Djur i medicinsk forskning

För alla som är intresserade av frågan vill jag rekommendera ett besök på Pharmacias hemsida www.pharmacia.se. Läs mer om djurförsök under fliken Forskning.

Givande läsning finns också att finna i -97 års februarinummer av Scientific American www.sciam.com/0297issue/0297currentissue.html. En bit ner på sidan hittar du 'Forum: The Benefits and Ethics of Animal Research'.

På tal om givande läsning. Gör er tjänsten och läs igenom nedanstående.

Djurförsök

10 myter & svar om djurförsök


1. Djurförsök är nödvändiga annars skulle de inte göras.
Fel. Djurförsök blir nödvändiga därför att universitet och läkemedelsföretag formulerar problem och frågeställningar som utgår ifrån djur som modeller för försök. Så blir det då sant att man inte kan lösa problem eller forska utan att göra djurförsök. Sanningen är att man lika gärna skulle ha kunnat formulera problem som utgick från andra forskningsmetoder och/eller frågeställningar.

2. Utan djurförsök skulle vi som DNs huvudledare menade den 29/6 -99, blir "halta och lytta och framsläpa våra värkande kroppar i förkortade liv."
Fel. Detta är vad de som har ekonomiska intressen av att djurförsök fortfarande är lagligt vill att vi ska tro. Sanningen är att under 1900-talet har medellivslängden i Sverige ökat med 24 år för kvinnor och 22 år för män. Endast fem av dessa år kan tillskrivas den medicinska utvecklingen - de övriga åren är kopplade till sociala reformer, politisk och ekonomisk rättvisa. Tuberkulos, tyfus, mässling och kikhosta dödade många förr. Sjukdomarna övervanns inte i första hand genom medicinska botemedel - dödstalen sjönk innan det fanns medicinsk behandling. Fler människor fick tillgång till bättre kost, hygien, bostäder liksom bättre arbetsmiljö och effektivare avloppssystem. Fler människor kunde leva bättre och längre. Så ökade medellivslängden. Vi vet idag inte hur den medicinska utvecklingen sett ut om det varit olagligt att utnyttja djur. Men vi kan ana: WHO rekommenderar idag användandet av mänskliga cellodlingar i vaccinframställning mot bl a polio framför celler från djur. (De försök som gjordes på apor i syfte att förstå polio fördröjde denna läkemedelsutveckling mer än 25 år.) Mänskliga cellodlingar som medicinsk metod hade troligen utvecklats mycket fortare än den gör idag om djurförsök hade varit olagligt (Källa: Scientific American, februari, 1997, Neal D. Barnhard och Stephen R. Kaufman och Professor Edgar Borgenhammar, tidigare rektor vid Nordiska hälsovårdshögskolan DN 7/1-99).

3. Kritiken mot djurförsök kommer från folk som är okunniga.
Fel. Det är snarare alla de som okritiskt accepterar en mycket gammal, och tekniskt föråldrad metod som är okunniga. Det finns idag flera internationella sammanslutningar av läkare och forskare som anser att djurförsök hindrar den medicinska utvecklingen.
Man behöver heller inte vara särskilt kunnig för att vara kritisk mot att det är tillåtet att utnyttja en svag grupps underläge (djur) samtidigt som läkemedelsföretag som Astra och Pharmacia UpJohn hade 10 miljarder i vinst 1994. Hur många av dessa miljarder investerades i modern medicinsk teknologi som inte innebär att djur plågas och dör? Vi lever inte på stenåldern längre. Moderna forskare visar att så inte är fallet genom att förespråka andra metoder än djurförsök: Physicians Committe for Responsible Medicine http://pcrm.org/index.html eller Medical Research Modernization Committee http://www.mrmcmed.org eller Doctors and Lawyers for Responsible Medicine.

4. Medicinska djurförsök är inte kommersiella.
Fel. Sanningen är att de flesta djurförsök som görs är s k grundforskning (kunskapssökande på måfå utan något sjukdomsbotande syfte) eller produkttester. Alla försök som görs av läkemedelsföretagen i produktutveckling är kommersiella. Dessa företag framställer läkemedel för att sälja på en marknad. Deras motiv kan inte vara att människor ska bli eller hålla sig friska - då skulle man sälja mindre och vinsterna skulle falla.
WHO menar att ca 300 läkemedel är riktigt nödvändiga. Samtidigt tar läkemedelsföretagen fram 1 500 nya produkter varje år (den 25:e hostmedicinen/huvudvärkspulvret etc). För varje produkt har tusentals djur dött. Lagen föreskriver att varje läkemedel ska testas på djur trots att inga bevis finns för att försöken säger något om hur produkterna kommer att verka på människor.

5. Det står mellan en råtta och människors värde.
Fel. Miljontals djur dör i försök varje år över hela världen. Hundar, katter, hästar, grisar, apor, möss och råttor. De sitter inspärrade i laboratorier, ofta isolerade, med smärtor och ångest utan att någonsin komma ut i dagsljus. Ofta för att ta fram ett nytt rengöringsmedel, eller ännu en ny smärtlindringsprodukt. I Sverige anses djuren "inte vara utsatta för onödigt lidande" om en nämnd har godkänt försöket. Under 1900-talet handlar det om miljarder kännande individer med intelligens och känslor som ett tre-årigt människobarn. Det handlar inte om en råtta.

6. De som bestämmer vill att människor ska räddas, därför är djurförsök tillåtna.
Vi får hoppas att det är så. Men sanningen är att ville man verkligen rädda människor skulle man arbeta mycket mer förebyggande så att människor slapp bli sjuka i onödan. Samhället och läkare underlåter idag att ge människor information om hur de själva kan undvika sjukdomar. De största folksjukdomarna i Sverige är vällevnadssjukdomar som är kopplade till fet kost, stress och miljö. Det är sjukdomar som vi själva kan påverka, och få hjälp och stöd att undvika drabbas av.

7. Alla metoder ska användas. Ändamålet helgar medlen.
Fel. Moraliskt fel. Så resonerade de läkare som arbetade i Nazityskland och gjorde försök på både människor och djur. Så resonerade de forskare som utnyttjade förståndshandikappade på Vipeholm på 50-talet i Sverige. Så resonerade de som inympade syfilis i svarta män under trettio år i Tuskegee i USA. Makt ger inte rätt till systematiska övergrepp.

8. De som är emot djurförsök struntar i alla sjuka människor.
Fel. Många av oss har också varit sjuka, är sjuka eller har förlorat anhöriga i sjukdomar. Precis som de flesta andra. Vi menar att forskning och läkemedelstillverkning ska gå etiskt riktigt till. Utan våld med modern teknologi med datorsimulering och cellodlingar m m. Vi menar och tror att så länge det är tillåtet att använda djur kommer en modern medicinsk utveckling fördröjas. Vi menar att det är upp till dem som idag använder djur att visa att allt annat av frågeställningar och metoder använts för att finna botemedel till en sjukdom - innan ett försök kan komma på fråga. Vi menar som att djurförsök ska avvecklas. Detta görs med investeringar i andra vetenskapliga metoder.

9. Läkare och forskare kan inte ha fel.
Fel. Det handlar inte om huruvida de har fel eller om någon annan har fel. Det handlar om att avliva myter som härstammar från en tid då vi inte hade modern teknologi. Idag har vi möjlighet att förebygga sjukdomar genom information till alla, genom basläkemedel till tredje världen, och vi kan hitta botemedel och vacciner genom celler och datamodeller. Dessa tekniker har stora potentialer men investeringarna i dem är små jämfört med investeringar i försök på djur.

10. Jag vet inte tillräckligt för att ta ställning i frågan.
Fel. Som medborgare behöver du inte kunna mer än att du kan kräva att riksdag och regering gör upp en avvecklingsplan och ser till så att läkemedelsföretagen satsar lejonparten av nyinvesteringar i modern medicinsk teknologi. Inte djurförsök.

Text: Lisa Gålmark

Tack Ashra, jag läste ditt inlägg med stort intresse och kunde bl.a. se att Lisa Gålmark använde just en av de texter jag rekommenderade som referens.

Dock har jag en del invändningar mot hennes svar.

1. Givetvis är frågeställningen det som avgör i vilken riktning ett forskningsprojekt ska gå. I nästan all biomedicinsk forskning är man intresserad av människan. Därför passar sällan bakterier eller växter som modeller för skeenden man vill studera. Därför är man tvingad att använda djur och människor som studieobjekt.
Skulle man då kunna formulera frågeställningar som bara kan besvaras med hjälp av alternativ till djurförsök? Naturligtvis, men frågorna skulle ofta sakna relevans för djur, människor och samhälle. Att visa hur en viss odlingbar nervcell beter sig i en petriskål kan visserligen vara intressant och lärande men det svarar sällan på frågor som 'Hur fungerar hjärnan?' eller 'Hur botar man Alzheimers sjukdom?'.

2. Lisa har rätt när hon skriver att den ökade medellivslängden till stora delar beror på sociala och hygieniska framsteg. Tack vare dessa minskade antalet insjuknade och döda i de bakterie- och virusinfektioner som fortfarande plågar många utvecklingsländer. Dock är den förlängda medellivslängden till liten tröst när en enskild människa drabbas av död eller långvarig sjukdom.
Nästan samtliga farmaka och många metoder som används inom vården idag har utvecklats med hjälp av djur. Är behovet av dessa konstlat eller beror användningen på att människor faktiskt behöver bot och lindring?
Jag håller dock med Lisa om att formuleringen att vi skulle 'halta och lytta framsläpa våra värkande kroppar i förkortade liv' är överdriven. Säker skulle vissa av oss leva på samma sätt som idag, med undantag för bristen på huvudvärkstabletter och p-piller. Troligen skulle vi också få tåla några sista veckor, månader eller år utan lugnande medel och smärtlindring. Men de som idag är insjuknade i typ I diabetes, epilepsi eller astma skulle vara de som bidrog till de fem år av meddellivslängden som Lisa tillskrev läkemedel. Detta genom att inte ens nå vuxen ålder.
Att använda humana celler i forskning och utveckling är, som Lisa och WHO säger, att föredra framför att använda vävnad från andra arter, då detta är möjligt. Tack vare jämförelse med försök på människor och djur har man kunnat verifiera att odlade celler i vissa fall kan ge samma svar som experiment på hela individer.

3. Det är få som idag okritiskt accepterar användning av djur inom biomedicinen. Då fullgoda alternativa metoder finns används dessa.
Jag tror heller inte att djurförsöksmotstånd bygger på okunskap. De flesta som engagerar sig i frågan är ofta mycket pålästa. Dock tycker jag mig, bland djurrättsaktivister, se en övertro på vad alternativa metoder kan åstadkomma.
Angående Astras och Pharmacia Upjohns vinster kan sägas att de med största säkerhet hade varit än större om de hade uppnått samma forskningsresultat utan användning av djur. Försöksdjursverksamhet är både dyrt och personalkrävande.

4. I Sverige är universitet, högskolor och landsting de största användarna av laboratoriedjur. Där används de ffa inom medicinsk grundforskning. Små mängder används också för utbildning och metodutveckling. Den medicinska grundforskningen försöker förstå hur människan fungerar som frisk, hur hon fungerar som sjuk, vad som gör henne sjuk och hur man kan påverka eller förebygga sjukdomen. Allt detta behövs för att sedan kunna utveckla läkemedel och behandlingar. Utan grundforskningen skulle den enda metoden för läkemedelsutveckling vara att på måfå pröva alla upptänkliga substanser man kan hitta i naturen och hoppas på att någon har en effekt man har användning för.
Svensk medicinsk grundforskning finansieras till största delen av skattemedel och fristående stiftelser och organisationer som Reumatikerförbundet, Neurologiskt Handikappades Riksförbund och Barncancerfonden.
Angående WHO:s uttalande om att endast 300 läkemedel är riktigt nödvändiga kan det nog stämma. Med dessa preparat skulle vi kanske kunna stoppa stora epidemier men knappast lindra mer sällsynta sjukdomsförlopp som visserligen inte skördar hela armeer av offer men som för den enskilde skapar stort lidande.

5. Jag håller med om att produkttester av rengöringsmedel och kosmetika ibland kan tyckas onödiga. Dessbättre ser det ut som att man inom EU snart kan enas om att slopa det sk Draize-testet där djur används för att kontrollera att en produkt inte är irriterande på hud och hornhinna. De svenska universitetsinstutionerna för Försöksdjursvetenskap har varit bland de drivande för att ersätta testet med nyutvecklade metoder där cellodlingar används.
Att försöksdjur skulle leva i smärtor och ångest är sällan sant. Den svenska lagstiftningen för laboratoriedjurens välfärd är omfattande. Dessutom är det i forskningens intresse att djuren mår bra. Ett stressat eller plågat djur reagerar inte normalt och ger därför inga tillförlitliga försöksresultat. En forskare måste för att kunna publicera sina resultat visa att djuren som använts har behandlats på ett, för djurets välfärd, bra sätt. I Sverige godkänns aldrig några försök där inte adekvat smärtlindring eller narkos förutom i några få fall där just smärtlindringen studeras. Även då måste man minimera stressen genom att göra det möjligt för djuret att själv fly från eller 'stänga av' smärtan.
Som svar på påståendet att det skulle stå mellan djurets och människans värde skulle jag vilja säga att det är sant. Inom kemi- och kosmetikaindustrin står det sannolikt mellan djuret och tre-åringen som av misstag kan utsättas för produkterna som testas. Möjligen kan man rikta kritik mot att alla dessa nya varor inte behövs, men det det åtgärdar man bättre genom att låta samhället styra produktionen planmässigt än att förbjuda säkerhetstester. Den diskussionen passar bättre i någon annan diskusionsgrupp.

6. Preventivt arbete är bra men att för det lämna de som ändå blir sjuka i sticket kan knappast kallas humant. Att vetskapen om vilka faktorer som skapar vällevnadssjukdomar kommer från medicinska grundforskning behöver kanske inte nämnas.

7. Få resonerar på detta sätt. Det biomedicinska forskningsvärlden har snarare antagit en hållning där man väger vinsten i nyvunnet vetande (och dess värde för människa) mot det lidande eller stress djuret måste genomgå för att resultatet skall uppnås.

8. Alternativa metoder är givetvis att föredra. I de försöksdjursetiska nämnderna kontrolleras alltid om projektet kan genomföras utan eller med färre djur. Dock kan vi idag inte utläsa hur en hel individ eller biologiskt system beter sig genom att studera en petriskål med immortaliserade celler. Vad det gäller datorer beter de sig givetvis bara som de är programmerade till att göra. Därför är de ofta ett utmärkt alternativ till djur i utbildning. Men i forskning är de mindre användbara. För att instruera maskinen på rätt sätt måste man redan veta svaret på frågan man ska ställa.
Satsningar på att utveckla nya och förbättrade alternativa metoder är mycket bra. Bl.a. avsätter Centrala Försöksdjursnämnden pengar till sådan verksamhet. Dock är gör kraven för att få del av dem ett stort hinder varför inte alla dessa pengar har kunnat uttnyttjas.

9. Ja, läkare och forskare kan ha fel. Men cell- och vävnadsodlingar kan tyvär inte idag helt ersätta försök på djur. Datamodeller kommer aldrig att kunna ersätta biologiskt material i forskningen.

10. Ta gärna ställning men vad är det för del med att lära sig mer?
Motsäger inte Lisas svar på detta påstående hennes svar på påstående 3?

Tjong!, där fick jag en representant från läkemedelsindustrin (?) i planeten. Hmmm.. Flasbacks konferensforum blir intressantare för varje dag. Ja, då detta är ett sk horisontellt demokratiforum (ingen elit talar ner till massorna, utan var och en får ta ställning själv utifrån diverse information), uppmanar jag var och en läsa igenom våra inlägg. Läs gärna även mellan raderna.. .

....ska vara Flashback..

Ok. Min mor dog i cancer 1982 då var jag bara 5 år gammal, på den tiden fanns det ingen medicin som kunde stoppa cancern från att sprida sig från bröstet ut i blodet och slutligen i skelettet. Tack vare forskning på bla djur har många 5 åringar idag fått behålla sin mamma från den hemska sjukdomen cancer. Argumenten ni säger håller tills ni mister någon ni älskar. dax att prioritera min vänn..

Kanske är det så att djur i försök är oslagbara och helt outbytbara. Men om man nu tycker att de har gjort läkemedelsindustrin en så stor tjänst, varför kan man då inte ge dem ett så drägligt liv som möjligt? Är de inte ens värda det?
Jag tänker, bland många andra, på aporna på SMI (smittskyddsinstitutet) vars livskvalité skulle förbättras avsevärt med hjälp av större, bättre och intressantare burar. Som det är nu sitter de flesta av SMI:s runt 200 (tydligen HELT obytbara)apor i kylskåpsstora, kala metallburar.
DETTA, om något, är fullkomligt oförsvarbart.
Jag kommer fortsätta kämpa för försöksdjurens rätt till ett så drägligt liv som möjligt, oavsett om en av dem jag älskar dör.

Jag har svårt för att tro att man avstår för att modifiera djuravdelningen på SMI av ren illvilja. Snarare består problemet i att en ombyggnation inte direkt är relaterad till en kommande vetenskaplig artikel (som är forskningens resultatenhet) vilket gör att inga projektmedel står till buds. Därför måste särskilda anslag avsättas för just detta som bl.a. gjorts då burvolymen relativt nyligen fördubblades. Ett bra sätt att minska dessa tillskott är att låta dem förbrukas på oförutsedda utgifter som mailbombning och skadegörelse.
Trots dessa svårigheter är den nuvarande anläggningen på väg att bytas mot ett nytt djurhus.

Som tack för din ovärdeliga hjälp i hiv-forskningen ger vi dig härmed en bur stor som TVÅ kylskåp.

Aporna på SMI var som sagt bara ett av många, många exempel.

Grabben är rädd att bli av med sitt jobb, det är hela saken och knappast omsorgen om tredje världens hiv-smittade. Såg någon snyftnotis i tidningen att chefen måste avskeda folk om de stygga jordbruksverket fick som de ville. Patetiskt.

Jag kan hålla med om att miljön för primater bör vara den bästa tänkbara. Smittskyddsinstitutets nuvarande stallar är ett provisorium för de 77 aporna, som används tills dess att ett nytt djurhus är uppfört på Ryssberget. Kostnaden för detta beräknas till 180 miljoner och tros vara klart för bruk i maj 2002. Som 'Stalledräng' säker kunde läsa i 'snyftnotisen' faller det hela på att regeringen ännu inte gett klartecken för investeringen.
Jag tror personligen att en uppgörelse mellan SJV och SMI vore till gagn för forskningen men också för primaterna. Projekt av denna vikt läggs sannolikt inte ner utan tvingas flytta utomlands. En möjlig utlokalisering är Tanzania som SMI redan har ett samarbete med i fråga om HIV/AIDS-forskning. Vem tror att djurskyddet är bättre i ett land där apor ses som skadedjur?

Så vill jag göra 'Stalledräng' besviken. Jag har inget jobb att förlora på SMI.