Flat Earth--Jorden är platt

Hur skulle sfärsisk yta och en plan yta kunna ge samma resultat menar du?

Olika avstånd till ljuskällan?

Solen vandrar runt stenbockens vändkrets under vintersolståndet i norr. Den står är alltså längre ifrån oss. Varje dag vandrar solen lite närmare oss (som en innåtgående spiral), tills den når kräftans vändkrets runt midsommar. Då är dagarna långa för oss i norr och korta för de i "söder", enligt plattjords-modellen. Detta är vad vi ser när vi studerar himmelen. Solen når aldrig lika högt på himmelen under vintern som under sommaren (för oss i norr).


Jag vet inte hur långt tid det tar att segla runt jorden längs med 60:e breddgraden. Har du seglat runt där? Plattjordare menar att Captain Cook (Brittisk upptäcktsresande), med start 1773, reste över 60,000 miles (vet inte om det är sjömil eller Brittiska mil) längs med antarktis kust. Om det stämmer är det svårt att förklara med en sfärisk modell.

Vidare menar plattjordare att James Clark Ross, från Royal Navy, under 1839, reste runt antarktis. Han skrev ofta i sin dagbok förvirrad över hur de ofta befann sig ur kurs med sina sjökort, och uppgav att de befann sig i genomsnitt 12-16 miles utanför räkning varje dag, vissa dagar så mycket som 29 mil.

Löjtnant Charles Wilkes ledde en utforskningsexpedition från den amerikanska flottan till Antarktis från 1838 till 1842, han tillbringade nästan fyra år med att "utforska och undersöka södra oceanen". I sina journaler nämnde löjtnant Wilkes också att han konsekvent var öster om sina räkningar, ibland över 20 mil på mindre än 18 timmar.

Om solen är relativt nära oss, vilket plattjordare menar skuggstrålar och amatör-väderballonger (som tydligt visar en "hotspot" på måln direkt under solen) visar så är Eratosthenes utgångspunkt, antagandet att solens strålar är paralella, fel. När han utförde sitt experiment var solen i eller nära kräftans vändkrets (sommar i norr, midsommar), vilket leder till att objekt norr om kräftans vändkrets kastar en skugga. Det bevisar inte att jorden är sfärisk.


Du kan göra perspektiv-experiment på en platt yta själv som visar att när du rör ett objekt bort från ditt perspektiv, ser det ut som att objektet försvinner "under horisonten." När du rör objektet närmare perspektivet (din kamera t ex) ser det ut som att objektet "stiger" från horisonten. Alltså, det fenomen vi ser på himmelen kan förklaras av båda modellerna. Plattjordare menar att det till hundra procent har med perspektiv att göra. En sak jag tänkt på som är skumt är att du aldrig ser flygplan "dyka" med nosen först över horisonten, vilket borde vara fallet om jorden är sfärisk och det vi kallar horisonten i verkligheten är jordens sfäriska kurva. Du kan även göra experiment som visar att när en ljuskälla rör sig bort från vårt perspektiv, kommer ljuskällan belysa objekt underfrån som tidigare inte var belyst. Detta kan observeras på ett plan och förklarar isf molnbelysning underifrån.

Enligt plattjords-modellen är solen ca 3000 miles (nära 5000 km) från jorden. Detta är vad som observeras med en sextant, enligt plattjordarna. Nu är jag ingen sjöman så jag kan inte bekräfta om detta stämmer. Jag äger dock en Nikon P1000 (x125 optisk zoom, vilket kan jämföras med Copernicus x14 zoom) och kan beviserligen få tillbaka objekt i mitt perspektiv som har försvunnit över horisonten om jag använder mina egna ögon (människans ögon är inte speciellt kraftfulla). Så jag VET att vad jag kan observa som horisont, i själva verket inte är horisonten.

Om du antar att solen är relativt nära oss och mindre än vad NASA etc säger får du samma resultat.

Nja, vi kan observera att solen ibland står söder om vändkretsen. Så här års går solen upp i sydöst och ned i sydväst i t.ex Sydney. Vi kan alltså observera att solen är söder om vändkretsen.


Trots hans förvirring så reser vi, typ 200 år senare, dagligen kors och tvärs över planeten. Och detta utan att vara "ur kurs". Och vi hittar varje gång. Har du någon som helst reflektion över det faktum att vi hittar på jorden och att det betyder att vi känner till dess storlek och utseende?


Vi väntar med spänning på att du zooomar in solen efter den gått ned under horisonten.


För mig räcker det med att spana in solens oförändrade storlek för att begripa att den inte är liten och nära.

Detta är vad alla plattisar kommer med istället för att svara på en konkret fråga. Har du försökt sätta dig in i hur detta fungerar i praktiken? Jag frågade specifikt var solen är vid jultider, och jag kan vara ännu mer specifik. Var är solen midnatt 23 december? Hur är det möjligt att det är ljust 17 timmar i dygnet i Ushuaia i Sydamerika på den tiden när det är kolsvart norr om polcirkeln i Sverige och Norge?

Dock så går solen upp i sydost i Australien och södra Chile i december trotts att dessa platser är söder om stenbockens vändkrets. En omöjlighet om solen kretsade längs med stenbockens vändkrets på en platt skiva.
Jag har inte personligen seglat men det finns många andra som har seglat eller flugit där det så hade det varit längre längs med 60° syd så hade det avslöjats. Hade inte gått att dölja.

Skyggedans menar att det har att göra med att solstrålarna inte är parallella. Hur ska ni plattisar ha det?

Vilka bevis har du för att solens ljus faller parallellt över jorden?

Det jag beskrivit är en modell som plattjordare konstruerat baserat på vad som normalt har observerats på himmelen genom tidsåldrarna. Det kan säkert finnas abnormaliteter, det borde man vara öppen för. Händer det varje år vid denna tidpunkt i Sydney?

Jag gjorde en bild baserad på en amerikansk militärkarta för krigsflyg (azimuthal) från 1943. Om det du säger stämmer så är ju solen helt ur banan för vad som normalt observeras. Den röda stora cirkeln följer ungefärligt stenbockens vändkrets (------ kurvan) som visar var solen normalt står den 21 december, dvs decembersolståndet:

http://www.bilddump.se/bilder/20221030020151-2601:645:8300:8160:f4d9:7d85:d674:e06d.png


>90% av all globala shipping lanes ligger i norra hemisfären, precis samma som med flygplanstrafik.

https://www.grida.no/resources/7442
https://www.wired.com/2010/01/global-shipping-map/

Det är först i södra hemisfären som det kan bli problem med tid och rum för den hellocentriska modellen, enligt plattjords-modellen. Sen finns det ju absolut noll anledning att köra regelbunden sjöfart för handel på 60:e breddgraden. Det enda som finns där nere är NATO/Anglo-världen (five eyes) och deras vasallstater som förbjuder människor från att vandra söder ut. Enligt antarktisfördraget, du vet. Det fördrag, som plattjordarna menar ordagrant förbjuder oss från att besöka och utforska världen söder om 60:e graden.


Det beror helt på perspektiv. Från norden skiljer sig inte storleken så mycket, men ju närmare ekvatorn du kommer, ju större är skillnaden. Det känner nog de flesta av oss instinktivt av när vi åker ner till sydern på semester under vintern.

Ifall du inte litar på din känsla så måste du väl ändå tro dina egna ögon?

Från amerikanska PBS: https://ca.pbslearningmedia.org/resource/buac18-k2-sci-ess-sunposition/changing-position-of-the-sun-in-the-sky/

Nedanför är två bilder från videon. De små cirklarna är av samma storlek (ctrl c/v i Inkscape). Den stora cirkeln visar vad jag ser som solen när den står högt på himmelen. http://www.bilddump.se/bilder/20221030024225-2601:645:8300:8160:f4d9:7d85:d674:e06d.png

En annan video som tydligt visar att det handlar om perspektiv. Solen kommer mot oss och blir därmed större. Det är vad mina ögon ser iaf. https://www.youtube.com/watch?v=o_kgdCGisso&ab_channel=MilesToGo

Detta är en direkt lögn. Om du ska referera till Antarktisföredraget får du citiera därifrån. Men du lär inte hitta detta förbud. Du luktar Dubay lång väg.

För att förstå hur solen fungerar på vår runda jord ger jag er tvivlare denna lilla film av Reds Rhetoric. Är man otålig så finns det en vacker solnedgång vid 11.53 ca.
https://youtu.be/1V4EshOCgP4

Har du ändrat dig? Anser du plattisförklaringen är att solstrålarna inte är är parallella är det korrekta? Vad fick dig att ändra dig?