I förrgårdagens DN, kulturdelen sida 10, hittas i spaltnotisen
Två frågor. (dagen till ära rubricerad med misscitat: inom tillbörliga -tecken ett tappat ‘att’: “‘Vem har sagt det ska vara lätt?’”) en särdeles illasmakande sammansättning. Apropå Kgl. Konsthögskolans rektor Marta Kuzmas avgång ställs fråga 2 “Det har varit en turbulent tid, hur känns det att vara rektor?” å tillförordnad rektor Peter Geschwind, som till svar levererar följande praktgeneriska plusbrafloskler:
–Jag är mångpartisk för jag uppskattar samtidigt flera sidor av det som diskuterats under året. Jag tror turbulens genererar energi, och därför har det varit en dynamisk tid. På något sätt tror jag att det är nödvändigt för att undvika stagnation, och kanske särskilt på en konsthögskola. Men vem har sagt att det ska vara lätt att driva en konstutbildning?
[Min fetning.]
En anktalare av rang har vi här, och särskilt det fetade vore roligare att på skoj grundligen problematisera än få sig tvittrat i en tyngre tidnings weekend-glätta stråk genom veckans seriosa. Men visst, detta är väl den för tjänst tillfulles pl[us]attityd, i ropet från husse återskallar senast inridna kreatur sig redo för uppvisning i dressyrkonst; och knepet numer en gammal svensk administrationsklassiker: att förege sig lösa något dåligt genom att påpeka det som bra (utan vice versa, och ta till dubbeltänk för oproblematiserande av dettas konsekvens). Vem har sagt att det ska vara svårt?