borderline?

Vill bara säga att det är komplicerat med självdiagnostisering. Till mångt och mycket har vi nämligen alla ett visst mått av "borderlinefungerande" och det är inget konstigt med det. I många relationer relaterar vi på borderlinevis.

Sen kan vi har mer eller mindre av detta fungerande. Sannolikt är det så att det ökar i tider av kris eller när man är belastad.

Problemet med självskattningar är att bedöma graden eller mängden av fungerandet, dessutom ta ställning till när det sker, i vilken omfattning och hur problematiskt det är. Dett behöver man nästan hjälp av en kliniker som kan dom här sakerna.

Men även dom gör bara ganska ungefärliga skattnignar och bedömningar.

En annan faktor är att borderlinebeteende närmast av sig själv växer bort.

Men många gånger får man god hjälp på traven genom att gå i en psykoterapi där man i en ömsesidig relation lär känna sig själv och hur man fungerar, dels i förhållande till terapeuten och dels i förhållande till andra människor.

Detta kan göra att ens borderlinebeteende minskar. Om det nu är ett så stort problem att det medför hinder för ens livsutveckling, och det antar jag det gör. Annars hade du väl inte startat en tråd.

Helt kan det dock aldrig gå över, eftersom det hör till människans natur.

om man har fått diagnosen borderline,adhd störning och lider av ångest . vad får man för medicin ? har problem med sömnen och blir arg väldigt lätt?

vet inte ritigt vart jag ska skriva