2007-05-14, 22:23
#1
Godkväll.
Jag har slutat äta SSRI helt nu och känner mig lite downad och sådär för tillfället.
Aja, jag har iaf en hang-up på en grej i ansiktet, vilket är typ en nerv som känns som vibrerar och skakar när jag ler, skrattar och pratar. Det är liksom ena sidan av näsan som skakar ltie känner jag.
Iaf så blir jag VÄLDIGT självmedveten av det här och det gör mig deprimerad osv och får mig att undvika allt som jag känner kan göra d värre, som kaffe, socker stimulanter överhuvudtaget. Det har blivit en riktig noja och varit så något år..jag kan inte släppa det eller "acceptera" en skakning i mitt ansikte ,för jag tänker att folk tycker jag är svag eller nervös.
Jag har ständig "bevakning" på mitt ansikte och ser framför mig hela tidne hur jag ser ut och komma ofta på mig själv med att inte koncentrera mig på omgivningen...
Jag är väldigt perfektionistisk och tränar mycket för att jag vill få en jättebra kropp.
Jag har också tvångstankar vad gäller just träning, men också kolla spisen och lite sådana grejer, itne extremt men det finns där.
Grejen är att folk säger att de inte ser eller tänker på min "ryckning". Typ alla säger att de inte vet vad jag menar och aldrig sett den, vilket gör mig lite orolig. Går jag runt och inbillar mig och är helt psykotisk eller?
Varför kan jag inte släppa denna hangup...? Har det något med Body Dysmorphic Disorder att göra månne?
Detta förstör mitt liv till stor grad och varje dag maler tankarna om huruvida jag kan ta en kopp kaffe utan att det kommer börja skaka lite osv. Skakar inget när jag är i vila så att säga, men när jag ler/pratar, vilket gör att jag är rädd för att le och skratta också.
Jävla härva
Ciao
Jag har slutat äta SSRI helt nu och känner mig lite downad och sådär för tillfället.
Aja, jag har iaf en hang-up på en grej i ansiktet, vilket är typ en nerv som känns som vibrerar och skakar när jag ler, skrattar och pratar. Det är liksom ena sidan av näsan som skakar ltie känner jag.
Iaf så blir jag VÄLDIGT självmedveten av det här och det gör mig deprimerad osv och får mig att undvika allt som jag känner kan göra d värre, som kaffe, socker stimulanter överhuvudtaget. Det har blivit en riktig noja och varit så något år..jag kan inte släppa det eller "acceptera" en skakning i mitt ansikte ,för jag tänker att folk tycker jag är svag eller nervös.
Jag har ständig "bevakning" på mitt ansikte och ser framför mig hela tidne hur jag ser ut och komma ofta på mig själv med att inte koncentrera mig på omgivningen...
Jag är väldigt perfektionistisk och tränar mycket för att jag vill få en jättebra kropp.
Jag har också tvångstankar vad gäller just träning, men också kolla spisen och lite sådana grejer, itne extremt men det finns där.
Grejen är att folk säger att de inte ser eller tänker på min "ryckning". Typ alla säger att de inte vet vad jag menar och aldrig sett den, vilket gör mig lite orolig. Går jag runt och inbillar mig och är helt psykotisk eller?
Varför kan jag inte släppa denna hangup...? Har det något med Body Dysmorphic Disorder att göra månne?
Detta förstör mitt liv till stor grad och varje dag maler tankarna om huruvida jag kan ta en kopp kaffe utan att det kommer börja skaka lite osv. Skakar inget när jag är i vila så att säga, men när jag ler/pratar, vilket gör att jag är rädd för att le och skratta också.
Jävla härva
Ciao