2007-02-20, 08:43
  #1
Medlem
chans avatar
Ja vad tycker ni alla? Har dett gt fr lngt, har det gtt fr lngsamt? Hur frhller ni er till genmanipulerade vxtarter och varfr?
Var stller ni er i frgan om genmanipulation av djur, tex de sjlvlysande grisarna i Asien eller katten med ett mnniskora p rygggen (Har ngon en bild p denna frresten?),
Vilka scenarion ser ni framfr er?

Lt tankarna flda
Citera
2007-02-21, 00:55
  #2
Bannlyst
om grisar brjar flyga har det gtt lite fr lngt tycker jag.
Citera
2007-02-21, 05:01
  #3
Medlem
wellermans avatar
Tycker att man anvnder gentekniken p tok fr fritt utan tanke p konsekvenserna. Vxterna har formats genom miljoner rs evolution och hr kommer vi och ndrar denna genetiska kod ver en natt. Fler och fler grdor anpassas s de ska kunna leverera extra mycket slantar t dom som drivit utvecklingen. Dessa mnniskor kommer troligen aldrig att uppleva de negativa konsekvenserna under deras livstid.
Tnk om man tex skapar en supertomat (har redan gjorts). Denna tomat mixtrar man med lite nu och d fr att optimera dess smak och storlek. Men vad hnder nr det brjar dyka upp problem som genetiska defekter som r svra/omjliga att helt ta bort? Sm frndringar i genpoolen under tusentals r och man fr ett lapptcke till arvsmassa. Risken r vll att vi en dag str helt utan tomater d de inte lngre r livsdugliga. Visst skulle man kunna klona fram nya tomater frn arvsmassa tagen frn original-tomaterna, men om miljn har frndrats s har de aldrig ftt chansen att anpassa sig.

Kort sagt s tycker jag att genmanipulation r en farlig teknik och konsekvenserna kan vi bara spekulera i. MEN, jag tycker samtidigt att vi br frska lra oss s mycket som mjligt och framstlla enskilda exemplar i laboratoriemilj. Man behver inte fundera lnge fr att inse frdelarna, men att anvnda den hr typen av teknik p grdor i dagslget tycker jag r oansvarigt s lnge man inte r helt 100% sker p att de inte kan fortplanta sig sjlva. Vid klassisk vxtfrdling har man iaf lite feltolerans men man fr inte glmma att ven det r en "ny" teknik som kan bjuda p en hel del trkiga verraskningar. Vi fr vnta och se.
Citera
2007-02-21, 05:07
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av chan
Ja vad tycker ni alla? Har dett gt fr lngt, har det gtt fr lngsamt? Hur frhller ni er till genmanipulerade vxtarter och varfr?
Var stller ni er i frgan om genmanipulation av djur, tex de sjlvlysande grisarna i Asien eller katten med ett mnniskora p rygggen (Har ngon en bild p denna frresten?),
Vilka scenarion ser ni framfr er?

Lt tankarna flda

Ingen ger sig p Naturen ostraffat.
Att brja manipulera och laborera med livets byggstenar, det straffar sig i lngden.
Snart fr vl ens Pelargoner i kksfnstret cancer, ocks...
Citera
2007-02-21, 10:56
  #5
Medlem
Nej, jag anser istllet att vi lter ett strre antal mnniskor d fr att manipulera ett mindre antal vxter.

Jag menar, jag bryr mig inte. Hhhh
Citera
2007-02-21, 13:35
  #6
Medlem
frezos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Tortoriello
Ingen ger sig p Naturen ostraffat.
Att brja manipulera och laborera med livets byggstenar, det straffar sig i lngden.
Snart fr vl ens Pelargoner i kksfnstret cancer, ocks...

haha hller med dig!
Vi har ingen aning om hur naturen reagerar p det vi gr.. s vad kommer hnda nr det verkligen hnder?!
Citera
2007-02-21, 16:20
  #7
Medlem
chans avatar
Underbart, tack s mycket fr att ni svarat. Sjlv r jag d fr en utkning av genteknik, bland annat p grdor och tomater d
Men vad tycker ni d r s fel med detta? Syftar d speciellt p Tortoriello svar. r det fel i sig att mixtra med naturen eller r det konsekvenserna som oroar er?

Nr det gller Wellermans tomater s tas ju bara livdudgliga exemplar fram. Och naturligtvis kan denna f mutationer men endast de livsdugliga avkommor kommer verleva och fortstta konkurera, och denna frndringen kommer ta tiotusentals r. Att vxten i frga dr ut knns vldigt otroligt, om inte helt osannolikt.

S vilka andra negativa konsekvenser ser ni framfr er?
Citera
2007-02-21, 16:55
  #8
Medlem
wellermans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av chan
Nr det gller Wellermans tomater s tas ju bara livdudgliga exemplar fram. Och naturligtvis kan denna f mutationer men endast de livsdugliga avkommor kommer verleva och fortstta konkurera, och denna frndringen kommer ta tiotusentals r. Att vxten i frga dr ut knns vldigt otroligt, om inte helt osannolikt.

Min pong r vll snarare att det r svrt att veta att tomaten verkligen r livsduglig bara fr att den verlever. Den kan bra p latenta problem som en dag gr dom utsatta fr ngon frndring, tex en ny sjukdom eller ntt. Och nr man vl brjar mrka dessa problem r det redan frsent d risken r att genpoolen r fr skadad fr att terstllas. Fler och fler smproblem kan bli ett stort problem fram i tiden. Att veta hur man ndrar p enskilda gener fr att pverka enskilda drag r relativt enkelt, men att fullt frst hur alla dessa gener samverkar kan vi bara drmma om.
Citera
2007-02-22, 13:16
  #9
Medlem
uranuz_hertzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av wellerman
Min pong r vll snarare att det r svrt att veta att tomaten verkligen r livsduglig bara fr att den verlever. Den kan bra p latenta problem som en dag gr dom utsatta fr ngon frndring, tex en ny sjukdom eller ntt. Och nr man vl brjar mrka dessa problem r det redan frsent d risken r att genpoolen r fr skadad fr att terstllas. Fler och fler smproblem kan bli ett stort problem fram i tiden. Att veta hur man ndrar p enskilda gener fr att pverka enskilda drag r relativt enkelt, men att fullt frst hur alla dessa gener samverkar kan vi bara drmma om.

Nr man pratar om genmodifiering av vxter s r det viktigt att komma ihg att det rr sig om eliminering/addering av enskilda gener. Sdana hndelser har alltid varit en del av den naturliga selektioner genom ex. virusvektorer som inkorporerats i eukaryota celler. Har ingen exakt siffra p storleken men vet att det rr sig om en ansenlig mngd kBp som r inkorpororerad p det viset.

Men visst kan problem uppst. Anta att vi tar fram en tall-variant som str emot en viss typ av parasit. Den nya varianten brjar odlas och tar ver till 99% i den svenska skogen. Efter tio r s uppkommer en ny parasit som utnyttjar tall-mutantens egenhet med stora konsekvenser. Nstan alla trd dr.

Scenariot r mjligt men dock inte speciellt troligt. Om man ser till organismers frmga att frsvara sig mot omgivningen s hnger inte allt p ett kort. Bde det adaptiva och medfdda immunfrsvaret har funktioner som inte krver msesidig hjlp (ven om det oftast hjlper).
Den strsta risken jag ser med genmodifierade grder som r resistenta p olika vis r den evolutionra stress som uppkommer. Det selektionstryck som parasiter, bakterier och virus fr p sig resulterar alltid i en av tv saker: Dd eller anpassning, och naturen har en tendens att anpassa sig.

Men den risken tar vi varje dag vi sjlva ter pencillin eller antivirala lkemedel och avvgningen handlar om att jmfra mjlig vinst fr samhllet och mjlig risk fr samhllet. Multiresistenta bakterier borde rimligtvis oroa mer n genmodifierad potatis.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in