Flashback bygger pepparkakshus!
  • 1
  • 2
2006-11-25, 11:47
  #1
Medlem
Det hr inlgget riktar sig inte enbart till Flashbacks humanister eller frsker beskriva deras idvrld. Humanismen r en bred idrrelse som r vrd att begrundas, d man finner inflytande humanister lite varstans.

Det finns ingen enhetlig och solklar definition av vad humanism r. Wikipedia har en kort men bra versikt ver vad som ingr i humanismen. En strmning inom humanismen frsker kartlgga mnniskans handlingar, lra sig mer om mnniskans historia och liknande. Har jag problem med detta? Inte alls, tvrtom!

Men s kommer den dr idstrmningen som sger att mnniskan har en inneboende godhet, att "mnniskan vill vara till nytta fr sin omgivning", som humanisten och professorn Lars Ingelstam sger ("Ekonomi fr en ny tid"). Det hr r flum och ren tillskrivning, att humanisten ser det han VILL se. VEM vill vara nyttig mot VILKEN omgivning? Dessa humanister, t ex Ingelstam mste utelmna vissa grupper ur sin modell. D fungerar deras teorier. Kapitalister och andra nringsidkare mste uteslutas, de tnker ju ekonomiskt, sjlviskt och bara p sig sjlva. Alla som deltagit i krig mste ven de uteslutas ur frklaringsmodellen, liksom alla vldsbrottslingar. Kanske humanisten inte vill utesluta vldsbrottslingen, drfr denne r typiskt en person som r "svag" och "utsatt" vilken mste frsts, stdjas och hjlpas. Men ven vldsbrottslingen mste dessvrre uteslutas, liksom diverse ungdomar som klottrar eller super och skriker, och liksom borgerliga vljare.

D terstr nu en hgst begrnsad skara mnniskor vilken mste underskas, p vilket stt de r nyttiga fr "sin omgivning". T ex arbetarna (observera ARBETARE, inte kapitalister!) i fackfreningen Metall kan inte heller tillhra den skara som r nyttig mot sin omgivning och har den dr inneboende godheten, d de inte vill dela med sig av sina pengar.

S vilka terstr, kan vi i ungefrligt procenttal f se hur stor andel av befolkningen som r nyttiga fr sin omgivning och i vilka situationer? r de ALLTID 24 timmar om dygnet redo att vara till nytta eller hur mnga timmar/minuter d?

Ett experiment man kan gra r att frga sin omgivning vad de skulle gra om de vann em miljon kronor. Donera dem till den offentliga sektorn? verallt dr jag arbetat, ven i "lglneyrken" har jag ftt svaret "resa" eller "kpa bil", bde frn mn och kvinnor.


Jag tror att denna idstrming gr mer skada n nytta, d denna beskriver en verklighet som inte finns, och att de personer som ingr hr fattar beslut, t ex att rsta eller sabla ned dem som kritiserar mnniskans pstdda inneboende godhet, och som inte har ngot med verkligheten att gra.
Citera
2006-11-25, 11:56
  #2
Bannlyst
Alexander Bard (av alla mnniskor) sa i nn intervju att han avskydde humanismen, han sa att det var ett "smborgerligt frsk till kristendom utan gud", eller nt t det hllet. Vrdels sjlvgod smborgerlig snllism.
Citera
2006-11-25, 12:25
  #3
Medlem
Ditt inlgg = Flum.

Din frmsta klla till humanismen, dess innebrd, dess idgrund, dess historik r allts Wikipedia och en gubbe vid namn Ingelstam? Vilket skmt!

Humanisten utgr ifrn mnniskan, granskar hennes levnadsbehov, vill i grund och botten skapa ett samhlle fr alla, dr varje individ har ett okrnkbart vrde, dr de mnskliga rttigheterna r ett av rttesnrena.
Humanisten mste ha en optimistisk mnniskosyn, att det finns ett efterstrvansvrt mnniskoideal, det sger sig sjlvt.
Och detta tycker du r fel, och du argumenterar fr det genom att pst att ingen egentligen vill vara till nytta. Att idealmnniskan som humanisten fresprkar inte finns.
Visst, det kan du ju ha rtt i, men jag tror inte att det handlar s mycket om att verkligen skapa en idealmnniska, dremot tror jag att det handlar om att skapa ett samhllsystem, en samhllsapparat som genom byrkratisk opartiskhet och rttvisa behandlar alla likadant.

Utan en humanism i botten, ja, d faller vi terigen ner i totalt godtycke och elnde bryter ut nr inget r otilltet. Vi kan ju se p de lnder dr humanismen r synnerligen svag och hur de har utvecklats, de har inte kommit ngon stans, de har inte evolverat, de har varit upptagna med stamkrig och kommit efter i den tekniska utvecklingen.

Humanismen r en frutsttning fr den levnadsstandard vi vstmnniskor idag tnjuter, vi har begravt stridsyxan och samarbetat istllet.
Citera
2006-11-25, 15:09
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Henkko
Humanisten utgr ifrn mnniskan, granskar hennes levnadsbehov, vill i grund och botten skapa ett samhlle fr alla, dr varje individ har ett okrnkbart vrde, dr de mnskliga rttigheterna r ett av rttesnrena.

Vem vill inte detta? definiera vad ett okrnkbart samhlle r istllet?
Citera
2006-11-25, 15:19
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Skoff
Vem vill inte detta? definiera vad ett okrnkbart samhlle r istllet?

Trdskaparen vill det uppenbarligen inte, eftersom han r emot humanismen.
Varfr ska jag definiera ett okrnkbart samhlle? Det r en bisarr frga. Humanism kanske motverkar vra "egentliga" drifter men andra sidan frmjar det ju en hel del annat.

teoretikern kanske vill beskriva hur hans antihumanistiska stat skulle se ut?
Citera
2006-11-25, 16:17
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Henkko
Trdskaparen vill det uppenbarligen inte, eftersom han r emot humanismen.
Varfr ska jag definiera ett okrnkbart samhlle? Det r en bisarr frga. Humanism kanske motverkar vra "egentliga" drifter men andra sidan frmjar det ju en hel del annat.

teoretikern kanske vill beskriva hur hans antihumanistiska stat skulle se ut?

Du har inte lst korrekt. Jag r inte emot den humanism som studerar mnskligt handlande utan jag liksom du r emot den humanism som tillskriver mnniskan en "inneboende godhet". Hur ser mitt antihumanistiska samhlle ut? Det vill sga, vad ska vi rtta oss efter? Liv, frihet och gandertt. Kanske lter som en klyscha, men vad r alternativet just nu? Det jag talar om stter dessutom upp sprrar fr mnskligt handlande vilket r ngot helt annat n den humanism som tror att alla r goda och att det sledes gr att genomfra vilka pkostade 'sociala' reformer som helst.
Citera
2006-11-25, 16:30
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av teoretikern
Du har inte lst korrekt. Jag r inte emot den humanism som studerar mnskligt handlande utan jag liksom du r emot den humanism som tillskriver mnniskan en "inneboende godhet". Hur ser mitt antihumanistiska samhlle ut? Det vill sga, vad ska vi rtta oss efter? Liv, frihet och gandertt. Kanske lter som en klyscha, men vad r alternativet just nu? Det jag talar om stter dessutom upp sprrar fr mnskligt handlande vilket r ngot helt annat n den humanism som tror att alla r goda och att det sledes gr att genomfra vilka pkostade 'sociala' reformer som helst.

Okej, din stndpunkt r allts att mnniskan r varken god eller ond, det r upp till henne sjlv att vlja moral?

Liv, frihet och gandertt sammanfattar hela din utopi?
Det duger inte ens t en femring. Argumentera!
Vad fr slags liv, vad fr slags frihet, vad fr slags gandertt?

Humanisten utgr oftast frn att omgivningen, de sociala frhllandena och uppvxtmiljn pverkar oss och gr oss "onda", att ett ont system skapar onda mnniskor och att ett gott, rttvist system skapar goda medborgare.
Men du hller inte med, du tycker inte att det spelar ngon roll vad fr slags samhllskonstitution man har? Fr mnniskor r nd lika jvliga?
Citera
2006-11-25, 17:35
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Henkko
Okej, din stndpunkt är alltså att människan är varken god eller ond, det är upp till henne själv att välja moral?

Liv, frihet och äganderätt sammanfattar hela din utopi?
Det duger inte ens åt en femåring. Argumentera!
Vad för slags liv, vad för slags frihet, vad för slags äganderätt?

Humanisten utgår oftast från att omgivningen, de sociala förhållandena och uppväxtmiljön påverkar oss och gör oss "onda", att ett ont system skapar onda människor och att ett gott, rättvist system skapar goda medborgare.
Men du håller inte med, du tycker inte att det spelar någon roll vad för slags samhällskonstitution man har? För människor är ändå lika jävliga?

Jag är inte direkt någon metafysiker. Vissa händelser i människans historia har medfört att filosofin uppstått att en människas rätt till frihet, liv och äganderätt bör respekteras. Då menas fri från. Här är faktiskt både vissa liberaler och marxister faktiskt ense. Första sidorna i Hayeks Det stora misstaget - socialismens felslut skulle kunna vara skrivna av Marx. Fortsättningen av människans historia, framtiden, är liberaler och marxister oense om. Men det nyss sagda innebär att människan inte direkt sitter och grubblar och begrundar olika ekonomiska system och religioner utan formas av tusentals olika händelser just nu men även tidigare. Det innebär en begränsning av vilka val man kommer välja.

Men om metafysiken har relevans, om man på ett metafysiskt sätt kan tillämpa en filosofi och införa den, ligger det mer relevans i liv, frihet och äganderätt än tron att envar person vill vara god mot exakt vem som helst. Detta kanske inte leder till ett perfekt samhälle, men däremot till det minst sämsta.

Och en anledning till att jag inte tillhör den humanism som jag misstror är helt enkelt: jag aldrig hört talas om ett samhälle där envar person letar efter personer att vara nyttiga mot. Det betyder inte att människan alltid vill förtrycka och förslava, utan det betyder enligt mig att människan idag men även tidigare i historien ser främst till sina intressen och inte till intressen hos personer individen aldrig ser eller talar med. En individ kan hoppa i vattnet och rädda en drunknande, men det betyder inte att denne i nästa stund önskar sig beskattas hårt och att pengarna fördelas uti ett floddelta av olika utgiftsområden som han/hon inte har en enda insyn i.
Citera
2006-11-25, 19:23
  #9
Bannlyst
Kolla debatten p SVT2 nud. Humanism mot kyrkan. Vad tycker ni hur ordfranden i Humanisterna klarar sig?
Citera
2006-11-26, 18:15
  #10
Moderator
Strix m/94s avatar
Ja...

...det r flum. Ett samhlle som vilar p vrderingar, och inte p utilitarism, mste ha ngon form av religist bottenfundament, annars sakna helt mjligheterna att grunda vrderingarna i ngot manifest. Humanismen som skdning r bara dumt - socialism utan materialism, sledes ateistisk liberal vnster!
Citera
2006-11-26, 23:05
  #11
Medlem
snabbmats avatar
Jag tror att varje mnniska till grund och botten r god, men tyvrr vldigt svag.

Om jag fr den sakens skull n humanist vet jag inte riktigt.

Nu r det en vertygelse som varken kan bevisas eller motbevisas, men det r i alla fall ett fundament p vilket ett bttre samhlle och framtid kan byggas.
Citera
2006-11-26, 23:11
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Strix m/94
...det är flum. Ett samhälle som vilar på värderingar, och inte på utilitarism, måste ha någon form av religiöst bottenfundament, annars sakna helt möjligheterna att grunda värderingarna i något manifest. Humanismen som åskådning är bara dumt - socialism utan materialism, således ateistisk liberal vänster!

Vet du vad utilitarism innebär? "största möjliga lycka åt största möjliga antalet individer".
Det är väl precis det humanismen eftersträvar?

Utilitarismen har, både praktiskt och teoretiskt, varit mycket inflytelserik. Den har t.ex. använts för att motivera en humanisering av rättsväsendet och som en grund för välfärdspolitik i allmänhet och är förmodligen den mest diskuterade teorin inom 1900-talets moralfilosofi

(saxat från Nationalencyklopedin)

Vanliga invändningar är att utilitarismen inte i tillräcklig grad kan motivera eller förklara människolivets okränkbarhet, förbudet mot att döma oskyldiga, mänskliga rättigheter, att vi känner starkare moraliska förpliktelser mot våra närstående än mot främlingar osv.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in