Citat:
Ursprungligen postat av Thalia2
Jag hävdar fortfarande att jag tycker det är något fel på lagen då det är ok för två killar att våldta en kvinna bara för att de inte har uppsåt och inte förstår. Lagen har vi människor skapat och lagen kan vi människor ändra på.
Något straff borde de få även om de är så korkade att de inte förstod att hon inte ville. Vållande till annas kroppsskada borde vara absolut minimum. Nedan följer ett exempel på det. Personligen tycker jag det är ännu mer kränkande att bli märkt för livet genom en våldtäkt än att bli det på det sätt som exemplet nedan visar.
HD utdömde den 21 maj 1997 ersättning till en person som blivit påkörd och svårt skadad. Den påkörande hade fällts till ansvar för grovt rattfylleri, vållande till kroppsskada, grovt brott samt obehörigt avvikande från trafikolycksplatsen, grovt brott. HD konstaterade att de måste ha stått klart för den påkörande att den påkörde kunde ha blivit svårt skadad. Trots detta lämnade den påkörande platsen. Han hade därigenom kränkt den påkördes människovärde. Ersättningen bestämdes till 90 000 kr."
Jag upprepar. Jag tycker inte det är ok att en person kan bli våldtagen och förövaren går helt fri därför att denne inte hade uppsåt att våldta. Faktum kvarstår, någon blev våldtagen och någon våldtog, även om denne inte förstod att den gjorde det och jag tycker lagen borde ändras. Det är ju inte direkt en harmlös "olycka" att våldta en annan person. "Oppps, det var inte min mening. -Nej, men dåså, då gör det inget."
Jag skulle naturligtvis hålla med dig om du var rätt ute. Men det är du inte. Jag vet att det är svårt att ta in detta om man har din utgångspunkt. Men jag ber dig att kämpa. Du begår ett fundamentalt tankefel här och du är i gott sällskap. Du tror att det hänt en våldtäkt.
I ditt exempel skriver HD att rattfylleristen måste ha haft klart för sig att offret kunde ha blivit svårt skadat. Jag delar den uppfattningen. Den är ju fullt rimlig. Man kan alltså inte alls inför en domstol hävda dumhet för att undslippa straff. Sådana exempel ser man varje vecka i olika rättegångar. Man kan faktiskt inte ens slippa straff genom att hävda att man inte kände till att något var olagligt. Så snart en lag är publicerad i Svensk författningssamling gäller den och då spelar det ingen roll hur krånglig eller okänd den nya lagen är för allmänheten. Lagen gäller. Punkt slut.
Men inget av detta går att använda i Stureplansfallet. Killarna har aldrig påstått att de var för dumma eller ens för fulla för att begripa något. En av dem underströk dessutom att han var i det närmaste nykter för att visa att han hade full koll på läget. Inte ens tingsrätten har påstått att killarna saknade tillräcklig hjärnkapacitet. Sedan kan jag inte hjälpa att allt detta förvrängts å det grövsta i debatten.
Tingsrätten ställde sig två frågor:
1) Hade killarna en rimlig chans att begripa att tjejen faktiskt inte ville just denna gång sett till deras sexuella historia?
2) Menade killarna något illa eller ville de skada henne på något sätt?
När svaret på dessa frågor blev NEJ friades de följaktligen. Sedan beklagar jag att domen är rätt så klantigt skriven i de delar där domstolen borde ha kört över tjejen totalt. Tyvärr valde tingsrätten där en typisk kompromisslösning för att ge tjejen "lite rätt" (hennes känsla av att ha blivit våldtagen) när det ändå var solklart att det skulle bli en friande dom. Det är en av orsakerna till att debatten ballat ur fullständigt.
Alltså allt faller tillbaka på uppsåtet hur du än försöker att vrida på saker och ting. Och så finns det en sak till allmänheten missar att ta med i bedömningen av enskilda rättsfall på grund av att medierna är så okunniga att de aldrig berättar för folk hur det ligger till. Det är den där viktiga principen att ett humant rättssystem har förmågan att skilja på de
effekter en handling orsakar ställd i jämförelse med själva handlingen – och
uppsåtet.
Detta kan vara svårt att förstå för att det helt enkelt kräver mycket erfarenhet för att inse hur viktig denna princip är. Jag har arbetat fram ett eget extremt exempel i ett tappert försök att vara pedagogisk:
Nils, 63 år, har två barn, barnbarn, bor i villa, är snäll mot sin fru och har aldrig ens misstänkts för något brott i hela sitt liv. Nils är på semester med sin fru i ett trevligt samhälle någonstans i Småland. De har aldrig tidigare varit där och medan frun sover middag bestämmer sig Nils för att ta sig en promenad i skogen på egen hand.
Nils går djupare och djupare in i skogen när den efter ett par timmars promenad plötsligt öppnar upp sig. Nils ser då att han befinner sig på ett berg och betraktar den vackra utsikten. Nedanför berget finns ett litet samhälle med runt 200 villor. Allt är fridfullt. Det enda som hörs är fågelkvitter och något barn som tjoar.
Några meter till höger om Nils står en träpinne som är ungefär en meter hög nerstucken i marken. Nils går fram till den. På pinnen sitter en metalldosa och på dosan finns en röd knapp. Strax under den röda knappen finns texten:
"Tryck inte på knappen"
Nils funderar en stund på vad den där röda knappen har för funktion men kommer inte fram till något vettigt. Det kliar i Nils finger. Han vill trycka på knappen. Kanske är det någon turistinfo som kommer fram automatiskt? Är det ett studentskämt? Har det något att göra med den lokala orienteringsklubben kanske? Nils spekulerar.
Ju längre Nils står där desto mer nyfiken blir han. Till slut bestämmer sig Nils för att trycka ner knappen. Vad är det värsta som kan hända? Tänker Nils. Och trycker ner den röda knappen.
Bom! Sekunden efter att Nils tryckt på den röda knappen exploderar hela det fridfulla villasamhället i ett öronbedövande inferno. 739 människor – samtliga som vid tillfället befann sig i samhället – dödas omedelbart.
Min fråga till dig är om du tycker att Nils ska dömas för mord i 739 fall. Jag tror nog att du kan sträcka dig till att det är tveksamt och att det här behöver diskuteras rejält, eller hur?
Når du dit har du kommit en bit på vägen att begripa hur viktigt det är att inte bara döma någon utifrån de
effekter ett visst handlade lett till utan också väga in handlingen i dess rätta
sammanhang och vad
avsikten var – det vill säga
uppsåtet.
Men i och med att du ännu inte till fullo förstått betydelsen av denna princip missförstår du domen fullständigt. Tingsrätten konstaterade att de objektiva kriterierna för våldtäkt var uppfyllda – våldet som faktiskt användes. Men detta innebär
inte att tjejen verkligen våldtagits. Det fattas ju något, eller hur? Just det.
Uppsåtet eller som det kallas på juristspråk – de subjektiva kriterierna måste
också vara uppfyllda för att det ska vara en våldtäkt. Du kan inte jämföra detta fall med när du har vaniljsex med sin pojkvän. Det måste givetvis ställa denna natt i relation till de tre gycklarnas tidigare sessioner tillsammans.
Och när du gör det utkristalliseras två frågor:
1) Hade killarna en rimlig chans att begripa att tjejen faktiskt inte ville just denna gång sett till deras sexuella historia?
2) Menade killarna något illa eller ville de skada henne på något sätt?
Handen på hjärtat. Kan du verkligen svara ja på dessa frågor?