Varför tror man på gud?

Ser att du är inne på rond femtioelva med den samma fråga.

Om två personer är eniga om att dom lever i samma objektiva verklighet så måste dessa enas om en metod för att ta reda på vad som är sant och vad som är falskt.
Om det sedan finns saker som man inte med hjälp av denna metod kan avgöra om det är sant eller falskt blir svaret "vi vet inte" på den frågan.

Den vetenskapliga metoden ser jag som den kraftfullaste metoden för dessa personer att enas om väldigt många saker.
Än har jag inte stött på någon bättre metod som hjälper person A och B att svara på fler frågor än vad den vetenskapliga metoden gör, men jag är öppen för att lyssna på förslag...

Ingen har ännu levererat ett sanningsenligt svar. Du är återigen välkommen att hosta upp ett, en gång för alla.

Ett sanningsenligt svar om sanning?

Du fallar förmodligen fortfarande 'neråt' skulle ja gissa, och varför du .... som en uppföljare till detta underlag ..... behövar få standard-rationalismens metodologi upprepat verkar lite mysko på mig.

EDIT: Hade du varit den typiska kristna pådyvlings-apologeten då hade jag förstått det. Dom betér sig vanligen som om filosofi är en stad på Mars.

Det var skämtsamt menat.
Sanning är alltså beroende av verifikation? En 'observationssats' som korresponderar med verkligheten? "Tavlan är vacker". Är en sådan sats sann, falsk eller rent nonsens?

Nej. Vad som är sant är sant oavsett.

När vi enats om kriterierna för vad som gör något vackert så kan vi ta reda på sanningen om huruvida tavlan är vacker eller inte.

Tycker du fortsätter att gå som katten kring het gröt här...

Måste de först inte enas om vad sant och falskt överhuvudtaget är? Vilken är metoden?
Visst.
Uttalar sig vetenskapen idag någonsin om 'sanning'? Är sanningen föränderlig? Religion låter människor enas om många saker — är den då sann?
Filosofi.

Vet inte, men låt oss gå på denna linje. So what?

Vetenskapen uttalar sig väl om vilken teori som är närmast förenlig med verkligeheten. Duger för mig tills något bättre presenterats.

Säg mig då vad sanning är.
Och om vi inte kan enas? Är det en kompromiss som gäller i ett sådant fall? Ovan skrev du att "vad som är sant är sant oavsett".
Och jag tycker du gör problemet mindre än vad det egentligen är.

Jag vet, och det var mitt svar också. Den positivistiska 'absoluta' sanning om den positivistiska 'absoluta' sanning är meningslös.


Falsk analogi, om du jämför med dom sanningskriterier som objektiviteten förlitar sig på.

Ge mig då dessa kriterier.

Empiri, sen förstärkt med delar av filsofin.

Din motivation till dessa frågor är fortfarande oklar. En sorts generell extrem-skepticism eller en kritik av positivismen?

Det sista kan jag förstå, eftersom det i så fall implicerar en kritik av (viss) teistisk positivism. Men det framgår i så fall inte så tydligt, eftersom du sällan kommer längre än till epistemologins grundsatser.