Källor, Statistik och Referenser.

Det tar ca 7-10 år för en nyanländ att skaffa sig egen försörjning, längre tid för kvinnor än män, och ju lägre utbildningsnivå man har desto längre tid tar det att bryta det skattefinansierade bidragsberoendet.

Personer som fått asyl är sysselsatta i lägst utsträckning. Speciellt låg är sysselsättningen bland personer som fått asyl och enbart har en förgymnasial utbildning. Det är bland personer födda i Irak, Iran och Somalia som sysselsättningen är allra lägst. Alltså dom folkgrupper som i allt väsentligt dominerat dom senaste decenniernas invandring till Sverige.

HIV är mer utbrett bland svensksomalier än hos andra invandrargrupper och etniska svenskar

Den shiamuslimska högtiden ashura firades på mellan femton och tjugo ställen i Malmö under söndagen.

Bilderna är från en lokal på Danska vägen i Malmö där ungefär 300 kvinnor och 300 män samlats.

Fakta:

Ashura

Under ashura högtidlighålls slaget vid Karbala år 680 eKr genom sorgeriter och passionsspel där Muhammeds dotterson Husayns martyrdöd dramatiseras.

Muhammed var den som lade grunden för islam. När han dog 632 e Kr utsågs Abu Bakr till Muhammeds ställföreträdare (kalif) på jorden. Hans anhängare, framtidens sunniter, ansåg att kalifen skulle väljas utifrån duglighet och personliga egenskaper.

Motståndarna, de blivande shiiterna, menade att kalifen skulle tillhöra Muhammeds släkt och före språkade därför profetens kusin och svärson Ali. Motsättningen ledde så småningom till inbördeskrig.

Sedan shiiternas kandidat Ali mördats utropades dennes motståndare Muawiya till kalif. Alis parti fortsatte kampen mot Muawiyas släkt. År 680 dödades Alis son Hussein vid slaget vid Karbala som för shiiterna fått en stark symbolisk roll.

Konflikten har sedan dess utgjort en skiljelinje mellan shiiter, som anser att Alis efterkommande är de rättmätiga arvtagarna till kalifatet, och sunniter som accepterat den segrande sidans företrädare.

Shiiterna utgör idag cirka 10 procent av världens muslimer. De utgör muslimsk majoritet i Iran, Irak, Azerbajdzjan, Libanon och Bahrain.

De ensamkommande och påtagligt ofta även skäggiga tonåringar (princip alltid av manligt kön) som sökt asyl i Malmö har blivit fyra gånger fler på lika många år.
2006 – 156 ensamkommande
2007 – 343
2008 – 391
2009 – 678 (t.o.m 28 dec.)
Malmö stad mötte tidigare hårt motstånd från andra skånska kommuner att ta emot men Hököpinge-debatten örfilade upp alla att genast öppna stadens portar så vänstern kunde bli nöjda. – Trycket har varit stort på vår verksamhet och situationen har under perioder varit så akut att tonåringar har bott på hotell, uppger Eva Ahlgren, direktör för Sociala resursförvaltningen, som skrivit avtal om transitboenden med olika företag i Malmö, Svalöv, Svedala, Trelleborg och Vellinge.
27 ensamkommande till Malmö i jul
Under julhelgen, 24-27 december, tog Sociala resursförvaltningens enhet för ensamkommande tonåringar emot 27 diton som söker asyl i Malmö.
Hittills i december har det kommit 89 tonåringar, varav 27 st kom under julhelgen den 24-27 december.
- Just nu har vi platser på de boenden som vi har tillgång till, men om det kommer många tonåringar på en och samma gång får vi problem, säger Eva Ahlgren.
- Och vi vill inte placera dessa tonåringar på hotell. Men vi ser med tillförsikt på framtiden, flera kommuner har flaggat för att de kommer att ta emot ensamkommande tonåringar inom kort.
Verksamheten för ensamkommande tonåringar
Enheten för Ensamkommande tonåringar är en kommunövergripande verksamhet som startade hösten 2006, efter förändringen i lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Ändringen innebar att ansvaret för de asylsökande tonåringar flyttades över från Migrationsverket till Socialtjänsten.
Sociala resursförvaltningen ansvarar för Malmö stads samordning av mottagandet av ensamkommande tonåringar i Malmö. Idag finns det fem transitboenden i egen regi som tar emot asylsökande ungdomar och erbjuder dessa ett tillfälligt boende. Så snart som möjligt efter ankomsten anvisar Migrationsverket barnet till en kommun som svarar för boende och omsorg under den tid ansökan om asyl prövas. Kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande tonåringar står Migrationsverket för.
Cirka 1400 tonåringar har passerat Malmö sedan det första boendet för ensamkommande tonåringar öppnades.

Denna avhandling från historieinstitutionen på Stockholms universitet belyser faktorer bakom etablerandet av partipolitisk konsensus i Sverige bakom det mångkulturella projektet.

Påfallande var hur först den partipolitiska enigheten var total på 1920- och 30-talen, om de då rådande synsättet.

På 60- och 70-talen blev plötsligt ett annat synsätt rådande, och den partipolitiska enigheten var lika total.

Kursomläggningen initierades av David Schwarz (en gång räddad till Sverige från koncentrationsläger i Polen) och Dagens Nyheter. Denna debatt knoppades av till andra tidningar och i bokutgivning, där Schwarz åter var drivande.

Tonläget i debatten var från Schwarz och hans meningsfränders sida så hätskt, att debattdeltagare med andra åsikter drevs på defensiven.

Debatten resulterade i statliga utredningar, framförallt invandrarutredningen - där Schwarz och hans meningsfränder helt dominerade.

I sak drev Schwarz linjen att det inte räckte med att invandrare fick behålla sin egen kultur - det svenska samhället hade ett ansvar att aktivt, dvs med skattemedel, understödja detta.

Schwarz lyckades, och resultatet blev ett pengaregn av sällan skådat slag, som tillföll invandrarföreningar, invandrartidskrifter, med mera.

7. Schwarz och DN Debatt

"1964-68 ägde de första minoritetspolitiska debatterna rum i framförallt Dagens Nyheter."

"Redan i början av 1960-talet hamnade den estniska invandrargruppens önskemål om att få bevara sin ursprungliga identitet på riksdagens dagordning. I en flerpartimotion..."

(Esternas främste talesperson var Voldemar Kiviaed)

"Det var bl.a. mot bakgrund av denna alltmer påträngande värld av oro och orättvisor som David Schwarz i en artikel i Dagens Nyheter den 20 oktober 1964 gick till storms mot... den så länge accepterade assimilationsmodellen (försvenskningen). Schwarz framhöll att svenska politiker gjorde det lätt för sig genom att bara engagera sig för minoriteter i andra delar av världen."

David Schwarz, i DN 20/10 -64:

"Svenskt engagemang i internationella sammanhang, hjälpen till U-länderna och stödet åt minoriteterna i diktaturstaterna eller USA i deras kamp för sina mänskliga rättigheter, skulle tas mer på allvar av landets egna trängda minoriteter, om Sverige med kraft tog sig an deras problem."

"Schwarz trampade således på en öm tå när han påtalade denna dubbelhet i svensk politik... Genom att angripa assimilationsbegreppet röjde Schwarz vägen för ett förändrat jämlikhetsbegrepp. Det innehöll etnisk jämlikhet, det handlade om respekt för alla människors ursprungliga identitet."

"Alltfler debattörer och publicister framförde en liknande kritik mot vad de uppfattade som majoritetens bristande förståelse för minoriteternas villkor,.. Längst i denna kritik gick David Schwarz och Voldemar Kiviaed - de hävdade att assimilationsivrarna verkade i samma anda som ryssarna i Baltikum och deras synsätt kunde även jämföras med Eichmans 'slutliga lösning', fastän i humanare form.

För att undvika assimilation krävdes ökade statliga insatser, dels genom direkt finansiellt stöd till minoriteterna, dels genom en officiell politik för ett pluralistiskt samhälle."

"De ledande debattörerna som tidigast hävdade minoriteternas rättigheter och villkor var framförallt David Schwarz, Inga Gottfarb, Amadeo Cottio, Voldemer Kiviaed, Géza Thinsz och Lukasz Winiarki."

In memoriam
Inga Gottfarb

Inga Gottfarb avled i slutet av december vid 93 års ålder. Född i en av de två judiska familjerna i Falun kom hon som ung flicka till Stockholm, där hon tog sina examina vid Stockholms Högskola.

Inga Gottfarbs minne förknippas främst med hennes insatser för flyktingar. När de danska flyktingarna hösten l943 båtledes lyckades komma över Sundet, stod Inga på kajen i Helsingborg för att ge sin hjälp. Med samma goda vilja och stor intensitet hjälpte hon de utsvultna, lidande flyktingflickor som 1945 kom till Sverige med Bernadottes vita bussar.

Efter kriget studerade Inga i New York vid Columbia Universitetet och tog examen som Master of social sciences. Hon arbetade också som socialarbetare i Harlem. I tio år, från 1952, arbetade Inga i Rom för American Joint Jewish Distribution Committee. Där trivdes hon och fick tillfälle att göra stora insatser inom flyktinghjälpen. Motvilligt kom hon sedan att tjänstgöra på Joints kontor i Paris.

När Algeriet blev fritt från Frankrike 1962 var Inga med och organiserade evakueringen av de franska judarna. Väl tillbaka i Stockholm kom Inga till den verksamhet som blev Statens invandrarverk, där hon stannade tills verket flyttade till Norrköping.

Hennes insatser för de utsatta judarna i Sovjet får inte förglömmas. Deras situation var så svår. De diskriminerades och hade svårt att få tillstånd att emigrera. Inga påverkade inflytelserika personer att följa med henne på resor dit och sedan försöka påverka myndigheterna där ge stöd åt "refusniks."

Inga samlade sina erfarenheter av flyktingarbetet i sin intervjubok "Den livsfarliga glömskan". I den berättar överlevande från koncentrationslägren hur deras liv gestaltat sig efter befrielsen.

Vi i Förenade Israelinsamlingen tänker med glädje på att Inga var med och startade vår egen tidning Menorah, något som hon var mycket stolt över. Hon var också alltid beredd att hjälpa till i arbetet för Israel med kloka råd och genom sitt stora, viktiga kontaktnät. Hennes intresse för våra projekt i Israel var levande liksom för Tel Avivs Universitet och andra viktiga institutioner i Israel.

Vi minns Inga Gottfarb som en sällsynt klok och omdömesgill person, alltid beredd till insatser för mindre lyckligt lottade medmänniskor.

[forts från "Schwarz och DN Debatt" http://www.bgf.nu/fpol/jov.html ]

"Oppositionen upplevde inte debatten som helt fri, de menade att deras åsikter var undertryckta, att de var ...misstänkliggjorda..."

Michael Wächter skrev:

"Det är misstänkliggörandet av de individers motiv, som i likhet med mig trots sin utländska börd anser att assimilation på lång sikt både är realistisk, möjlig och den enda önskvärda lösningen. Det talas om... självhat."

"Politiken mot judisk invandring till Sverige speciellt under andra världskriget fördes fram som en skamfläck i den svenska politiska historien. Bruno Kaplan, ansvarig för undervisningen i Mosaiska församlingen i Stockholm och representerad i World Jewish Congress, radade upp en rad exempel på denna regleringspolitik (uteslutningsmodell),.. Leif Zern underströk Kaplans uppfattning att det framgick av den då förda politiken att det funnits antisemitism..."

"I liberala Uppsala Nya Tidning, moderata Svenska Dagbladet och syndikalistiska Arbetaren valde ledarskribenterna att framhäva invandrarnas behov av sin identitet och förespråkade en större generositet och mer tillmötesgående från det svenska samhällets sida, UNT pläderade för ett stöd åt minoriteternas verksamhet för att dels undvika isolering och känslor av utanförskap, dels för att invandrarna ansågs vara kulturellt berikande genom sin mångfald..."

"I boken 'Svenska minoriteter' tog den finskspråkiga gruppen störst utrymme, tätt följd av samer, ester, judar och zigenare."

"I boken 'Svenska minoriteter' och senare i Andres Küngs personligt färgade 'Sverige, Sverige fosterland' framförde Tomas Hammar dessa synpunkter på svensk migrationspolitik i historiskt perspektiv...

"... både Hammar och Küng belyste den restriktiva flyktingpolitiken som varnande exempel och de hävdade att rasfilosofi i synnerhet men också en allmän främlingsrädsla låg bakom det officiella Sveriges dåtida hållning...Hammar erinrar om den svenska nyttoinställningen visavi invandrare och invandring, med uppmaningen att invandrarnas behov och önskemål nu måste få ökad uppmärksamhet."

"David Schwarz var den mest pådrivande debattören i invandrarfrågan, hans synpunkter och värderingar fick stort genomslag. David Schwarz blev den pluralistiska statsinterventionsmodellens första och främsta talesman."

"David Schwarz initierade de båda relativt partipolitiskt obundna, men i hög grad politiska debatterna i Dagens Nyheter 1964 och 1966."

"År 1971 publicerade David Schwarz vid sidan om boken 'Identitet och minoritet' en avhandling: 'Svensk invandrarpolitik 1945-1968'."

"Orden assimilation och anpassning hade blivit mer affektladdade - ingen i debatten kunde utan svårighet svänga sig med dessa ord."

"Begreppet etnisk jämlikhet fick i Sverige en särskild betydelse. Det innebär att alla kulturer ansågs lika värda och därmed skulle behandlas likvärdigt. Ett annat synsätt ansågs vara diskriminering och helt oförenligt med jämlikheten."

"I den officiella invandrardebatten spelade vissa aktörer en stor roll i policyprocessen, särskilt flerkulturanhängarna... De stimulerade de politiska partierna att ta upp frågan om etnisk jämlikhet på dagordningen. Därefter påbörjade en veritabel tävling om vem som var störst och bäst i invandrarfrågan."

Butiksrånen, villainbrotten och våldtäkterna ökade medan misshandelsbrotten och bilstölderna minskade. Det framgår av helsingborgspolisens brottstatistik för 2009.

Butiksrånen i Helsingborg ökade under förra året från 30 till 38 och ligger nu på rekordhög nivå.
— En trist utveckling och vi arbetar nu på bred front för att få bukt med butiksrånen. Förutom snabba insatser i akuta lägen handlar det om förebyggande arbete med tekniska lösningar och observant spaning, säger Göran Hassel, informationsansvarig i Polisområde Nordvästra Skåne.
Personrån och väskryckningar, som under ett antal år minskat i antal, ökade åter under fjolåret till sammanlagt drygt 200.
— Brott som i flera fall kan hänföras till typen gängbrott, säger Göran Hassel.
Polisen oroas också över att antalet våldtäkter i Helsingborg ökar och under fjoråret anmäldes hela 88 misstänkta brott. En ökning med drygt 30.
— Tittar man närmare på anmälningarna ser man att fler unga tjejer än tidigare anmäler gärningsmän som ofta är i deras egen ålder, säger Göran Hassel.
Antalet villainbrott sköt i höjden till närmare 350 stycken. En ökning med ett 80-tal.
— I många hårt utsatta bostadsområden pågår det kontinuerligt ett förebyggande arbete där vi ser över boendemiljöer med växtlighet, belysning, lås och hinder. Arbetet kommer att fortsätta med information och tips om hur man bäst kan skydda sin bostad, säger Göran Hassel.
Narkotikabrotten ökade med hela 647 anmälningar till rekordhöga 1 712.
— I sig en oroande ökning men som också ska ses mot bakgrund av att vi fått ett effektivare och bättre polis- och samhällsarbete för att bekämpa narkotika och drogberoendet i Helsingborg, säger Göran Hassel.
Positiva statistiksiffror är den kraftiga minskningen av antalet misshandelsmål inomhus och utomhus. Totalt rör det sig om en minskning med drygt 360 anmälningar. Från 1389 stycken till 1025.
— Misshandelsbrotten inomhus har jämfört med i fjor nästan halverats. Här har bland annat vårt arbete för att minska bråk i krogmiljö varit lyckosamt, säger han.
Antalet anmälningar för olaga hot och ofredande har också minskat med cirka 300 hundra och ligger nu på 1265 stycken.
Bilstölderna blir färre och minskade i fjor med ett par hundra till 517 anmälningar.
— De nya bilmodellerna är svårare att stjäla och att ta sig in i. Det innebär att även stöld från bil har minskat med närmare 300 till 1670 stycken.
Noterbart är också att antalet anmälningar mot skadegörelse minskar och det gäller såväl klotter som skadegörelse på tidigare hårt utsatta skolor.
— Arbetet med att säkra skolorna fortsätter och vi har stor nytta av kameraövervakningen, säger Göran Hassel