Era pundigaste beteenden?

Jag var på statoil en gång och skulle handla cigg, hade racat på tjacket som vanligt i 3 dagar plus att en halvtimme innna statoilbesöket hade jag tagit 5 xanor och ett par valium, mest för att våga handla cigg. Kommer fram till kassan och har memorerat vad jag ska säga eftersom jag alltid säger helt fel saker i fel situationer.. Gick jättebra att få fram orden: ett paket look menthol
Slappnar av lite och han säger ju då självklart priset. 42 kr. Då släppte min hjärna greppet över allt normalt och jag blir stående helt handfallen och tittar i plånboken och kan fanimej inte komma på hur pengarna ser ut till 42 kr. Tänker lite till och undrar för mig själv om en hundralapp är tillräckligt. Expediten början nu titta undrande på mig och upprepar priset en gång till, villket medför ett skrattanfall från mig (hysteriskt) och jag kläcker ur mig ja men hur mycket är det då? Räddningen kom från en kompis som fnissar ursäktande och ger han pengarna och drar en ännu mer fnittrig jag därifrån.

Älskar sådana hjärnsläpp. Som när man tittar på klockan och har glömt hur man läser av den.

Ja eller inte vet vad det är för något.. Syrran glömde vad hon hette en gång när vi hade tagit syra och sen var det ingen annan som kom på det heller. Så vi fick kalla henne du i 12 timmar.

Det där har hänt mig också. Man ringer någon och säger "Hej, det är... jag".

Fy fan, nu snackar grannarna om mig igen.

Jävla skitgrannar du har.. Du borde sälja hela bunten på blocket.

Gå upp dit och ge dem en skopa vett, tycker jag.

Man skall aldrig agera på en noja. Jag har satt mig själv i klistret på grund av det en gång, när jag inte visste bättre. Nog för att man kan få för sig saker, men att påtänd konfrontera andra människor... näe, det går bort.

Det där känner jag igen väldigt mycket. Jag brukar dock aldrig tro att jag konverserar med någon på riktigt, men ofta i stenat tillstånd(jag förknippar inte detta beteendet med tjo) så börjar man planera alla möjliga konversationer, tex vad man skulle säga till snutar i olika situationer, inlägg här osv.

Kör man hårt och börjar bli dåsig sådär på tredje dygnet, så börjar man ju drömma i vaket tillstånd...

Gå på tjack:

Spatsera något bakåtlutad medelst a) ett framskjutande bäcken, för att inte störa blåsan med akut urinförträngning, dock med b) en slö fast rytmisk och, till följd av snedbelastning, ganska ryckig, studsig gång med en sig efter varje avtramp upp i kroppen fortplantande svängning, resulterande i knyck på axeln nonchalant, därefter c) hallucinera kommentarer om din gång, "man, you got the groove", sa någon snubbe från Italien halvt på riktigt, halvt i huvet, vilket d) på tjackmanér förtjänar en kontroll, så vänd dig om och kolla ryggen, inga kommentarer, ingen koll, du bara e) förlorar all or-i-entering, för att sedan åstadkomma noll, varefter följer minus, f) en avvikelse från riktig kurs, som kräver upprättelse av linjen, usch, längs vilken promenaden gått; därefter g) tillbakalutad repetera stegen, börja om så smått från a), men sluta inte repetera! Tjack är liksom alltför bra, för att inte gå för evigt, om det faller på din lott, åtminstone tills det är slut, är det ju trevligt; punderi bör inte kastas bort...

Edit:

Följande är kommentarer, relevanta på sitt sätt:
att gå på det beskrivna viset.
att skriva på amfetaminvers.
att inte ens i kommentaren sluta deklamera -- vilken pärs -- min hjärna kokar över!
att gå på tjack är inte lätt.

Kommer ihåg när jag för 5 år sedan jobbade på Byggmax och hade kvällen och största delen av natten innan (En onsdag) slängt i mig 8 roppar och lite annat trams. :P
Efter 2 timmar, många kunder och jävligt långa betänketider vid kassan när jag skulle ta betalt så blev jag hemskickad :P

För er som inte vet (Antagligen ingen) så kör Byggmax med koder för alla träslag, plankor, gipsskivor, lister o.s.v.
Så ni kan ju tänka er själva när jag står där och i stort sett fortfarande är skev som en bäver, inte fattar ett jävla dugg av vad alla siffror på lapparna betyder och definitivt inte vad jag ska göra med de

Leta efter en burk med roppar i en tre rummare där vi absolut INTE behövde kolla garderoberna för visste ägaren att dom inte var. 4 timmar á 6 personer gick runt runt runt och letade precis där föregående person letat. Till slut sa jag till ägaren att jag kollar i garderoben ändå för skojs skull. Jaja menar han på med ett överlägste flin.

Öppnar dörren, lyfter på diverse lakan för att se ett litet skrin, förtjust hoppar ägaren fram och säger! Jag visste det! Det var ju där jag la det, att jag inte kom ihåg det.