Era pundigaste beteenden?

Oj, haha!

Det ska såklart stå som följer;

Välkommen i klubben! Jag känner för fan igen mig på varenda punkt, och man har ju utvecklat inte bara värsta falkblicken för föremål på marken av pundarvärde utan också den därmed följande stelheten i nacken. En gång hittade jag bland grå stenar under en veranda en silverring, som en polare hade tappat och letat efter i två år. Jag hittade den på två sekunder med mina övade knark-eller-värdesaker-det-vill-säga-knark-ögon. Och de där jävla reflexvästarna, alltså. Jag höll på att få en hjärtattack, första gången jag såg dem.
"Va?! Nu kryllar det ju av poliser! Överallt!"

Annars kom jag just att tänka på ett pundigt beteende, som jag nog inte nämnt tidigare i tråden. Jag diggar att trycka in öronproppar och bara känna dem svälla i öronen. Sedan blir det så tyst och lugnt; man försvinner in i sin egen värld av hjärtslag och andetag, och alla de där otäcka frekvenserna (på vilka man inbillar sig sirener, polisradio och farliga samtal) dövas bort.

Falkblicken är otrolig. När jag nyss flyttat in i min lilla etta satt jag i sängen en ovanligt vanlig dag och filosoferade som vanligt. Och lägger märke till att det sitter några nålar på väggen bredvid mig. Jag plockar såklart ut dem, sen lirkar upp några skinnflikar i handflatorna, på motsatt sida till knogarna där skinnet blir härdat när det belastas. Jag avslutar ritualen med att stoppa allt i munnen och tugga frenetiskt på både trasiga kinder och torra läppar för att se hur stor skinnboll jag lyckas få ihop. Sen tyckte jag det var slöseri att spotta ut den, så jag sparade den i en fin liten plastask för smycken. Nog om det och åter till falkblicken; när jag satt där började jag såklart störa mig på att personerna som bott där förut lämnat kvar nålarna. Så jag roade mig med att, likt en radar, blicka över de orangea väggarna för att hitta alla nålar. Sedan dess har jag inte stött på en enda.

Kommer ihåg när jag, efter att ha trippat hos några kompisar, skulle ta en lite längre väg hem till lägenheten. Jag tänkte promenera i det lokala motionsspåret en bit av den enkla anledningen av att naturen är så vacker. Tro fan att jag möter en hel armé med reflexvästmänniskor, som antagligen var ute på sin dagliga stavgång! Kan svära på att jag hörde orkestern av kängor bakom mig hela vägen in i lägenheten.

Nu börjar det bli läskigt! Jag har stulit med mig en nästan hel låda öronproppar hem till lägenheten från skolan. Dem är praktiska, för med hjälp av dem kan man kombinera nytta med nöje. Vrider man och trycker lite på dem innan man tar ur dem drar de gärna med sig diverse skräp ut som man annars skulle beövs peta ut med tops, vilket är slöseri med bomull då de gör sig utmärkt som filter.

EDIT: När min syster råkade ut för en trafikolycka fick hon en massa oxycontin utskrivet på recept. När hon slutat äta dem kände jag förståss att efter allt slit jag haft med henne hade jag gjort mig förtjänt utav dem. Men jag kunde inte ta hela paketet, utan fick ta lite ibland. Sen en dag, efter tre dagars vakande, kände jag att nerverna behövde lugnas lite, så hade vi utav en händelse prinsen av Dubai på besök, fråga mig inte varför. I alla fall; han satt nere i köket och jag fick en chock när jag ser honom sitta där. Jag visste såklart att det var prins från fjärran öst som skulle hälsa på idag. Men det faktum att en person som var slående lik Borat och satt och klunkade vin helt ensam i min mors kök var en smula överrumplande. Sen säger han på flytande svenska: "Hej, det måste vara du som är Nålkåt?"
Jag blir rädd, eller nåt. Så jag går raskt fram till medicinskåpet och slänger i mig några tabletter extra och rusar snabbt därifrån, utan att säga ett ord.
Vågade inte visa mig förns han hade åkt.

Kanske att jag pundar själv hemma på vardagar för att jag har tråkigt?
Rätt pundigt..

Jag sitter/ligger och vrider mig i soffan hemma av skratt, känner total kärlek till den här tråden. Pundigare människor får man verkligen leta efter, menar går ju att dela upp pundarna i den här tråden, från de som inte alls är pundiga till Arkokomann och Nålkåt, beroende på hur pundiga de verkligen är. Jag ser inte mig själv som den extreme pundaren direkt, men varje gång jag läser något nytt fascinerande beteende börjar det verkligen rycka i fingrarna på mig och jag blir sugen på en dos. Ledsen att behöva säga det, men tror att den här tråden är skadlig för mig

Förresten, tyckte speciellt om ditt försök att tillverka nudlar i hemmet Nålkåt och jag hoppas innerligt på att vi kommer få läsa fler klockrena beteende i framtiden!


Jaha, hade fått det hela om bakfoten helt enkelt. Hade någon annan skrivit det där med att bli uteliggare, hade jag förmodligen bara tänkt "han hade inget annat val". När du skriver det tolkar jag det mer som att du verkligen planerat det, fast förstår självklart vad du menar.

Då skulle du skulle sett mig på hemkunskapen i skolan du.

Jag misstänker starkt att du inte är ensam om det. Vem gör inte det, liksom?

Jag brukar vara rätt så stillasittande på tjack, men jag har en irriterande ovana att skava mina tår mot varandra, det händer då och då att jag får blåsor av det. Otroligt störande.

Under tjackets inflytande fick jag en gång för mig att raka av mig allt hår nedanför huvudet med en engångshyvel, eftersom den kliade så skönt när man drog den över skinnet. Jag lyckades, men inte fan blev jag snyggare för det.

Min lägenhet är på högsta våningen i ett litet radhus på tre våningar. Jag har ett fönster som jag tror är ca 120x130cm, där jag la mig ut över taket och kastade smör på fotgägnare som gick förbi. Det ena jag tänkte just då var: "No women and children!"

Från samma fönster har jag övar prickskytte med raketer också. Den gången hade jag på mig en gammal hjälm från försvaret som jag köpte på auktoin när jag var liten. Leken gick ut på att skjuta in en raket i någon av lägenheterna i huset på andra sidan. Tror inte jag prickade en enda gång.

Under mitt första förhör någonsin var jag femton eller sexton år, och anklagelserna var vandalisering - självklart var jag skyldig. Men det hade jag förnekat både för alla andra och för mig själv, och jag visste mycket väl att jag skulle komma att klara mig, som vanligt. Mannen inleder förhöret med att fråga hur det ligger till, om jag var delaktig i någon vandalism. Jag har en förmåga att vara ganska ointresserad utav vad ointressanta personer har att säga, men jag vet han han nyss frågat mig nåt, och det är bäst jag svarar. Mitt svar blir något i stil med: "Jag vet inget om något jävla hasch!", ungefär. Han tittar skumt på mig över glasögonen och mumlar något sen ställer han samma fråga igen, och upplyser mig samtidigt om vad saken gäller, alltså vandalism, inte narkotikabrott av något slag.

Det bästa av allt måste vara att jag varit helt själv vid varje aktivitet jag nämnt i tråden, utom den som involverar farbror polisen eller prinsen av Dubai, förståss.

Jag har även kommit på mig själv med att lära känna en massa folk av den anledningen av att jag vet att dem har lite knark på sig ibland.

Morgonmunchies
Jag rökte en heldag hemma och detta + en pizza blev min frukost.

Utsmyckad kaktus
Vad gör man inte när man behöver en vän?

Sovdags
Det här är några år sen. Kommer inte ihåg historien bakom bilden riktigt. Men jag sov där ett bra tag i alla fall. Lite mer än fyra timmar, sen fick det bli frukosten som vilade i ryggsäcken för tillfället.

Fräsch askkopp
Det är en burk pizzasallad som vi askade i genom att smälta ett hål i locket. När cigaretten trängde igenom bildades en tjock rök inuti som fick det hela att se en smula snuskigt ut. I bakgrunden ser ni min älskade kaktuskompis.

Frukost med kaktusen
Som ni ser står frukosten bakom kaktusen. Vi var nu ganska mätta, men om vi var fullt så belåtna som vi hoppats på vette fan.

Frukost/lunsch/middag/kvällsmat
En knarkad kompis lät denna lilla burk med gammal vitlökssås bli hans enda måltid för dagen, då han lagt allt han hade på knakrotika.

Ljusstake
Samma kompis bygde denna oemotståndliga ljusstake utav en Coca Cola-flaska.

Hästmannen!
Denna hängde i skolan en dag då jag var lite småtjackad. Kände att jag behövde den bättre. Så nu vakar hästmannen över mig om nätterna. Notera mina snygga tapeter!

Året var 1994, jag var fem år och redan då intresserad utav knarkotika. Så fort jag lärde mig något nytt skrev jag ner det. Följande bilder är de som finns kvar än idag.
Knarkteckning - heroin
Det var antagligen Pulp Fiction som låg i grund till denna.
Knarkteckning - valium
Där hade jag inte fullt så rätt som på första bilden.
Knarkteckning - kokain
Spegel och allt, jag säger då det, vilket underbart barn jag var.

Synd att jag aldrig tar speciellt mycket kort.

När började du knarka egentligen? Med tanke på ditt unga intresse.

Jag kan inte riktigt säga att jag har några pundiga beteenden. Förutom kanske att jag kan sova vartsomhelst under nästan vilka omständigheter. Har lönat sig flera gånger när man vart ute på äventyr =)

Jag började inte förns jag var sexton år. Men hade testat på en del olagligheter redan innan. Intresset har alltid funnits där, mer eller mindre.
Här kan du se vid vilken ålder jag testade vad:
http://www.flashback.org/showpost.php?p=7652715&postcount=608

En annan sak som jag märkt med mig själv är att om jag till exempel går in på toaletten för att snygga till mig lite, dra en lina eller nåt annat och ser att det bara finns jättelite papper kvar, så kan jag sätta mig och skita bara för att ingen annan ska få pappret. Samma sak vid matbordet, och det bara finns lite av något kvar rycker jag åt mig det direkt bar aför att försäkra att ingen annan får det. Så är jag med precis allt. Jag har till och med haft en flickvän som jag verkligen inte tyckt om, men jag behöll henne bara för att ingen annan skulle få njuta av den otroligt snygga människan. Jag vill ha allt för mig själv, liksom.

har för vana att gå och rota i soptunnor när jag promenerar runt på tjack-at. vet inte riktigt varför, men det känns så jävla rätt bara när man är så jävla sliten och verkligen känner sig på botten av samhället =). dessutom kan man hitta en hel del kul saker att fördriva tiden med när man mår lite sådär halvt =))

idag tex rotade jag i lite några glasförvaringsboxar på vägen hem, plockade på mig en rejäl vinflaska som jag säkert gick runt med i en timme. när jag efter en 20 minuter eller något började fundera på vafan jag sysslade med, intalade jag mig bara att jag var paranoid och behövde flaskan som försvar =)

vafan förresten är det normalt att sitta o försöka frammana tjacknojjor bara för att man tycker det är spännande och underhållande att skratta åt när det går över?