Trådskaparen är i mina ögon ingenting annat än en konformistisk livsälskare, den värsta sorten dessutom. Du kan inte lära känna dig själv om du inte alltid strävar efter mörkret, visserligen så gäller ju tesen 'leker du med eld så bränner du dig förr eller senare' - men det är ju det som är hela grundstenen i mitt levnadssätt, att alltid ta allting till det (i mina ögon) extrema. Jag inser förstås att mitt beteende är extremt i dess fulla bemärkelse, ingen annan jag känner beter sig som mig, och jag har träffat och interagerat med ytterst få människor som jag anser ligga på samma nivå som mig. Kalla det elitism, narcissism, psykopati eller vad du vill. Jag tror inte att man kan hjälpa sig själv om man inte vill det.
"Min dom föll tidigt och utan pardon - och domen den skall även falla på dig som är förutan tro"
-(Y. Lindskog)
Vad en konformistisk livsälskare är vet jag inte. Men visst försöker jag att älska livet. Vad det skulle vara för fel med det förstår jag inte. Visst lever vi på olika sätt och jag kan acceptera ditt sätt att leva. Varför kan inte du acceptera mitt?
Gå med kärlek och känn dig själv. O kom ihåg, tänker du inte på problemen så finns dom inte. O måste du tänka på dom så lös dom, släpp det och gå vidare. Ligger det inte i din makt att lösa problemet så är du ALDRIG tvungen att tänka på det. Det är ditt val. Välj att ta bort det från ditt medvetande o på så sätt lider du inte av det.
Ursprungligen postat av Selbstmord
Trådskaparen är i mina ögon ingenting annat än en konformistisk livsälskare, den värsta sorten dessutom. Du kan inte lära känna dig själv om du inte alltid strävar efter mörkret, visserligen så gäller ju tesen 'leker du med eld så bränner du dig förr eller senare' - men det är ju det som är hela grundstenen i mitt levnadssätt, att alltid ta allting till det (i mina ögon) extrema. Jag inser förstås att mitt beteende är extremt i dess fulla bemärkelse, ingen annan jag känner beter sig som mig, och jag har träffat och interagerat med ytterst få människor som jag anser ligga på samma nivå som mig. Kalla det elitism, narcissism, psykopati eller vad du vill. Jag tror inte att man kan hjälpa sig själv om man inte vill det.
"Min dom föll tidigt och utan pardon - och domen den skall även falla på dig som är förutan tro"
-(Y. Lindskog)
Varför har du valt att vara destruktiv? När du dessutom hävdar att det skulle vara något bra undrar jag följande:
Har du redan gett upp, jag skulle kalla det oansvarigt. Du krigar ju i princip mot hoppet eller är jag helt fel ute?
Om du inte krigar mot hoppet undrar jag hur du i så fall kan vara så destruktiv.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!