2007-02-23, 11:13
#1
Jag vet inte riktigt om denna trd hr hemma under denna avdelning, men jag gr ett frsk!
Jag har brjat lsa i Reinfeldts bok "Det sovande folket" som han skrev 1993 nr han var moderat riksdagsledamot. Boken innehller mycket man kan diskutera, men det jag fste mig mest vid var Reinfeldts resonemang om att klassbegreppet idag r irrelevant, att ekonomin inte har s stor betydelse i dagens informationssamhlle utan att det viktigaste r just hur pass vl man kan ta till sig och frst information, eller lite frenklat, hur bra man presterar i skolvrlden. Reinfeldt skriver s hr;
"Klassbegreppet r hopplst frlegat, men anvnds ofta i den offentliga debatten. Det r drfr viktigt att betona att den gamla beskrivningen av klasskillnader inte stmmer. Finns det ngon uppdelning som r relevant fr hur framtiden kommer att gestalta sig s r det att tala om de som kan tillgodogra sig information och utnyttja den p rtt stt i kunskapssamhllet och de som andra str mer eller mindre utanfr. De som frstr att tillgodogra sig blir de som kommer att klara sig bst. Det har ingenting med pengar att gra, inte med titlar eller med kn. Det handlar om att begvas med frldrar som frstr att fostra en sjlvstndig individ och som frstr att uppmuntra till sjlvstudier. Det handlar om att vxa upp i ett hem som ger utrymme fr studiemotivation."
Detta hller jag med om. Vnstern idag pratar p om klasser och ensamstende mammor, och s vidare. Men varfr r ekonomin s viktig? Min mamma deltidsarbetar som underskterska, och min pappa r budfrare. Tv slitsamma, dligt betalda arbeten. Enligt den socialistiska retoriken r jag ett arbetarbarn. nd r jag vldigt njd med mitt liv. Jag studerar till gymnasielrare, ett arbete som r relativt fritt och sjlvstndigt och som ger en bra ln. Mina frldrar har alltid satt sina barns skolgng i frsta rummet. De vill att jag ska f det bttre n dem, "gr inte som oss, studera och f ett jobb du vill ha". Men mnga arbetarklassfrldrar resonerar inte s. Skulle deras barn brja f bra betyg eller prata om universitet skulle de sga ngonting i stil med
"vafan snackar du om fr nn utbilding, r du nn jvla plugghst nu eller? Man blir bara dum av att plugga, vi hade en sndr ingenjr p jobbet och han fatta inte ngot."
Vilket r synd, d utbildning och kunskap r den enda hllbara vgen ut frn fattigdom, speciellt i dagens samhlle. I Sverige har vi ju ocks turen att ha skattefinansierad utbildning och statliga ln och bidrag fr studenter. I teorin skulle allts ett barn till en arbetsls fyrabarnsmamma kunna studera till jurist, lkare, psykolog, journalist, webdesigner, etc. Detta hnder i vldigt liten utstrckning, och ansvaret fr detta ligger hos de som har uppfostrat den nuvarande unga generationen.
Jag har brjat lsa i Reinfeldts bok "Det sovande folket" som han skrev 1993 nr han var moderat riksdagsledamot. Boken innehller mycket man kan diskutera, men det jag fste mig mest vid var Reinfeldts resonemang om att klassbegreppet idag r irrelevant, att ekonomin inte har s stor betydelse i dagens informationssamhlle utan att det viktigaste r just hur pass vl man kan ta till sig och frst information, eller lite frenklat, hur bra man presterar i skolvrlden. Reinfeldt skriver s hr;
"Klassbegreppet r hopplst frlegat, men anvnds ofta i den offentliga debatten. Det r drfr viktigt att betona att den gamla beskrivningen av klasskillnader inte stmmer. Finns det ngon uppdelning som r relevant fr hur framtiden kommer att gestalta sig s r det att tala om de som kan tillgodogra sig information och utnyttja den p rtt stt i kunskapssamhllet och de som andra str mer eller mindre utanfr. De som frstr att tillgodogra sig blir de som kommer att klara sig bst. Det har ingenting med pengar att gra, inte med titlar eller med kn. Det handlar om att begvas med frldrar som frstr att fostra en sjlvstndig individ och som frstr att uppmuntra till sjlvstudier. Det handlar om att vxa upp i ett hem som ger utrymme fr studiemotivation."
Detta hller jag med om. Vnstern idag pratar p om klasser och ensamstende mammor, och s vidare. Men varfr r ekonomin s viktig? Min mamma deltidsarbetar som underskterska, och min pappa r budfrare. Tv slitsamma, dligt betalda arbeten. Enligt den socialistiska retoriken r jag ett arbetarbarn. nd r jag vldigt njd med mitt liv. Jag studerar till gymnasielrare, ett arbete som r relativt fritt och sjlvstndigt och som ger en bra ln. Mina frldrar har alltid satt sina barns skolgng i frsta rummet. De vill att jag ska f det bttre n dem, "gr inte som oss, studera och f ett jobb du vill ha". Men mnga arbetarklassfrldrar resonerar inte s. Skulle deras barn brja f bra betyg eller prata om universitet skulle de sga ngonting i stil med
"vafan snackar du om fr nn utbilding, r du nn jvla plugghst nu eller? Man blir bara dum av att plugga, vi hade en sndr ingenjr p jobbet och han fatta inte ngot."
Vilket r synd, d utbildning och kunskap r den enda hllbara vgen ut frn fattigdom, speciellt i dagens samhlle. I Sverige har vi ju ocks turen att ha skattefinansierad utbildning och statliga ln och bidrag fr studenter. I teorin skulle allts ett barn till en arbetsls fyrabarnsmamma kunna studera till jurist, lkare, psykolog, journalist, webdesigner, etc. Detta hnder i vldigt liten utstrckning, och ansvaret fr detta ligger hos de som har uppfostrat den nuvarande unga generationen.