Citat:
Ursprungligen postat av Svithjod
Fast du upprepar det jag skrev till en del, b-förbanden dvs. lokalförsvar var dåligt utrustade men de hade begränsade uppgifter.idag existerar de inte utan tidigare bevakningsförband har tagit över båda rollerna men med änu sämre beväpning.
Att brigaderna till en del bestod i gamla IB66M är också sant. dock beslöt man i slutet av 80 talet att börja avveckla dem.
Dock hade de en bättre eldkraft än huvudelen av dagens manöverbataljoner.
Åja, dagens manöverbataljoner har i alla fall någon form av kanonbeväpning på pansarade fordon (i varierande grad) och de bättre utrustade har till och med medelgod eldkraft.
Citat:
Att IB och NB hade en del brister är även sant men de skule slåss i fördelaktig terräng och framförallt bedriva förberedd försvarsstrid. Deras beväpning och övning var mycket bra jmf dagens icke existerande förband.
Jag har på goda grunder alltid varit skeptisk till övertron på att granskog skyddar mot allt, från flygbekämpning till pansarförband. Men även om terrängen hade varit på vår sida, får man beakta att i stora delar av landet så ökade fiendens manöverförmåga vintertid - just när NB var tänkt att komma till sin rätt.
Jag påstår inte på något sätt att dagens läge är bra - det är ju inte ens dåligt. Men det innebär inte att allt var frid och fröjd på 80-talet. Framför allt Armén var till stor del ett stort militärmuseum.
Citat:
GTramset om dammpåsar eller brist på CAS är enabrt trams. CAS kan man ägna sig åt mot blattar i a-stan mot ryska a förband skjuts man ned.
FV på 80 talet skulle framförallt skjuta sjömålsrobot, för angrepp mot viktiga broar och pansarförband fanns moderna styrda robotar, något man helt saknar idag.
Marinattack och punktmålsbekämpning var i princip det enda som FV kunde i attackväg. (Litet markattack med Sk60 också.) Det räckte verkligen, om man vet vilken betydelse flygunderstöd i verlikgheten har, liksom artilleriunderstöd. Jämför Kosovokriget -99 med vårt läge tio år tidigare.
Citat:
Dagens FV är snarare sämre gällande luftstrid och markattack än 80 talets.
framförallt kommer man aldrig komma i luften före man skjuts bort eftersom förmåga till spridning saknas.
Det saknas mer än så idag. Men Du får förstå att jag inte jämför dåtiden med nutiden, utan dåtidens läge med vad vi hade behövt då. På samma sätt som vi idag måste jämföra dagens kollaps med vad vi verkligen skulle behöva. Och det är inte bv 206 och pvpjäs 1110.
Citat:
Tramset gällande marinen och armens uthållighet berodde på att militären hade en 40 tals syn på hur varaktig en konflikt skulle vara, jagarna var omoderna 1985 och är omoderna idag.
Under 80 talet såg man det som en brist att en storskalig konflikt skulle leda till amobrist efter två veckor för armén, då med åtanke att mer än 20 bataljoner artilleri skulle inberipas i strid, idag klarar vi inte mer än några dagar med två bataljoner.
Pansrade hjulfordon har låg förmåga i huvudelen av Sverige och är inget som hade något värde i norra Sverige där markstrid skulle utspelas.
I södra sverige hade man mött mindre luftlandsatta och kanske via sjövägen kommande förband av begränsad storlek om de tagit sig förbi FV och marinen. vilket varit tveksamt.
Du snöar in på att invasion är den enda militära uppgiften, men så är det inte. När invaderades Sverige senast? Krigsmakten behöver kunna både invasion och en massa andra uppgifter också. Då behövs t ex jagare, eller åtminstone fregatter, för uthållighet i eskort, skydd av sjötp, ubåtsjakt etc. En modern fregatt kan göra många konster, och inte minst är att beakta det luftvärnsskydd man kan åstadkomma.
Citat:
Tramset om dålig ammo har redan innefattats i en gammal FB tråd och kommenteras inte vidare.
En kompis till dig, infanteriinspektören Alf Meyerhöffer, fick avgå på 50-talet efter att han varnat allmänheten för att ammunitionsförråden var för klent tilltagna. Faktum är att rätt mycket av den pansarbrytande ammunitionen var ålderstigen redan på 80-talet, och den har inte blivit bättre, venom man sedan länge utmönstrat både pskott m/68 och pvpjäs 1110. T ex så inköptes aldrig den pansarbrytande artilleriammunition som t ex AR2 förutsatte för sin tillämpning.
Vi är nog överens om att dagens gapskratt till försvar varken gör till eller från, men jag hävdar med bestämdhet att man inte bör idyllisera 80-talets försvar. Däremot det vi hade på 50- och 60-talen, hade kunnat bita ifrån sig ordentligt. Då fanns i huvudsak en balans mellan förmåga och en förväntad motståndare. Detta visade sig också när svenska förband stred i Kongo. Då kunde vi både kriga och leda. "Denna uppgift kräver en indisk bataljon, eller ett irländskt kompani, eller en svensk pluton."