Citat:
Ursprungligen postat av TrasigFlummare
Har stött bort dubstep hela tiden fram till för ett tag sedan. Måste nog säga att de här är en musikstil som är väldigt svår att få att låta bra. Den ända bra dubstep-dj'n jag hört är skrillex. Men jag skulle nog ändå vilja kalla Dubstep för den nya generationens heavymetall. För 10 år sedan avskydde man heavymetall och allt där till, nu är det samma sak med dubstep för många. Likheten mellan dessa och vad som gör att jag jämför dom är att båda är en extrem utgrening av en genre. Tror att dubstep kommer att kunna bli socialt accepterat i samhället en dag precis som heavymetall. Även fast det inte är något alla lyssnar på. Trance, Techno, Hardstyle och alla andra utgreningar av elektro musiken är ju påväg att bli allt större och större.
När man börjar diskutera dubstep så är det alltid svårt att veta vilken typ av musik det talas om, om man anser doctor p eller mala vara genrens huvudsound liksom. Jag kan säga att när jag först upptäckte dubstep för ca 4 år sedan hade jag aldrig hört något liknande, och till skillnad från i dag när man upptäcker musikstilen genom en låt som spelas på radion, reklamen eller klubben med en struktur som nästan är identisk med vilken annan musikstil som helst, så satt jag och förvånades av benga och kromestars mest avskalade låtar.
Till en början hade jag väldigt svårt för tempot och dom avskalade ljuden. Det kändes inte som musik utan snarare mystiska ljud ihopkomponerat på ett smått märkligt sätt. Med tiden började man dock få mer och mer tycke för låtarna och de där konstiga ljuden blev helt plötsligt till en skön rythm.
Idag känner jag nästan att det är all annan musik som är för mycket, ljuden bara kör över lyssnaren och det går inte att uppfatta allt som händer i låten, till skillnad från den lugna dubstepen där man kan ta in alla ljud och använda tystnaden som ett instrument i sig.
Och så slutligen, till en sådan snyfthistoria som denna. Den första dubsteplåt jag hörde:
Benga - Crunked up
http://www.youtube.com/watch?v=tB5UZOLZaJ4