Stenstaliden i Kristinehamn - Ryser vid minnet!

Vilket är det värsta bostadsområde som ni har bott i? Jag har flyttat runt en hel del, bott i flera städer och många höghusområden men det som jag nu beskriver är nog ett av de värsta jag har haft den tvivelaktiga äran att hedra som hyresgäst.

Bodde en period i Kristinehamn, i ett höghusområde som hette Stenstaliden.
Bodde först i en liten etta på bottenplan och tydligen så hade den förra hyresgästen varit en knarkare. Det kom knarkare mitt i nätterna och bankade på fönstrena och ville köpa knark.
När de upptäckte att det var en ny hyresgäst i form av mig så blev en del av dem hotfulla, lovade att komma tillbaka och "fixa mig" och liknande. Polisanmälde gång på gång men orkade inte bo kvar i alla fall. Ytterst obehagligt. Bodde där i tre månader. Aldrig mer.
Flyttade istället högst upp i ett av höghusen och det blev bättre men många grannar var fortfarande otrevliga. Knarkare och fyllon högt och lågt.

Det var överhuvudtaget ett obehagligt område och i var och varannan lägenhet så bodde det socialfall, missbrukare och försöktsutskriva knarkarpsykfall.
Jag hade en granne som kallades för Lapp-Arne och som åkte ut och in på div anstalter eller avgiftningscentraler. Stor och hotfull var han. Ett annat inflyttat fläskigt fyllo från Norrland kallades för Öl-Göran och gick alltid omkring och gapade och skrek ute på gården och skrämde vettet ur folk.

En gång knackade Lapp-Arne på min dörr, svårt stenad på div narkotiska preparat. Han ville ge mig en present eftersom jag fyllde år. Varför han hade fått för sig att jag fyllde år vet jag inte men jag tog emot presenten. När jag öppnade paketet så såg jag att det var ett stolsben (!)
Efter någon timma knackade Lapp-Arne på igen. Denna gången frågade han om jag hade en stol som han kunde få låna för hans enda köksstol hade bara tre ben, det fjärde hade försvunnit på något märkligt sätt.
Sådär höll det på.
En annan gång ringde det på en stor fet jävel som jag aldrig hade sett förut. Tydligen någon nyinflyttade granne. Han var kraftigt omtöcknad av droger (eller mediciner) och undrade om jag var hans gamla vårdare på psyket.
-"Nä det är jag inte. Jag har aldrig jobbat som psykvårdare."
Han tackade för sig och gick.
En stund senare rasslade det till ute i min hall. Det var samma feta idiot som nu stod och öste en massa femtioöringar ned i mitt brevinkast.
Någon som förstår logiken i det?

På nätterna stod det påtända knarkare nere i tvättstugan och tvättade sina kläder, ylade och skrek, slogs, gjorde upp affärer och eventuellt gjorde några tama försök att knulla sina flickvänner. Jag såg i alla fall en gång något som skulle likna ett försök till ett samlag på en mangel när jag gick förbi och kikade in genom ett fönster av ren nyfikenhet.
Jag tvättade nästan alltid mina kläder för hand i mitt handfat.
Första året var illa men det andra året blev värre. Nu hade bostadsbolaget skrivit kontrakt med migrationsverket och flera höghus, bl a det som jag bodde i, förvandlades till rena flyktingförläggningarna. Man blandade alltså svenska socialfall, knarkare, fyllon och dårar med vietnamesiska båtflyktingar, araber, zigenare och kosovoalbaner. Hej vilt.
Jag fick aldrig vara ifred. Var det inte någon jävla knarkare som ringde på min dörr och yrade något förvirrat om att han hade guldtackor gömda bakom mitt kylskåp så var det kosovoalbaner som ville att jag skulle hjälpa dem att skruva ihop en hörnsoffa. Det var zigenare som ville att jag skulle köpa ryska porrfilmer av dem och socialfallsmorsor som hade fyllnat till på sitt barnbidrag och som ville ha hjälp med avhysningen av något fyllo som uppenbarligen var far till någon av deras snoriga och gapiga ungar.

Allt blev stulet. Min cykel försvann. En dag senare dök den upp igen, nu ommålad med pensel och nytt lås. Jag konfronterade omedelbart en liten ful jävla vietnames som hävdade att han hade köpt den av någon på torget och om inte jag slutade med mina beskyllningar så skulle han polisanmäla mig.
Om jag någon gång vågade mig ned i tvättstugan så var det omedelbart någon jävla arabkärring där nere och rev ur alltihopa och stoppade in sin tvätt. När jag talade om att det var min tvätttid och pekade på tvättlistan där mycket riktigt mitt namn stod så hämtade de hundraelva manliga släktingar och så startade det vanliga gapandet och skrikandet. Det var hot och rasistbeskyllningar. Flaxande armar, stampande i backen, höga hopp och hojtanden på någon rotvälska som jag förväntades förstå.
Zigenarna slogs med knarkarna och fyllona antastade socialfallsmorsorna i en evig rundgång. Dag och natt. Gap och skrik. Polisbilar, ambulanser och brandkår.
Avsugningar i soprum, haschrökande snorungar uppe på vindarna och folk som hade rena duellerna med sina stereoappareter nätterna igenom.
Ute på gräsmattorna låg det gamla soffdynor, sönderbrutna fåtöljer och kasserade tv-apparater. På parkeringarna så var de flesta bilarna rena vraken och överallt så klängde det fula, snoriga och uppkäftiga ungar. Jag greps ofta av en våldsam lust över att få avliva kräken. Jag minns speciellt en liten jävla White Trashunge som jag ofta fantiserade om att få slå. Mycket och ofta. Han älskade att gå omkring och vandalisera och förstöra och var det någon som sade till honom så fick de en stor käft tillbaka.
Hans mor såg dock förvånansvärt bra ut och var känd för att både suga märgen ur varenda jävla fyllo som bjöd och som knullade som vilket äkta proffs som helst. Lika ofta som jag fantiserade om att slå hennes son, lika ofta figurerade modern i mina grovt pornografiska fantasier.

Jag stod hur som helst ut i två år i denna stad och bostadsområde och sedan drog jag vidare.
Hörde för ett tag sedan att de hade rivit området. Känns lite sorgligt trots allt. Detta är visst vad som finns kvar. Några höghus fick vara kvar i alla fall.
http://www.kbab.kristinehamn.se/info...duleItemID=188

Men va fan, finns det ingen som har några saftiga berättelser om något riktigt dårområde som ni har bott på? Det här skulle ju kunna bli en hur intressant tråd som helst. Kom igen nu då!

Har varit i kristinehamn i 9 veckor och ja det räcker.

Har hört talas om detta område. Det kallades visst Stesoliden i folkmun.

Haha, väldigt bra skrivet! Men bosätter man sig på ett område som Stenstaliden på den tiden det herjades som mest så får man fan skylla sig själv.
Kristinehamn är faktiskt inte så dåligt som det framgår. Vi har faktiskt McDonalds nu. Plus att ärkefyllot, president av a-laget, Pedro, har gått i stöpet efter att han vann en större summa på Triss. Han for till Thailand tror jag, söp väl som fan, och kom hem och dog.
Du var möjligtvis aldrig och besökte grannsamhället Björneborg? Det är iallafall dit alla dina fd grannar har blivit skeppade. Haha.

Det var väl inte utan orsak som Stenstaliden gick under benämningen "Packistan". Polarn bodde där en period och jag har sett mycket av det du berättar om.

Pedro, ja det var en verklig profil som gick hädan häromåret. Vad jag förstått så blev det väl lite för mycket av det goda på sluttampen. Det går många historier om honom. En av de mer minnesvärda var när han vart förbannad på grannen och hällde ut en dunk bensin runt en gran på grannens tomt. Trädet blev som en femton meter hög fackla. En annan gång hade han och hans "polare" en uppgörelse med skjutvapen hemma hos honom så kulorna ven runt grannhusen. (En av mina kolleger som bodde granne fick ganska bråttom därifrån...)

Haha, kan stolt berätta att jag befann mig hos en bekant som bor två hus ifrån herr Pedro då den lilla vapenhändelsen var högst aktuell.
Har även hört endel ganska roliga historier. En tidig morgon runt 3-4 fick han tydligen för sig att börja hamra upp en terass. Sen vet jag att han dödade grannens kanin och kastade den i poolen.
En mäktig karl som med all rätt ska minnas som en legend.

Jag har tyvärr inga "historier" om mitt boende då jag är välbetald tjänsteman som bor i ett trevligt område i en bostadsrätt och röstar på moderaterna.

GH, det du bodde i är en produkt av det socialdemokraterna har avlat fram i samhället.

Korea:


Jo. Men detta hade jag ingen aning om. Jag var ny i stan, hade fått jobb och var i behov av bostad snabbt. Till saken hör att området såg trevligt ut. Vackra höghus och lägenheterna var inte alls illa.
Detta var under den tiden då det var bostadsbrist i så gott som hela Sverige så fick man bostad så hade man en jävla tur.


Jag har några polare kvar i Kristinehamn faktiskt och de håller mig informerade. Björneborg känner jag till och jag vet att det värsta packet har förflyttats dit. Den värsta ärkeknarkaren som under tiden som jag bodde på Stenstaliden hette Tommy, var kanske tjugo-tjugoett år och var den absolut värsta och tyknaste utav dem. En blonderad fjant som gick runt och spände sig, levde på soc, sålde knark och hade inga som helst ambitioner att jobba och göra rätt för sig. Umgicks ofta med några andra lowlifers som kallades Snor-Leif, Kula och Norsken vill jag minnas. Hörde att han idag lever samma liv, fyrtio år, bor i soclägenhet i Björneborg, lever på bidrag och har aldrig gjort ett handtag. Jävla idiot. Den där jäveln hatade jag mest.
Vill inte skriva vad han heter i efternamn men du fattar kanske vem jag menar?


Men han bodde väl inte på Stenstaliden? Jag vill minnas att han bodde i en kåk nere vid biblioteket eller något. Obehaglig jävel hur som helst. Men det är alltid tragiskt när någon dör. Döden önskar jag ingen.

Stenstaliden var ju nästan det enda alternativet att flytta till när man i mitten på 80-talet skulle flytta hemifrån.
I min bekanstskapskrets var jag nästan den enda som inte flyttade dit, utan jag köpte en insatsetta i södra delen av stan istället.
Däremot har man ju varit på en hel del vilda fester där i unga år.

Appropå nämnde Tommy så bytte min bäste kompis till sig en jättefin skinngrupp av honom som han av någon anledning kommit över.
Tommy fick en krockad volvo 142 i byte men var jättenöjd med det.
Skinngruppen kånkade vi ut genom fönstret i hans lägenhet på bottenvåningen och in i kompisens på samma sätt, men ingen höjde på ögonbrynen åt sådana grejer på den tiden.

Nuförtiden har som sagts en del av husen rivits och de övriga har helrenoverats. Området är faktiskt riktigt skapligt och fräscht nu men ryktet går nog aldrig att tvätta bort.

Den intillliggande Stenstalidsskolan där jag dessutom gick blev i början av 80-talet utsedd till sveriges bråkigaste (alt. sämsta) skola av en kvällstidning.

Fat Bastard:


Öh... Den där posen hade väl inte ens patientbricka, än mindre körkort.

Hehe, pratar vi om samma person så spelar det absolut inga som helst roll.