Jag håller med föregående talare, Nick Cave är ett givet val om man vill mysa lite i all sin ensamhet. I övrigt så kanske Weeping Willows skulle vara något, och jag vill även rekommendera diverse tolkningar av Dan Andressons olika dikter.
Abattoir - Bret's Dream
Abattoir - Bret's Nightmare
Abattoir - Ecoli
Ashtorath - Specter Reflection
Delerium - Cloud Barrier
Delerium - Dark Matter
Edgen X - The Dark Path
Encomiast - Annel
Encomiast - Transient
Liquid Morphine - ALLA låtar
Old Path - Flames of the Deep
Stephen - Secrets
Och så:
Mike Oldfield - Tubular Bells
INTE ambient, men bra endå
Svensk folkmusik måste väl ändå, om man som jag vågar generalisera (det gör man självfallet!), vara något av det mest vemodiga och melankoliska som existerar i musikväg?
Jag kan bl.a. rekommendera Kebnekajse - kanske främst det andra albumet ("II") från 1973 - och deras elektriska "covers" av låtar som "Horgalåten", "Skänklåt från Rättvik" och "Barkbrödslåten".
Mycket av det jag tänkt på har ju redan nämnts... Katatonia t ex och Tori Amos. Winds kan du kolla upp också på www.winds.ws och även Morphines stentuffa jazzrock som bitvis är mycket melankolisk.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!