Medie-vänsterns propaganda-vokabulär -- förslag behövs?

Det är egentligen sjukt hur det gång på gång uttryckligen uttrycks att det är "för mycket vithet" eller "för vitt" och hur det är ett sådant enormt problem. Vi vita får aldrig bara leva ifred och vara. Alltid ska vi angripas som ett problem även om vi bara lever lugnt och fridfullt i våra egna länder och inte lägger oss i andras affärer, men då ska en hel hord folk komma och tycka att det är fel, ett stort problem, som något sjukt som måste motarbetas, vi får inte ens existera ifred. Var ju någon politiker eller något i Tjeckien som nyss uttryckte att "Tjeckien är för vitt", som något som måste motarbetas.

Aldrig är något "för svart", eller "för gult". I svarta länder är det aldrig ett problem med "för mycket svarthet", i gula länder är det aldrig ett problem med "för mycket gulhet". Men när det i vita länder är en majoritet vita, där också bara vita länder är de enda länder i världen som är mångkulturella med andra stora rasgrupper representerade, så är det ett enormt problem som måste motarbetas.

Vithet är alltså alltid ett sjukt problem, och bara vita människor, aldrig svarta eller gula eller bruna eller röda eller vilka somhelst andra raser, bara vita är sjuka och ett problem.

Att detta blivit religion i Västvärlden är bara obeskrivligt...

Läs bara:
Hon säger ju förfan att icke-vita alltid känner sig ensamma och inte hemma bland vita, hon säger ju fan explicit att vi mår bäst av att leva i egna länder och egna samhällen!
http://www.bang.se/artiklar/2011/tru...vet-2011-06-21

Det är lustigt i hur dessa vänster"intellektuella" tangerar på kontroversiella påståenden om människans natur:
Skulle jag påstå exakt samma sak, men åsyfta att vita reflekterar sig i andra vita och känner sig hemma och bekväm, och därmed att vi mår bäst av att leva i egna länder, vore det hemskt.

Ju mer man läser desto mer börjar man nästan tycka synd om människan, som uppenbarligen inte trivs i vita länder i vita samhällen bland vita människor:

Hårda krav på Sverige = förfrågan om Sverige följer mänskliga rättigheter

http://www.expressen.se/ hade begreppet och artikeln finns på:
http://www.expressen.se/nyheter/1.26...julian-assange

2011 propaganda ord nr ett måste ändå vara den "arabiska våren" dvs den islamitiska tsunamin.

De stackarna är bara avundsjuka på oss som är riktigt vita och fina, på samma sätt som feminister helt enkelt är avundsjuka på riktiga män.

Avundsjukan har alltid varit den främsta drivkraften inom PK- och knäppgöks-vänstern. F d mobbingoffer och nyckelbarn med fula kläder växer upp och hatar alla som fått dem att känna sig som outsiders. Vips så har man blivit "politisk engagerad" i någon knäppgöksförsamling på vänstern. Många av de här radikala grupperna är snarare terarpigrupper för mobbingoffer.

På motsvarande sätt tror vissa andra marginal-figurer att de är "konstnärer", eftersom de inte passar in någonstans. Konstbegreppet är så uppluckrat att olika sorters konstnärlig och kreativ verksamhet blivit en sorts uppsamlingsfålla för folk som egentligen behöver medicinering och utslussningsjobb.

Knäppgökar och mobbade söker sig till journalistik, politik och konst.

Om ni undrade varför det "offentliga" Sverige ser så egendomligt och avvikande ut, alltså.

- F.G

Bullshit. PK handlar om att kontrollera diskursen och stigmatisera ifrågasättande för att dölja politiska tillkortakommanden. De som är framträdande talesmän för PK är oftast betalda tyckare eller är någon form av "homo politicus". T.ex. får Daniel Poohl och Claes Borgström betalt för att vara PK. Handlar om pengar och makt, inte ifall man hade finnar i högstadiet.

Politiskt korrekta "torpeder" från diverse statsfinansierade organisationer används för att styra diskursen i rätt riktning men även rikta aktivisters vrede mot något ofarligt så att inte ledande politiker tappar problemformuleringsinitiativet eller blir tvungna att ta itu med gräsrötterna.

Många moderatväljare tycker garanterat att sådana som Daniel Poohl är rejält brända i blocket men så länge Reinfeldt kan hålla sig någorlunda utanför och slippa kommentera så märks inte Alliansens misslyckande i invandringsfrågan lika tydligt. Alltså fyller Poohl och hans gelikar en funktion.

Att politisk korrekthet skulle drivas av fd mobboffer är en svag analys. När PK-ismen var som starkast för ett antal år sen så innebar den stora karriärsmöjligheter för fd grundskolemobbare, på samma sätt som antimobbinggrupper på högstadier har en tendens att fungera som alibin åt mobbarna.

Typexemplet var Olle Palmlöf. En episod som jag särskilt minns var när han i ett PK-program på Svt, minns inte vilket, insinuerade att Peder Lamm, fjollan från Antikrundan, var bög. När Lamm blev förbannad och slog ifrån - man kan ju bara gissa hur less han var på att kallas bög - så svarade Palmlöf självklart med att kalla honom för homofob. Schackmatt...

Börjar man rota så hittar man lätt ett flertal andra exempel, som t ex Alexandra Pascalidou.

PK=café
Politiskt inkorrekt=Bidragsberoende arabisk svartklubb

Borde kanske ha slängt in en sån här: ... efter den något dubiösa analysen ovan som gick ut på att alla vänstermänniskor i Sverige var f d mobbingbarn med fula kläder.

Alltså:

Återkommer när jag orkar vara mer seriös.

- F.G

Mobofferteorin är absolut inte helhetstäckande för PKismen men det är en ganska intressant påpekande. Många i etablissemanget, kändisar mm talar ofta ut om att de varit mobbade. Om än så en hobbypsykologisk myt så har jag sett mycket av devisen att "det man inte gör när man är barn gör man när man är vuxen". Många som blir sexuellt utnyttjade som barn blir själva förövare när dom blir vuxna osv. Att rekrytera ur denna grupp ensamma utsatta människor med hämndbegär av människor som är i behov av en gemenskap är inte helt tokig.

Denna tråd handlar om propagandavokabulär, dvs diskurskontroll. Att sitta bland människor och spy ut skällsord mot vanligt folk, dvs "den lilla människan", är ett typiskt mobbarmentalitet, den starke mot den svage. Att fd mobbningsoffer skulle få en kick av detta är inte allt för långsökt.

Ett annat perspektiv är att PK-människan ofta själv är en vit heterosexuell man som ställer upp i mobbningen av sin egna grupp. Detta är ett typiskt beteende hos mobbningsoffer som själva spelar med i mobbningen/förnedringen av sig själv som ett självbedragande psykologisk försvarsmekanism. Detta ligger även nära till hands masochism som mycket handlar om att känna makt i att delta i förnerdring/dominansen av sig själv.

Ser att FG kommentera medan jag skrev, vill bara tillgägga att mobbning inte allt för sällan handlar om att just hitta på namn och med syftet att stöta ut och isolera en person från en grupp.

...den ledande PK:iten, den som alltså hamnar i framstående ställning, ser jag som en person med ett missriktat och överdrivet rättspatos, som troligen kommer av en alltför rigid och överpedagogisk uppfostran, särskild under den anala fasen.

Dessa personer utvecklar en besatthet av regler och begränsningar för andra människors beteende, och passar bra in i den motbjudande kategorin "leka polis". Att leka polis är exakt vad många PK:iter gör, eller snarare, polis-åklagare-domare i ett. Den psykiska störningen kommer till uttryck i överdrivna kontrollbehov och en bisarr vanföreställning om samhällets grundläggande funktioner, där PK:iten är fixerad vid regelverk, lagstiftning och terminologi, även inom områden där juridik sällan är relevant.

Helst vill PK:iten se samhället som ett stort fängelse, där politiker och journalister agerar fångväktare åt alla normala medborgare. Fångarna tillåts följa sina ordinare rutiner och ges små belöningar, om de följer PK:itens omfattande och mycket rigida regler, inte minst vad gäller åsikter om olika saker. Avviker fången (medborgaren) från detta så tillgriper man ett offentligt straff för att korrigera denne, androm till varnagel. Just att straffet är offentligt är viktigt i PK:itens diktatoriska värld, och det tar sig konkret uttryck som t ex person-drev i hor-media.

PK:iten ville gärna bli polis som ung, men med tiden insåg han eller hon att polisyrket mest handlar om att släpa alkisar till socialkontor, och istället söker PK:iten sig till de områden som han/hon fått för sig mest liknar polisyrket -- dvs som journalist eller politiker. I denna position har PK:iten tyvärr inte ordningsmaktens fulla rättighet att gripa och fängsla personer som inte följer reglerna (t ex har "fel" åsikter), men vissa möjligheter har man ändå att tvinga på andra människor, och samhället i stort, sina PK-åsikter, och att utöva sitt maniska behov av att kontrollera andras beteende.

Journalisten/PK:iten ligger hela tiden och bevakar om någon medborgare ger uttryck för fel åsikter eller beter sig fel enligt PK-reglerna, och om så är fallet så drar man i alarm-snodden och knappar ihop en artikel med syfte att förgöra avvikaren och dennes olämpliga åsikter. Hänger likasinnade knäppgökar på andra tidningsredaktioner på så har vi ett drev, osv.

I grund och botten finns här alltså en distinkt psykisk abherration, som kanske kan klassas som personlighetsstörning. Freud menar att alla skuldkänslor i grund och botten är av sexuell natur, varför PK:iternas högljudda och besynnerligt aggressiva krav på moralisk rättning i ledet och straffande av "åsikts-brott", troligen beror på undertryckta skamkänslor inför en latent homosexualitet.

- F.G

Ali Esbati levererar följande harang.


Bättre känna igen den islamofobiska hatideologins komponenter = censur, censur och ännu mer censur, eftersom det demokratiska samhället enligt etablissemanget inte klarar av att hantera en öppen och jämställd debatt

Favorit i repris, uppsnappat av signaturen "NS_14" som ett nytt uttryck för inte så länge sedan, men det verkar fortsätta användas på expo, detta kanske blir något nytt att använda för att försöka trissa upp demoniseringen av feltänkare nu när utslitna epitet som "extremist" börjar tappa sin effekt när folket fått höra det alltför mycket.
Dvs expo fortsätter nu att öppet berätta sin ambition att i sedvanlig vänsteranda fortsätta med traditionen att försöka inträda i en auktoritetsroll och på så sätt indoktrinera och hjärntvätta formbara ungdomar, ifall de nu råkar tycka fel.

"Projektet går ut på att få ungdomar med en extremintolerant världsbild att genom kontinuerlig undervisning få en ändrad syn på andra – och sig själva. "

http://expo.se/2012/nytt-ar,-nya-utmaningar_4634.html

Lite kuriosa också som avslut:

"Vi möter den med det recept vi alltid trott på. Kunskap före fördomar, gemenskap före syndabockstänkande. "

Men tänk om "fördomarna" är baserad på kunskap? Och de uppfattade "syndabockarna" är de som defacto förstör gemenskapen?