Juristprogrammet

Hej. Jag har på senare tid blivit allt mer intresserad av brott, jurister, advokater, domare, domar, läsa FUP:ar, gärningsmän, vara som advokater i filmer samt en jävla vilja att ställa saker till rätta i samhället att det har överdrivit till stora proportioner.

Har velat bli polis sen en lång tid tillbaka men blev inte intagen denna gång när jag sökte (är bara 22). Har nu riktat mina tankar till att bli jurist/advokat. Tror ni jag skulle kunna palla utbildningen med mitt nyfunna intresse? Vet att det är mycket text som man måste plöja igenom både i utbildningen och i arbetet och i det är jag grym på. Har fotografisk minne och kommer ihåg detaljer vilket har underlättat mina studier föregående år.

Ni som har erfarenhet av yrket och utbildning, hur är det? Bör man vara skarp i sinnet och rapp i käften för att klara av de motgångar som man möter i yrket? Det är ingen barnlek visserligen.

Du har nog en ganska skev bild av vad jurister gör. Innan du ens får pilla på brottsbalken måste du läsa statsrätt, avtalsrätt, skadeståndsrätt, arbetsrätt, familjerätt, sakrätt, immaterialrätt osv. Det är dock mycket roligt, och om du är analytiskt lagd rekommenderar jag det varmt. Tro dock inte att det handlar om att götta sig i smaskiga mordbeskrivningar och pikanta detaljer, som det ibland ser ut som på TV. Mycket få av alla jurister blir advokater, än färre brottsmålsditon. De flesta traskar runt på kommuner, företag och myndigheter, vilket du kanske inte vill uppnå.

Vill man bli advokat (vilket inte är särskilt svårt eller ovanligt) torde just brottmålsvarianten vara den enklaste att uppnå. Risken är väl dock rätt stor att man får pyssla med allmän humanjuridik i övrigt också eftersom att uppdragen annars inte riktigt räcker till. Så ser det i alla fall ut på de flesta byråer i nästan alla svenska städer.

Om jag har förstått dig rätt så är brottmålsadvokater som sysslar med att åtala eller försvara brottslingar väldigt få av i Sverige, då det är väldigt svårt att bli det?

Då kanske man ska fortsätta på polisspåret för jag är tämligen ointresserad av skadeståndsrätt, avtalsrätt och liknande.

Att åtala misstänkta brottslingar sköter åklagaren, att bli advokat är sedan inte direkt svårt. Man skall arbeta i tre år på byrå för att sedan avlägga ett antal prov för att bli insläppt i Advokatsamfundet, det som kan vara svårt är att bli anställd på stora byråer. Sedan är ju avtalsrätt och skadeståndsrätt enbart någon termin medan du arbetar med någonting du gillar i resten av ditt liv.

Resultat T1 UU VT 11

AB 27,6 %
Ba 29,4 %
B 33,6 %
U 9,4 %

Med tanke på att människor pallar utbildningen utan något direkt intresse alls låter det som att du har en fördel, men det är ju samtidigt väldigt svårt att sia i om du skulle klara av utbildningen. De flesta gör det, men en inte försvinnande del faller av pga. olika anledningar.

Jag förstår ditt intresse och kan väl säga att jag liknar dig på flera sätt, jag har också funderat på att bli polis i både tid och otid, har läst kriminologi, läser förundersökningar för skojs skull och siktet är i nuläget inställt på försvarsadvokat och överlag är straffrätt och straffprocess det hittills roligaste jag stött på (när man väl greppar lite). Då gick jag inte ens in i utbildningen med någon tanke på vad jag skulle bli! Håller ditt intresse i sig kan det verka som en rejäl morot genom hela utbildningen men du måste vara medveten om att intresset och motivationen mycket väl kan börja svacka. För det första är det nästan aldrig som på film, speciellt inte utländska filmer där advokaterna ställer sig upp och genom skicklig men substanslös argumentation friar sin klient, för det andra är det en lång väg att gå och utbildningen består till störst del av sådant som faktiskt inte har med brott och straff att göra alls och för det tredje är det (som Bildts kostym redan antytt) inte säkert att man kan glida in på t.ex. byrån Försvarsadvokaterna eller på annat sätt får syssla uteslutande med brottmål ifrån dag ett. Vidare kan det väl nämnas att arbetsbelastningen ligger runt den affärsjuridiska nivån (dvs. den är hög) men lönerna däremot ligger en bit ifrån den affärsjuridiska. Man blir inte överdrivet rik som försvarsadvokat.


Ska man bli försvarsadvokat är dock detta vägen man får gå men så länge man är rätt person och har ett intresse för straffrätt/process, människan, brott och straff osv. så tror jag inte man ångrar mycket när man väl nått sitt mål.



Som eXtremo sagt så är det åklagare som åtalar (det kan väl tänkas att en advokat "åtalar" inom ramen för den subsidiära åtalsrätten någon gång).
Speciellt få försvarsadvokater vet jag inte om det finns, snarare är det så att advokater som sysslar med lite allt möjligt tar sig an även brottmål, däremot är det kanske inte så många som sysslar uteslutande med brottmål men det är inte för att det är direkt svårt att bli advokat (med inriktning brottmål) utan snarare för att andelen brottmål inte är tillräckligt hög (hur många mord har vi i Sverige per år t.ex?) och möjligen för att inte heller det faktiska intresset hos advokater att bli just försvarare är speciellt högt alla gånger (affärsjuridiken är ett stort svart hål som slukar allt som kommer i dess väg).

Vidare behöver man inte nödvändigtvis vara intresserad av något för att lära sig det och med lite tur kan man bli intresserad av något som till en början framstod som ointressant.

Om inte annat kan du ju även bli jurist inom polisen, kanske t.o.m. polischef genom en juristexamen.

Följande tänks:

Köpa diktafon och spela in föreläsningarna som man har varje dag. Man antecknar samtidigt, givetvis. Därefter går man hem och lyssnar igenom allt igen och/eller går tillbaka i bandet, lyssnar om osv. Sedan renskriver man sina anteckningar på datorn. Detta görs varje dag.

Vad tror ni juriststudenter om denna studieteknik? Är det tillåtet att spela in?

Börjar i höst på GU.

Tack på förhand!


// V

Föreläsningarna brukar ofta vara väldigt grundläggande eller fokusera på ett litet smalt område som är mer avancerat. Inget av detta är det som du direkt behöver till tentan, själv ser jag föreläsningarna mest som en introduktion innan jag börjar läsa kurslitteraturen och skulle nog inte ha särskilt stor nytta av att lyssna på dem igen. Alla har vi dock vår egna studieteknik och om det funkar för dig är det ju bara bra

Offentlig försvarare är väl det enda du inte nämner och egentligen är slutmålet för den som vill vara mycket i rätten när det kommer till brottmål. Efter en snabb trålning hittar jag faktiskt inte riktigt hur man blir utsedd till en sådan - klart är dock att de är advokater, att man tilldelas uppdrag jämlikt 21:3 RB (som är juridiken bakom den klassiska kryssrutan "önskar att offentlig försvarare förordnas" eller vad det nu står).

Kan någon insatt fylla i ytterligare hur man "blir" offentlig försvarare? Jag vet också att det finns en turordningslista på tingsrätterna, men är det bara att klampa in som nybliven advokat (hur "bara" det nu är) och vilja bli 'uppsatt på listan'? F-skattesedeln i ena handen och medlemsintyget i Advokatsamfundet i andra? Jag har förstått att dessa listor inte är helt fria från prioriteringar av olika slag?

Som jag förstått det är det bara att anmäla sig hos tingsrätten är dock inte helt säker.

Med försvarsadvokat menar jag även offentlig försvarare (och brottmålsadvokat också för den delen). Alla försvarsadvokater är visserligen inte alltid offentliga försvarare i varje mål de åtar sig men en offentlig försvarare är ju detsamma som en försvarsadvokat, i vart fall i det aktuella målet (de kan ju sedan syssla med även annan typ av juridik).



Det är väl i princip så det går till?