Såg
Control häromdan, filmen om Ian Curtis (korta) liv.
En svartvit besvikelse regisserad av Anton Corbijn som mest kändes som en transportsträcka fram till slutet.
Mycket användande av det svartvita med dramatiska känslor mot den svartvita, deprimerande engelska stadsbilden...urk.
Den var helt enkelt inte så bra jag hoppats.
Musikaliskt bra givetsvis, även bandet de fått ihop att spela Joy Division gjorde ett bra jobb, filmiskt iofs bra hantverk, men kändes bara jävligt tråkig till slut.
Den känns helt enkelt som om den försöker leverera djupa sanningar där det inte finns några.
Musikaliskt 7/10.
Filmen 4/10.
(För Joy Division-fanatiker och folk med Ian Curtis på avataren är den givetsvis 10/10 i allt

)