Vilken kniv använder du där ute?

Fina och påminner helt klart om Fällknivens produkter. Går de att bryna som en 440-kolstålskniv med?

Det är snarare Fällkniven AB som har kikat på andra fabrikanters produkter .

Alltså 440-serien är inte kolstål utan rostfritt. Jag förmodar att du syftar på AISI 440A, 440B och 440C?

~Paul~

Jag undrar om dessa knivar går att bryna lika skarpa som man kan bryna en kniv av 440 kolstål? En fällkniven F1 kan man t.ex aldrig göra så vass som en vanlig kolstålsmorakniv. I gengäld håller F1:an skärpan mycket längre vilket är bra i vissa situationer men inte i andra. Jag skulle inte ens drömma om att stycka med F1:an, passa/ta ur går bra dock.

Alltså som jag nämnde i mitt förra inlägg. Det finns inget som heter 440 kolstål.

Mororna (Mora of Sweden, Frosts och tidigare KJ Eriksson) använder/har använt dessa kolstålstyper:

Frosts: Uddeholm UHB 20C (AISI 1095) kallvalsat och härdat till 59-61 HRC. En annan kolstålstillverkare som Frosts använder är tyska C.D. Wälzholz-Brockhaus GmbH CK 101 samt CK 95, kallvalsat kolstål, HRC 60.

Frosts laminerade blad är tillverkade i Uddeholm UHB 2140/Arne (AISI 01), HRC 60-62.

KJ Eriksson:

KJ:s kolstål var Uddeholm UHB 15LM (AISI 1080), DIN CK 75/80 (AISI 1080), HRC 58.

Mora of Sweden:

Mora of Swedens nuvarande knivar är tillverkade i motsvarande stålsorter som tidigare KJ med några undantag.
----------------------------------------------
När det gäller jämförelsen mellan kolstål och rostfritt så är skillnaden inte så stor i skärpa som många tror. Det hela har förmågan att slipa/bryna att göra. Antingen kan man det eller så gör man det inte. Jag har till exempel flera knivar i bland annat rostfritt VG-10 stål som klyver frihängande hårstrån. VG-10 används flitigt av Fällkniven AB .

Skillnaden är att det är lättare att uppnå denna grad av skärpa på en kolstålskniv. Det har i sin tur att göra med avsaknaden av hårda legeringsämnen som krom, vanadin och molybden. Men som sagt, använder man rätt utrustning så kommer man rätt nära även med rostfritt stål.

Kolstål är som bekant slagsegare, dvs tål slag, vridningar och bändningar bättre än rostfritt. Av denna anledning så tillverkar man yxhuvuden av just kolstål. Rostfritt är däremot slitstarkare, dvs tål abrasiv nötning bättre än kolstål. I vissa organiska material blir skillnaden uppenbar. Det är just de hårda karbiderna i form av vanadinkarbider, kromkarbider och molybdenkarbider som bidrar till detta.

Så visst kan du använda en F1-a till både passning, styckning och parering. Den tål det galant .

~Paul~

Jag är nyexad jägare som ska ut i skogen första gången och jaga älg i helgen.

Eftersom jag är helt ny och inte vet hur intresset för jakten kommer utveckla sig har jag nu bara köpt billig "slit och släng"-utrustning för att slippa lägga för stora summor pengar på något jag ev. inte kommer använda.

Först bar det av till Ullared för jaktkläder (som än så länge imponerat mig!), och vidare till Biltema för praktiska prylar man kan tänkas behöva - multiverktyg, ficklampa, kompass och så en kniv!

Som vanligt är jag väldigt spontan i mina köp och försöker sedan febrilt söka information om produkterna i efterhand för att försöka legitimera köpen för mig själv. Töntigt, inte minst eftersom jag är medveten om det, men sånt är livet.

http://biltema.se/sv/Fritid/Frilufts...aktkniv-45388/

Kan jag räkna med att kniven kommer fungera för en nybörjare som mig själv, eller är det rena skiten som gör sig bäst på metallåtervinningen? Jag putsade till eggen med ett vanligt brynstål jag hade hemma i köket och blev positivt överraskad över vilken skärpa det gick att få. Går utan vidare raka bort hår på armarna med den, men det spelar ju inte så stor roll om den lätt skadas eller slits allt för snabbt.

Vet tyvärr inget om den aktuella kniven. Stålet är dock ett kinesiskt sådant. Det liknar AISI 440B och bör därför uppföra sig på ett liknande sätt.

Största problemet ligger i att bladet är skålslipat. Inte helt optimalt i samband med jaktknivar trots att så många jaktknivar är tillverkade med just denna slipfas. Obegripligt.

Handtagsmaterialet, dvs trätypen har jag aldrig tidigare kommit i kontakt med. Det är svårt att hitta uppgifter gällande dess hårdhet och övriga attribut.

~Paul~

440-stål är en amerikansk standard. Om man vet hur man skall göra kan man bryna detta till sjuka nivåer av skärpa. Det är ungefär samma sorts kolstål som finns i moraknivar. Knepet är att avsluta sin bryning med kortsidan av en modern brynstav pressad hårt emot sidan på eggen och dra den längs med hela eggen, en gång på varje sida med bladet liggandes platt mot stabilt underlag. Denna nivå av skärpa går inte att uppnå på ett VG-10 stål, inte ens med Fällknivens egna bryne. I övrigt har F1:an helt fel form för styckning. Bättre med ett vasst slaktset då.

Skall man försöka lära sig knepet ovan med vass egg på kolstål bör man först bära slakthandske!

Handtaget är jag inte så orolig för. Träet känns gediget, solitt, mjukt och greppvänligt. Jag är mer orolig för stålet, men är det som ett 440-stål så är det väl okej grejer för pengarna då?

Alltså, visst är 440 en amerikansk standard. Det handlar dock om rostfritt stål. De tre mest kända typerna är 440A, 440B och 440C. Det finns en fjärde typ som dock sällan används - 440F.

http://en.wikipedia.org/wiki/SAE_steel_grades

Den mest förekommande standarden är AISI (American Iron and Steel Institute) och SAE (Society of Automotive Engineers). Man har under vissa perioder försökt att standardisera dessa två men aldrig nått ända fram. Därför är AISI det mest använda standarden i USA. Enligt denna standard är således 440 ett rostfritt stål bestående av huvudsakligen tre typer. Det är de som jag redan nämnt.

Så här står det bl a i Wiki:

"Type 440—a higher grade of cutlery steel, with more carbon, allowing for much better edge retention when properly heat-treated. It can be hardened to approximately Rockwell 58 hardness, making it one of the hardest stainless steels. Due to its toughness and relatively low cost, most display-only and replica swords or knives are made of 440 stainless. Available in four grades: 440A, 440B, 440Carbon, and the uncommon 440F (free machinable). 440A, having the least amount of carbon in it, is the most stain-resistant; 440C, having the most, is the strongest and is usually considered more desirable in knifemaking than 440A[citation needed], except for diving or other salt-water applications."

Skillnaden mellan dessa ståltyper och de som förekommer i mororna är monumental. De senare (kolstål i mororna) är som bekant tillverkade i äkta kolstål, dvs stål som innehåller mindre än 13% krom i matrisen och mycket små eller inga mängder legeringsämnen.

Visst har du rätt i att ett dedicerat slaktset är bättre än F1-an men den senare är en bra kompromisskniv. Som sådan funkar den väl i samband med de tidigare nämnda arbetsuppgifterna. Det finns dessutom en del F1-or med ett flatslipat blad. Tyvärr tillverkas inte dessa längre. Det är inte alltid man vill släpa på ett helt slaktset ut i naturen .

~Paul~

Alltså på pappret liknar det 440B men är tillverkat i Kina. Tyvärr är kinesernas kvalitetskontroll ännu så länge inte på samma nivå som i Europa, Japan eller USA. Det betyder att du kan får en perfekt kniv ibland men också ett riktigt vrak en annan gång. Det hela har med värmebehandlingen att göra.

~Paul~

Det är kul att prata med dig för man lär sig så mycket. Har du prövat att kantbryna så som jag skrev ovan? I så fall, vad tycker du om det? Man bör helst ha en rundstav av sådant där grått brynmaterial, tror det var bla aluminium i det.

Tackar .

Metoden att lägga ämnet platt mot en strigel eller bryne är inget nytt under solen . Jag använder denna metod uteslutande till mina saxar.

Till knivar kör jag däremot med strigling på hårt och flat underlag. Brukar dra ca 8 svep på eggsidan och 2 lättare på flatsidan för att bli av med råeggen (skägget ). Undantaget är Katabaslipade eggar. där kör jag 10 mot 1 och på ett helt platt underlag.

De sista svepen på ett vanligt bryne brukar jag köra som du beskriver, dvs längs med i stället för moteggs.

~Paul~