borderline?

jag har mått dåligt nu en hel del år och slutligen bestämt mig för att söka hjälp.. men köerna är långa och jag har nu väntat i snart tre månader..
Jag har läst mycket om alla olika "sjukdomar" och själv kommit fram till att jag har borderline.. allting stämmer in till 100 %
är det någon som har någon erfarenhet av detta?
några tips om vart jag kan vända mig förutom öppenpsyk?
det är väldigt påfrestande både på familj och sambo..
jag har alltid vart lite deppig från tid till tid, men när jag som 16åring hamnade i ett våldsamt förhållande så har allting gått utför. jag är nu 20.

Hejsan! Jag har borderline och jag vet att det finns väldigt bra behandling för det. Jag har tex medicinerats med Abilify, det är en psykosmedicin som jag fått som stämningsstabiliserare. Detta var verkligen en mirakelmedicin för mig. Jag mådde jättebra hela tiden och det tog bort alla paranoida tankar och denna överkänslighet som man ofta har som borderliner.
Går även i en behandling för min borderline på Psykiatrisk behandlingenhet på Vågmästareplatsen i GBG. Det är en gruppterapi för unga tjejer. Vi jobbar mycket med relationer och miljöterapi. Det är 4 dagar i veckan från 08.30 till 13.00. Så det är väldigt seriöst.
Jag antar att bästa sättet att få kontakt med liknande behanling är genom öppenpsyk, man blir då remitterad.
Hoppas att du hittar något som fungerar för dig. Vet att det finns en liknande behandling i Sthlm också.
Är det något du vill fråga om så är det bara att skriva.
Lycka till!

Man borde för sitt eget bästa och sen för din läkare om du blir remiterad till en att inte hålla på att självdiagnosticera sig på dylika sätt då det kan skapa viss obalans i jobbet i den riktiga diagnosticeringen såväl för dig själv. Kan nog bli rätt konstigt om läkaren kommer fram till något annat, kanske bipolärt syndrom i stället för borderline. Men du borde ändå söka hjälp om du känner dig vara i behov av det såväl som att inte dra egna slutsatser. Jag har gjort det och gjorde bara värre av allt, och trodde inte att jag "har" det dom nu tänker på.

http://www.flashback.org/showpost.p...83&postcount=2
och
http://www.flashback.org/showthread.php?t=211117

Lycka till!

min mamma har bipolär och automatiskt så har alla trott att jag har det också... men jag känner då till symtomen enormt väl, och jag vet att jag inte är som mamma.. men som jag sa, allting stämmer in på borderline.
men tack för hjälpen allihopa

Vill bara tillägga att en majoritet av befolkningen säkert "känner igen sig" då ser ett screening-test för personlighetsstörningar på nätet.

Grejen med den lite märkliga diagnoskategorin personlighetsstörningar är ju att de alla är en slags gruppering av beteendemönster. Tanken är att den som fyller kriterierna för en personlighetsstörning är "extrem" i det avseendet att man fyller alla/många kriterier medan de som inte har personlighetsstörning bejakar en del av kriterierna eller bejakar flera kriterier "lite grand".

Således kommer de allra flesta som känner igen sig i beskrivningen av en personlighetsstörning troligen inte uppfylla kriterierna för diagnosen.

Med det sagt kan man ju ändå ha nytta av ex DBT om man har "drag av" border-line.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) som nämnts, är en terapiform speciellt utvecklad för just Borderline, eller emotionell instabilitet.

Det finns för övrigt en bra bok skriven om DBT av Anna Kåver och Åsa Nilsonne.

Boken heter kort och gott "Dialektisk beteendeterapi" och är utgiven 2002.

Först och främst kanske trådskaparen ska verifiera sin hemmagjorda diagnos. Finns ju inget som säger att han faktiskt uppfyller kraven för borderline (ty många är vi som känner igen oss i personlighetsstörningarna).

Så, lite lugn i bussen kanske?

När jag läste om borderline var jag 100% på att jag hade det. men grejen är den atta alla har drag av olika psykiska störningar. och de lyfts fram extra mycket om man har ätstörningar eller är depprimerad.

Så du är ite rätt person att sätta den diagnosen på dig själv.
köerna är långa jag vet. men du kan vända digt till ungdoms psykiatriska mottagningen så hälper dem dig. (är också 20 och man går fortfarande som ungdom)

Lycka till

Ja, det där med att självdiagnosticera, speciellt sjukdomar som borderline är vanskligt eftersom det just är så lätt att känna igen sig i många av symtomen.

Självdiagnoser är aldrig bra. Jag har diagnosen borderline.
Men deppig från tid till tid? Det går upp och ner snabbare än vad man hinner med.
Borderline är stort. Och symtomen stämmer in på många. (en del har bara haft en jobbig tonårsperiod)
Har du aldrig haft kontakt med psyket förut`?