinnorna.
Därefter köper han en plasthjälm och ett plastsvärd som sonen ska få när dom ses.
Dock provar han dom, och slår sönder halva bostaden i någon osammanhängande monolog.
Emellanåt dyker Björn Gustavsson upp som förvirrad professor, och rapar upp mängder med ovidkommande fakta.
Talet är pålagt i efterhand, vilket gör att filmen känns än konstigate
Jag vet inte riktigt vad Allan försöker säga, men det här måste väl ändå vara ett bottennapp för svensk film.
Lite trevliga bilar rullade i alla fall på gatorna, vad sägs om Taunus combi 1962, den med sidhängda bakdörren.
444 or med delade bakrutor, och trubbnos Saabar.