"döm av min förvåning" eller "döm om min förvåning"?

Jag ska visa dig på fredag?
Annars finns det en mängd knepiga dialektala krumbukter runt om i vårt avlånga land. Runt Göteborg används en hel del konstigheter, men det är INGENTING mot vad de inavlade nötterna från Närkeslättens stolthet, Örebro, kan slänga sig med.

VAd gäller ts fråga så är jag nog på "döm av min förvånings-spåret", så jag väntar på Impieteers förklaring. Google gills inte.

"Döm av min förvåning när den stulna rashunden hoppade upp och bet mig i min vänstra pungkula."
Klockan tickar, hombre.

Jag har förstått det som att "döm om min förvåning" och min logik bakom det är att det är så här:
"Döm (när du ser mig får bedöma) om min förvåning [var stor] när jag såg en blå elefant i min trädgård."
Förstår ni hur jag menar, jag är ganska kass på att förklara sånt här.

Döm om min förvåning... OK
Att döma av min förvåning... OK
Döm av min förvåning... Fel!

Det finns dom som säger som Povel Ramel också: "Dröm om min förvåning".

http://www.google.com/search?hl=en&safe=off&client=firefox-a&rls=org.mozilla%3Asv-SE%3Aofficial&hs=rzZ&q=%22dr%C3%B6m+om+min+f%C3%B6 rv%C3%A5ning%22&btnG=Search

Hur vill du fortsätta meningen "Av min förvåning att döma..."?
Döm om används ju enligt mönstret:
Döm om min förvåning då X inträffade.

Det är inte så komplicerat. "Döm om min förvåning" är ett vedertaget uttryck som funnits länge. "Döm av..." är en felaktig missuppfattning av det uttrycket som förmodligen börjat spridas tillsammans med att internet gör att massor av människor som inte är så vana vid att behandla språket skriver ner sitt talspråk som de tror att det stavas.

Morgonpasset redde som sagt ut det hela och enligt Språkrådet (hoppas det är bättre än Google? ) så är det som sagt så att "Döm av..." inte finns. Givetvis får folk använda det ändå, det finns ju inga lagar som hindrar människor från att ha fel här i landet, man får stava "välkomna" med två "m" om man vill det också, men det blir inte rätt för det.
http://media.putfile.com/Dom-om-min

Ni som fortfarande tror att det heter "döm av min förvåning", kan ni inte länka till en sida där en journalist, språkvetare eller författare använder meningen? Eller scanna in en bok- eller tidningssida?

Jag erkänner mig besegrad men jag har hört min far använda sig av uttrycket "döm av min förvåning" sen jag var liten. Det är alltså inte Internet som fått mig att använda fel uttryck.

För övrigt har jag efter en stunds funderande kommit fram till att jag anser att svenska språket måste få utvecklas. Det är t.ex skönt att vi idag slipper skriva äro, voro, skall och istället får skriva är, var och ska. Att ord och uttryck ändras kanske känns lite i hjärtat på folk som vant sig vid de gamla varianterna men i slutändan tror jag inte det är något problem för vårt språk.

Jo, men om "utvecklingen" innebär att ett fullt logiskt sätt att uttrycka sig byts mot ett ologiskt dito känns det som en förolämpning mot förnuftet. Som tidigare har påpekats i tråden brukar ju "döm om min förvåning" följas av ett "när" eller "då". "Döm om min förvåning när jag fick se en gul hund" = "Gör en uppskattning av den förvåning jag kände när jag fick se en gul hund". "Döm av min förvåning när jag fick se en gul hund" = "Gör en uppskattning utifrån den förvåning jag kände när jag fick se en gul hund". Finns det någon rimlig logik i den andra varianten?

När du uppmanar någon att döma om din förvåning/besvikelse/sorg osv då du berättar om något som skett tidigare så uppmanar du helt enkelt åhöraren att föreställa sig/tänka sig din förvåning/besvikelse/sorg vid det givna tillfället.

Uppmanar du någon att döma av din förvåning osv så bör onekligen den du uppmanar vara närvarande i händelsens skeende och din förvåning fortfarande vara synbar i ditt anlete. Och frågan är då vad som ska bedömas av din förvåning? Hur förvånad du var på en skala från 1 till 10?

"Döm om min besvikelse när jag hämtade posten och utbetalningsavin inte kommit." = "föreställ dig hur besviken jag var när jag hämtade posten och..."

"Döm av min besvikelse att utbetalningsavin inte finns med här i posten." är ju knappt ens korrekt då uppmaningen indirekt blir "döm av min besvikelse hur besviken jag är att utbetalningsavin inte finns...".

Man kan helt enkelt endast döma av någons förvåning/besvikelse osv om man är närvarande då förvåningen/besvikelsen uppstår (och frågan är fortfarande vad som ska [be]dömas) - dömer om någons förvåning/besvikelse osv gör man om man inte var närvarande då förvåningen/besvikelsen uppstod då "döm om" helt enkelt betyder "föreställ dig/tänk dig".

Jo, men språk är inte logiskt uppbyggda för oss sentida betraktare. Titta bara på oregelbundna verb.
Heter det gå, gick (med j-ljud) och gått eller gå, gådde och gått?

Tragiskt! I denna tråd har vi just betraktat intellektets kapitulation inför den obildade pöbeln...