Dikter om döden

Stå ej och gråt vid min grav.
Jag sover ej, jag gav mig av.
Jag är tusen vindar över sjön.
Jag är silverglittret över snön.
Jag är solsken över mogen säd.
Jag är stilla regn i höstens träd.

När du vaknar i morgonens vila,
är jag tysta fåglar som ila
i cirklande flykt över vatten.
Jag är milda stjärnor om natten.

Stå ej och sörj vid min grav.
Jag är ej död.Jag gav mig av.
som du lämnat kvar.
__________________________________________________ _______


Mycket vackert

Nils Ferlins Nattkvarter är en favorit för oss döddansare:

När kroppens krematorium förbränt din själ till aska
Och vin och snus och opium till föga fröjder för...

osv

Es ist alles eitel- Andreas Gryphius

Du sihst / wohin du sihst nur Eitelkeit auff Erden.
Was dieser heute baut / reist jener morgen ein:
Wo itzund Städte stehn / wird eine Wiesen seyn /
Auff der ein Schäfers-Kind wird spielen mit den Herden.

Was itzund prächtig blüht / sol bald zutretten werden.
Was itzt so pocht vnd trotzt ist morgen Asch vnd Bein /
Nichts ist / das ewig sey / kein Ertz / kein Marmorstein.
Itzt lacht das Glück vns an / bald donnern die Beschwerden.

Der hohen Thaten Ruhm muß wie ein Traum vergehn.
Soll denn das Spiel der Zeit / der leichte Mensch bestehn?
Ach! was ist alles diß / was wir vor köstlich achten /

Als schlechte Nichtigkeit / als Schatten / Staub vnd Wind;
Als eine Wiesen-Blum / die man nicht wider find't.
Noch wil was ewig ist kein einig Mensch betrachten!

Show Must Go On -- Queen.

Empty spaces, what are we living for,
abandoned places, I guess we know the score...

(Osv. av en rocksångare -- F. Mercury -- som känner döden närma sig.)

Min ångest är en risig skog - Pär Lagerkvist

Min ångest är en risig skog
där blodiga fåglar skrika.
Stoltare ödemark finner du nog;
men det kvittar mig nu lika!

Jag sitter och glor under torra träd
och lyss till de hesa skriken.
Jag ligger snart still under tomma träd
och ruttnar bland fågelliken.

Tanken har intet mål - Pär Lagerkvist

Tanken har intet mål,
bönen har ingen fader.
Smärtan har intet hem,
längtan har ingen moder.

Födda utan navelsträng.
Döende okända.
Komna ur ingenting
och till Intet återvända.

Drüben am Ackerrande

Drüben am Ackerrande schreien zwei Raben.
Werd' ich der erste sein, den sie begraben?
Was ist dabei?

Dikt från ett österrikiskt-ungerskt vykort från första världskriget föreställande en stupad soldat.

Ankomst till Hades - Edith Södergran

Se här är evighetens strand,
här brusar strömmen förbi,
och döden spelar i buskarna
sin samma entoniga melodi.

Död, varför tystnade du?
Vi äro komna långt ifrån
och äro hungriga att höra,
vi hava aldrig haft en amma
som kunnat sjunga såsom du.

Kransen som aldrig smyckat min panna
lägger jag tyst till din fot.
Du skall visa mig ett underbart land
där palmerna höga stå,
och där mellan pelarraderna
längtans vågor gå.


Dikten är en av hennes allra sista, den skrevs troligen under hennes sista månader vintern-våren 1923 och avslutar de flesta utgåvor av Södergrans samlade dikter. De första raderna ristades på hennes gravsten (som försvann under andra världskriget).

Tack för tipset om denna klingande lilla dikt! Jag lyckades hitta hela. Det rör sig om Österreichisches Reiterlied av Hugo Zuckermann.

Numancia - August Willhelm von Schlegel och Arthur Schopenhauer

Kopfstimme

Roms Heeren, die von langem Kampf erschlaffen,
Numancia frei und kühn entgegenstunde.
Da naht des unabwendbar'n Schicksals Stunde,
Als Scipio neu der Krieger Zucht erschaffen.


Umbollwerkt nun, verschmachtend, helfen Waffen
Den Tapfern nicht; sie weihn in Todesbunde
Sich, Weiber, Kinder, einer Flamme Schlunde,
Um dem Triumph der Beute zu entraffen.

So triumphirt, erliegend noch, Hispania:
Stolz wandeln ihre Heldenblutverströmer
Zur Unterwelt, auf würdigem Kothurne.

Wen Libyen nicht erzeugte, noch Hyrkania,
Der weint. Es weinten wohl die letzten Römer
hier an des letzen Numantiners Urne.


Bruststimme

Den Selbstmord einer ganzen Stadt
Cervantes hier geschildert hat.
Wenn alles bricht, so bleibt uns nur
Rückkehr zum Urquell der Natur.