Vad kallas min livsåskådning?

Jag är alltså inte intresserad av att diskutera OM vad jag anser, utan om det finns ett NAMN på min livsåskådning.

Jag skulle säga "relativism" eller "skepticism".

Gillar ditt sätt att resonera! Du har kommit längre än många filosofer nånsin gör. Själv tycker jag det är svårt att argumentera mot skepticismen, på samma sätt som jag tycker det är svårt att argumentera mot agnosticismen. Vi vet ju helt enkelt inte.

Frågan är bara om skepticismen är en slutpunkt, eller om man kan ta sig vidare. Den praktiska vägen ut ur det är väl att säga att det blir för svårt att leva i världen om man samtidigt ska ifrågasätta alla dess aspekter, och sen börja anse vissa saker som "praktiska fakta" och bygga upp sin filosofi kring dessa, men ändå försöka ha kvar ett öppet sinne.

Eller så får man bli skeptisk mot sin skepticism, börja ifrågasätta sitt ifrågasättande.

Eller så är skepticismen, relativismen och icke-vetandet en illusion, eller en subjektiv upplevelse, och så finns det nåt stabilt, objektivt bakom den i alla fall.

Ja, jag vet, du ville inte diskutera det. Jag bara känner igen mina egna skeptiska funderingar, och det har varit svårt för mig att "bestämma mig" för nåt som jag vill tro på. Vilket tyvärr har hindrat mig en del i livet.

Varför vill du ge den ett namn? Ska du sälja den?

Nej, jag skrev i inlägget att det alltid är bekvämt att sätta namn på saker och ting. Lite jobbigt att förklara för folk hela ens åskådning. Ungefär som att försöka beskriva en bil på det här sättet: "Du vet en kupè som har plåt runt omkring sig med fyra hjul, driven av en motor bla bla." Ungefär så menar jag.

Postmodernism.

Jahaja. Personligen tycker jag att din livsåskådning låter som det de flesta kommer fram till om man bara funderar en liten stund. Tror inte att den heter något särskilt. Du är ett barn av din tid, vilket i brist på annat skulle kunna kallas postmodernism. Grattis.

Ja, så kan man ju också uppleva det, det är din upplevelse av det hela. Men, de flesta begagnar sig INTE av det. Se på alla politiker som säger att just deras politik är den bästa och den rätta, när rätt och fel är subjektiva begrepp användbara på vad som helst i princip. Läraren i skolan påstår att jorden är rund, och det är en allmängiltlig sanning som inte ifrågasätts, fast vi egentligen inte vet om den är rund, i och med att vi upplever allt med våra mänskliga hjärnor och inte kan uppleva det på något annat sätt.

Jag tror för det första att man med enkla medel kan nå ganska hundraprocentig klarhet i det faktum att Jorden är rund, eller snarare sfärisk, något tillplattad längs polerna.

För det andra är den rent intellektuella insikten om alltings relativitet ganska värdelös eftersom de flesta fortsätter leva sina liv placerandes olika vikt vid olika saker, hållandes olika saker för sanna och andra för falska, och det ofta på hyfsat goda grunder, och så vidare.

En livsåskådning är inte vatten värd om den inte omsätts i praktiken, det är att börja i fel ände - se på hur du lever så kan du snart dra slutsatser utifrån det. Det är ärligare och sannare än några gymnasiala funderingar, om du ursäktar.

Ja, du TROR det ja. Hur det egentligen ligger till vet vi inte, för vi kan bara uppleva sakerna med våra mänskliga hjärnor, och finns det ingen form eller system så skapar vi ett.

Är den värdelös? För vem/vilka? Vad är värdelöst och inte? Det är också det subjektiva upplevelser. Goda grunder? Vad är det? Dina upplevelser?

Är den inte vatten värd? För att du säger det? Jag kan ju kontra med motsatsen, att det du skriver inte är vatten värt. Vad är ärligare och sannare? Sant är också ett subjektivt begrepp. En livsåskådning kan man göra vad som helst med, antingen man omsätter den i praktiken eller inte.

Ja, så kan man ju hålla på och resonera, men jag har svårt att tro att du gör det annat än just på det här forumet just nu, för att driva din ståndpunkt. Det är möjligt att jag har fel, men insikten du skriver om är ju mer eller mindre allmängods hos västvärldens ungdomar, och min poäng är att det är väldigt få som med gott samvete kan kalla den för en livsåskådning, eftersom man oftast låter den stanna på det rent abstrakta, språkliga planet. Förstår du vad jag menar?

Återigen, DU har svårt att tro osv. Vad du tror och upplever är din sak. Jag har aldrig stött på den förut, annars hade jag inte ställt frågan här på forumet förstår du väl. Och annars hade inte varenda parti bråkat om vilken politik som är den rätta, och människor inte trätat om vad som är rätt och fel.

Japp, jag förstår ditt resonemang, men jag har möjligtvis gått ett steg längre på så vis att jag inte kallar någonting för vetenskap längre.