Städer ni helst INTE skulle flytta till.

Vilken svensk stad skullle ni helst INTE vilja bo i? Vilken kommun tycker ni är det absolut fulaste rövhålet till stad med de absolut dummaste invånarna, sämsta bostäderna, vidrigaste jobben osv?

Här kommer min lilla Fem-I-Bottenlista över städer som bara genom sin blotta existens kan få mig att hemfalla åt svårt tablettmissbruk:

1. Stockholm.
EU:s näst med perifera huvudstad efter Helsingfors. Ligger på Sveriges baksida, helt isolerad. Ful stad, gammalmodig stad. Påminner om någon halvstor håla i forna DDR. Till råga på allt så är bostäderna av någon anledning skrattretande höga. Ja allt är dyrt i denna skitstad. En parkeringsplats kan ofta vara lika dyr som en etta i en normalstor stad i övriga Sverige. Många har inte ens råd med egen bil och parkering i Stockholm, därför ser man en massa dumma stockholmare överallt som springer fram på gatorna. Vad ska de göra när de inte har råd att ha bil?

2. Uppsala.
Inte nog med att staden fungerar som någon slags jätteförort till Stockholm, den ligger även på en stor blåsig slätt, norr om en isolerad huvudstad vilket gör Uppsala till Stockholms mest svårtillgängliga och perifera kranskommun.
Litet fult centrum och en massa dumma studenter överallt. Svindyra bostäder vilket är mycket märkligt med tanke på läget.
Pelle Svanslös och vackra takåsar mitt håriga arschle, denna stad är inte pittoresk, den är inte vacker, den är inte välkomnande. Bara en ful jävla stenhög mitt ute på en kylig, anonym och isolerad slätt som är full av småkommuner som ingen jävel känner till. Vem kan peka ut Östhammar och Tierp på kartan?

3. Kiruna.
T o m efter norrländska mått mätt så är denna stad kall, för att inte säga iskall. Året runt. Jämt. Alltid.
Vintrarna är långa i Norrland men somrarna brukar vara varma och fina, även om de är korta. Utom i Kiruna. Kollar man på vädret på TV under sommaren så kan man se att i Lycksele är det 21 grader, i Arvidsjaur 20 grader osv. Men vid Kirunatrakten tycks det gå någon slags klimatgräns. Temperaturen kommer aldrig över 12 grader.
Kiruna är dvärgbjörkar, enorma slagghögar och vintersport.
Till råga på allt elände som verkar det bara bo någon slags blandning av lappar och finnar däruppe. Alla tycks heta antingen Blind, Sorvo eller Lappanen i efternamn.
Det bådar inte bra med tanke på att intaget av alkohol brukar nå rent astronomiska höjder där uppe under helgerna. Alla känner väl till alkoholens inverkan på naturfolk och finnar.

4. Göteborg.
Denna stad ligger i och för sig geografiskt rätt, det är nära till allt, stan ligger på Sveriges framsida helt enkelt. Men där tar det stopp.
Stan är - liksom Stockholm - oerhört ful och nedgången.
Man kan fråga sig var någonstans det berömda göteborgska gemytet finns någonstans för jag har då aldrig hittat det. Går man en sväng i det blåsiga och sotiga centrumet så möts man nästan uteslutande av fyllon, knarkare, ficktjuvar och annat pack. De som har jobb och inkomst flyttar därifrån. Kvar blir packet. Kvar blir tjuvarna, socialfallen, fyllona och narkomanerna.
Gamla ishavsblåa spårvagnar skramlar omkring och gör sitt bästa för att smälla med bilisterna.
Spårvagnarna är alltid överfulla. Det pressar in sig dubbelt så många människor som de är tillverkade för och sedan står och ligger de på varandra och moltiger. Det är knäpptyst. Man kan höra en knappnål falla. För det finns som sagt inget "göteborgskt gemyt". Folk är griniga och sura och säger helst ingenting. Frågar du en göteborgare om vägen till någonting så får du bara en stor käft tillbaka. Han avfärdar dig som "bonne", det är alla som inte bor i Majorna, i Haga eller åtminstone ute i Frölunda.
Glöm Sten-Åke Cederhök, gamla ölfik och puttrande små fiskebåtar med tennkulemotorer, här gäller istället Heroin-Kenta, Muhammed och Kenats kebab och cannabinol.

5. Karlskoga.
Första gången jag besökte denna stad så kändes det som om jag var på baksidan av något hela tiden fast jag enligt skyltarna var i centrum. Det är varuintagskänsla över hela stan. Centrum är överfullt av missbrukare och för övrigt så finns det inte så mycket mera.
Avstånden är enorma. Detta beror på att stan planerades och byggdes för sjuttiotusen invånare men det kom bara trettiotusen. Att det överhuvudtaget dök upp någon är egentligen rätt så fantastiskt.
Andra gången jag besökte denna stad var en smått obehaglig upplevelse. Jag bara vaknade upp där. I en liten enkelsäng med ett skinnflått skrev. Uppklämd mot en vägg av ett fruntimmer med en matchvikt på minst 110 kilo. Jag var 28 år och vägde 70 kilo. Hon var sjutton men såg ut som fyrtio. Hon påminde om ugglan Helge i det gamla barnprogrammet "Från A till Ö".
När jag smög därifrån gick jag som en cowboy. Gud vet vad jag hade sysslat med under den natten?
Arbetslösheten ligger på Göteborgsnivå och de få som jobbar pendlar antingen till Örebro eller Karlstad eller också jobbar de på något nedläggningshotat bruk i någon av småorterna som ligger utanför Karlskoga.
Det går en motorväg genom Karlskoga. Följ den. Sväng inte av, inte åt höger och inte åt vänster. Kör bara rakt fram så ordnar det sig till slut.

Fan jag gillar dig, Gammal Hårdrockare!
Du får aldrig lämna FB! Jag tror aldrig att jag svarat på dina inlägg, men jag har läst en hel del av dom.
Och som alla andra håller jag ju inte med dig/andra användare jämt, men du är duktig på att skriva och uttrycka dig, och sådant är uppskattat av mig, då det i ärlighetens namn hänger några få "onödiga" användare här. (Kanske tom jag räknas in i den gruppen )

Hur som helst:

Har du varit i Kiruna?
Jag föddes där, och naturligtvis är det jävligt kallt. Men fördelen med Kirunas klimat (om man kanske tex jämför med skåne) är att i norrland finns det faktiskt fyra årstider. Till 100%. När det är vinter, då jävlar är det riktig vinter! Men samma sak gäller sommaren! Sommaren i Kiruna är lika varm och härlig, som den på västkusten!
Man ser helt enkelt skillnaden mellan årstiderna där så glasklart! Man kan verkligen känna och uppleva dom på ett sätt man sällan gör i övriga Sverige. Gränserna är helt enkelt tydliga. Där jag bor nu, så typ regnar det hela vintern, den "klassiska" våren (med tussilago, droppande snö, soliga dagar) är över på typ en vecka. Och helt plötsligt är det tok-sommar, och alla blomor torkar ut innan semestern ens börjat. Den "klassiska" hösten finns nästan inte, för det börjar regna i september och sedan regnar det hela vintern...

Så finns det något i Kiruna, så är det ordentliga årstider! Oavsett vad man gillar för väder. Och det uppskattas av mig.
Och rent arkitektmässigt är Kiruna en stad för sig! Oavsett om man tycker det är vackert eller fult, så kan man inte förneka att den är jävligt speciell! Och en stolthet för Sverige, enligt mig!

(Och folk super som idioter i hela det här avlånga landet, och jag tror inte att Kiruna har något slags patent på stor alkoholkonsumtion.)

inte för att jag älskar sthlm, men fulare städer har jag sett, tror inte ens du varit i DDR. Åk till Gdansk eller Kaliningrad innan du sågar stockholm. Finns inte alls mycket grå betong i sthlm. Håller däremot med om isolationen, stockholm är en avkrok-ja. Fast ändå en stad där man kan hitta på mycket jämfört med andra svenska städer.



uppsala känns avlägset för mig, ganska tråkigt ställe för att va sveriges 4 största stad, som universitetsstad känns Lund mer attraktivt och spännande.



kanske dags för trådskaparen att ta antidepressiva tabletter?

var i gbg förra året, bara positiva upplevelser, stan kändes mycket trevligare och intressantare än sthlm, dessutom finns ju färjor till danmark o tyskland där. Vad det gäller utspridda städer ,så är det ett problem. En stad ska ha en liten yta där det bor många människor, gärna i höghus, detta minskar transportkostnader och bilavgaser.

*asgarv*

Har aldrig tänkt på det där med "varuintags-känsla", men du har så rätt, så rätt! Huvudet på spiken!

Men:

Följer du motorvägen genom Karlskoga så hamnar du i Örebro/Stockholm. (Och det verkar du inte vilja heller, så följ inte den, för då ordnar det sig inte alls )
Kommer du från andra hållet så kommer du så småningom till Oslo. (Framgår inte hur du skulle känna inför det.)

Som svar på din fråga var jag inte skulle vilja bo, så "linkar" jag lite till Karlskoga.
Svänger man av från motorvägen ändå, så kommer man efter typ 5-6 mil till:

Hällefors (och alternativt)
Filipstad.

Där skulle jag inte vilja bo, ens om mitt liv hängde på det! Det är rent estetiskt helt groteskt fula städer, helt utan jobb och jag är nästan övertygad om att det finns fler alkisar/missbrukare i dom små städerna än i hela norrlands inland tillsammans! Dess innevånare är väl som innevånare i små industrisamhällen brukar vara. (Need I say more?)

(Men någonstans däremellan ligger Loka Brunn, så om någon har vägarna förbi så rekomenderar jag varmt att ni stannar där och käkar eller tar en liten spa-behandling, för det är ett fantastiskt ställe! Som en diamant i gyttjan!)

Mina fyra hatobjekt är alla västgötska. Det är förmodligen ingen slump.

Borås, sveriges regnigaste stad. Byggdes för att någon kung tyckte det passade med en stad just där, inte för att någon ville bo där. Har levt på sin textilindustri, vilket har gett hela staden lite profil av skräddare och kläder, lite frisörvarning nästan. Folket har ful dialekt med skumma, kiliga ord, är alldeles för modemedvetna samt har storstadskomplex gentemot Göteborg. För en Boråsare finns det bara två städer, och det är Borås och Göteborg, där Göteborg är bara en aning större. Övriga samhällen är byhålor som dom ine ens bevärdigar med ett besök eller ens lär sig namnen på. Men lyckligtvis är det tillåtet att flytta därifrån nu för tiden, och det är de också många som har gjort.

Skövde, ful garnisinsstad. Det finns två industrier i staden, förutom det omfattande jordbruket. Dels är det försvarsidustrin, och dels volvos motorfabrik. Alla jobbar med något av detta, annat finns inte. Det innebär att staden är full av just bönder, värnpliktiga, yrkesmilitärer samt volvoraggare. För de som jobbar på volvo älskar dessa bilar och höjer dom till skyarna, vilket gör att moped inte duger, alla skall ha en rostig duett till epatraktor i stället. Går man ut på stan en lördagkväll så är det bara drägg som finns där, alla vettiga människor måste gömma sig hemma eller något sånt. Skövde är även den enda staden i Sverige där man riskerar att anfallas av flugor mitt i centrum. Måste vara någon effekt av bondgårdarna ligger i stort sett kloss intill centrum. Att dom har valt att lägga staden mitt på en slätt gör inte saken bättre, och plattare än i skaraborg blir det knappt i Sverige. Det enda dom har är den överväxta dynghögen billingen, och den kallar dom för berg.

Trollhättan, detta misslckade försök till industristad. Alla jobbar på saab, ja allt i hela staden handlar om bilindustri. Och inte vilken bilindustri som helst heller, utan SAAB som gått med förlust i alla år på grund av en lång rad av misslyckade investeringar. Varför i helvete kunde dom inte ha utvecklat en dieselmotor och en kombi i stället för en massa idiotgrejer som lades ner långt före produktionen kom igång? Tur att GM tar tag i det nu.
Trollhättan har alltid varit en stad där folk inte ansett utbildning lönsamt. Dom skulle ju ändå stå vid linan på fabriken, det fanns ju inget annat. Detta har resulterat i en stad bebodd av enbart analfabeter, white trash och invandrare. Helt världsfrånvända är dom, jag har inte träffat en enda Trollhättebo som inte berättat drömskt om hur underbart fallens dagar är, denna dåliga ursäkt för en festival. Dom tycker att alla borde besöka Trollhättan med huvudattraktionen fallens dagar, för bättre finns ju inte i Sverige. Stockholm är ingenting i jämförelse. Men dom har väll aldrig varit utanför kommungränsen och sett något annat...

Och så Göteborg, men den har hårdrockaren beskrivit ganska väl.

Malmö.

Kan nån förklara för mig varför Göteborg som skall vara en storstad med svenska mått mätt är så dött?

Var där förra sommaren med några vänner i Augusti. Och efter klockan 12 på natten så lämnade vi Liseberg och körde då igenom olika gator för att leta efter något att äta. Va fan halvt omöjligt att hitat något ställe så vi fick äta på McDondalds vid Scandinavium. Dåligt för att vara en storstad. Det andra som slog mig var hur djävla mörkt dte är på avenyn och detta skall vara centrum fan måste vara skrämmande att gå där. Har Göteborg inte råd med lampor? Dessutom vart fan är allt folket såg lika dött ut som i en småstad bara knarkare ute. Ingen festlig stämmning för fem öre den enda staden i Sverige som har lite liv nattetid är väl Stockholm!

Stockholm gillar jag däremot. Livligare och vackrare Gammla stan är nästan unikt ju och mycket vacker. Djurgården är också mycket vackert! Däremot har jag aldrig gillat Plattan den måste kommunen göra något åt det ser fördjävligt ut där!

Jag har bott i Malmö, högst ofrivilligt. Detta var tio år sedan, men redan då var staden full av knivviftande ohyra. Alla malmöbor pratar grötigt och obegripligt, burgarna på Donken smakar inte alls som de gör i övriga Sverige, det finns inga intressanta affärer i centrum, de enda sevärdheterna man har är en ful borg och en bro (plus då en enorm fallossymbol som byggts på senare tid). Alla malmöbor hatar svenskar och pratar med drömmande blick om Danmark.

Samma sak med det multikulturella exprimentet Landskrona. Bara skit. Faktum är att jag hellre skulle bo ensam i Suppasjärvis vindpinade slättland, eller på gatan i Stockholm, eller i en myrstack, än bo någonstans i Skåne.

Alla GH:s påhopp på Uppsala är för övrigt felaktiga. Nära till Stockholm, söta studenter, billigt öl på nationerna = bra stad.

StrangersCandy:


Det stämmer faktiskt! Kiruna har modern bebyggelse med mycket höghus och liknande. Sådant gillar jag.
Lite bilder från Kiruna:
http://kiruna.se/mun/kiruna/start.nsf/high_kiruna_town_view_from_west.jpg
http://www.markspics.net/Kiruna/dsc_3668_800
http://kiruna.norrbotten.norrbotten.pro.se/archive/1196/bilder/Kiruna%20vy%205_2.JPG
Arne Bajse:


Käkar redan sådana på livstid.

Uddevalla, ett deprimerande socialistiskt fuskbygge till stad uppfört kring en sedan länge avsomnad varvsindustri. En Hallänsk hamnstad som andas lika tungt som en bakfull tjeckisk förort, något vatten ser man inte till, ingen hamn heller. De människor man möter i Uddevalla är alltid på väg bort eller hem, de få osaliga själar som frivilligt frekventar Uddevalla stadskärna är missbrukarna, Uddevallas drogberoende är en riksangelägenhet, men det handlar ju om att överleva i en stad utan hjärta.

Uddevalla är som en som där dröm man inte vaknar ur och som inte riktigt är en mardröm utan en slags eraserhead-inspirerad repetetiv vardagsdröm utan början eller slut, en grå meningslös sörja där kampen för att hålla sig flytande bedövat individens fantasi till den grad att han blir en åskådare till sitt eget liv, hoppet har han glömt, du kan öppna det gamla tandlösa cirkuslejonets bur men han gör ingen ansats att springa iväg mot friheten fångenskapen har dödat hans själ, kvar finns endast en trött zombie

("dawn of the dead",[shoppingcentrat fullt av tillströmmande zombies]).

"What are they doing? Why do they come here?"

"Some kind of instinct. Memory, of what they used to do. This was an important place in their lives."

Var är alla Uddevallabor hela dagarna? Köpcentrat Torp. Där kan de drömma sig bort från den vakna nästan-mardrömmen, deras meningslösa arbete som varje dag grabbar en stor näve sand ur deras livstimglas, systembolagen går bra i Uddevalla, alla vill glömma att dom är där och att de varit de i många år.

Inte ens politikerna som styr Uddevalla står ut med staden, dom fifflar och snor åt sig så mycket dom kan innan dom drar sig tillbaks till sitt hus utanför Göteborg.

Fördelen med Uddevalla är att människorna där är mycket vänliga mot främlingar, de tar varje möjlighet att få kontakt med omvärlden, även "by proxy", att tala med en Stockholmare smeker deras längtan från Uddevalla och för ett ögonblick tänds hoppet om att en dag fly därifrån.

Skövde. Behövs det egentligen någon förklaring?

Staden med så extremt storstadskomplex att de tror att de är största staden efter Sthlm och Gbg. Invånarna är de drygaste i Sverige, allmänt otrevliga och hatade av alla i närheten. Själva staden är grådaskig och trist och ett uselt väder har de också.

Efter ett besök i Skövde behöver man verkligen ta anti-depressiva piller.

Förutom att jag inte varit fast bosatt i malmö skriver jag under på hela ditt inlägg. word som dom säger..

Vill lägga till stockholm. Så fort någon har bott i stocholm över ett halvår har de förvandlats till djur, verkar som det primitiva beteendet från förorterna smittar av sig i hela stockholm. Känns obehagligt att vistas runt stressade kalla ego08-or i deras egen stad. Så fort de kommer utanför fjölar de dock av, tror de känner sig som på semester.. skulle aldrig flytta till sthlm av rädsla att bli likadan, men det är inget fel på staden i små turistdoser..