Citat:
Vad blev du utesluten för om det var oskriftenligt?? Skriv på mail om du inte vill ta det här eller låt bli
Vad jag känner att man uppskattar bibeln och gemenskapen imon jehovas vittnen men man känner attf för det mesta i sin tillbedjan är det mest skyldigheter och skuld. Annars så är vittnena ofullkomliga. Det kan vara så att vissa vittnen menar de känner kärlek till andra när de predikar men att de innerst inne inte gör det . För att de kanske försöker lura sig själva undermedvetet. utan gör det mer för att det som är en del av tillbedjan och känner sig inte bra nog om de slutar vittna
/Studerar med vittnena men ej döpt eller förkunnar
Vad jag känner att man uppskattar bibeln och gemenskapen imon jehovas vittnen men man känner attf för det mesta i sin tillbedjan är det mest skyldigheter och skuld. Annars så är vittnena ofullkomliga. Det kan vara så att vissa vittnen menar de känner kärlek till andra när de predikar men att de innerst inne inte gör det . För att de kanske försöker lura sig själva undermedvetet. utan gör det mer för att det som är en del av tillbedjan och känner sig inte bra nog om de slutar vittna
/Studerar med vittnena men ej döpt eller förkunnar
Jag håller med dig om att det är mycket skyldigheter och skuld även om man inte tänker på det på det sättet medan man är jv. Man får ständigt höra hur man bör känna och tänka och man måste "korrigera sitt tänkesätt" efter organisationen. Man ska tänka och känna "rätt" hela tiden, gör man inte det så får man dåligt samvete.
Vad jag uteslöts för ja... Man kanske kan säga att jag blev utesluten i förebyggande syfte. De trodde kanske att jag inte kunde tänka själv och de ansåg väl att jag inte lydde deras råd. Men så vitt jag vet så är det ingen uteslutningsorsak att man motsätter sig ett korkat råd. Annars är det ju inget råd utan en regel. De trodde inte ens att jag hade gjort något "fel". I över ett år förstod jag inte ens vad jag blev utesluten för. Sedan var jag tvungen att fråga och då hävdade de att jag varit tygellös och sedan gav de mig en artikel från vt som förklarade vad tygellös innebar, men hela den artikeln handlade egentligen om att man inte kan kalla någon tygellös om denne inte uppfört sig relativt sinnessjukt. Exempel som jag minns togs upp var att det tillexempel inte är tygellöshet att titta på barnpornografi, men om man uppmanas att sluta med dyl och då istället bjuder hem andra och uppmuntrar dem att oxå titta -då är det tygellöshet. Det fanns andra sjuka exempel oxå, men alla gick ut på samma sak, först måste man ha begått någon grov överträdelse, sedan ska man ha fått en tillsägelse och efter det ska man inte bara ha fortsatt sin "överträdelse" utan dessutom ökat på sitt beteende. DÅ är man tygellös.
I mitt fall så handlade det om att en broder i en annan församling blev utesluten för att han och jag hade kontakt (han bodde 80 mil bort så det var aldrig tal om att vi skulle ha gjort något omoraliskt -det frågade de inte ens) -han var frånskild och "fri att gifta om sig" enligt deras syn, men jag som hade varit skild i tre år kunde inte bevisa att jag var "fri" dvs min exman vägrade säga att han varit med någon annan (han ville ha mig tbx så givetvis skulle han aldrig erkänna det vare sig det var sant eller inte) trots att han lämnat jv 4 år tidigare.
Nå, jag och den här brodern i församlingen långt borta hade således kontakt via mail och telefon. Vi var vänner helt enkelt. Helt plötsligt fick han restriktioner för att han hade kontakt med mig, vilket gjorde att jag tyckte dubbelt synd om honom för jag visste att han var intresserad av mig, men jag var inte intresserad och ändå fick HAN restriktioner. Då gjorde jag mitt första misstag. Eftersom "hans" äldsten verkade ha vild fantasi så tänkte jag ge dem något att prata om, så jag åkte till hans församling och hälsade på. Vi satt inte ens bredvid varandra på mötet, men det lär ha retat upp äldstena i hans församling för kort därefter blev han utesluten!
Då kom "mina" äldsten till mig och sa "du tänker väl inte ha kontakt med honom, han är ju utesluten nu" och jag svarade (mitt andra "misstag" antar jag) "Menar ni att jag ska bryta kontakten med honom när han blev utesluten p g a mig??" De såg lite förlägna ut men svarade inte. Det blev aldrig någon diskussion, men kort därefter blev även jag utesluten. Så kan det gå när inte haspen är på.
Nå, så här i efterhand kan jag tänka att de med sin artikel om tygellöshet ville visa att man gör något emot ett råd som getts, men de missade essensen av hela artikeln som gick ut på att man inte kan kalla någon tygellös om denne inte betett sig som ett svin, fått ett råd som man uppkäftigt skitit i och dessutom inte bara fortsatt med sin verksamhet utan dessutom förvärrat den. Det fanns absolut inte en enda sak i artikeln som var tillämplig på mig.
Ännu lustigare blev det när det kort därefter kom en ny äldstebok där ett exempel togs upp som var oerhört snarlikt mitt fall och där det klart och tydligt står att man inte skulle uteslutas för det. Jag visade äldstebröderna det (deras första reaktion var "hur har du fått tag på äldsteboken"?!) och deras kommentar var "jamen, kan du förstå att detta exempel inte fanns i den gamla äldsteboken och att det var den vi gick efter då?"
Som sagt, logiskt tänkande är inte jvs starka sida. Finns det inte ett exempel att gå efter så vet man inte hur man ska göra och då är det bättre att ta det säkra före det osäkra antar jag, och utesluta i förebyggande syfte.
I mitt fall så sköt de sig själva i foten skulle man kunna säga, för jag hade många vänner varav många fick sig en tankeställare och flera valde att lämna kort därefter. Endel är kvar "på pappret" för att inte förlora sin familj och det är de som är mest hatiska mot organisationen. Att tvingas till dubbelliv. Ärlighet fungerar inte i en sådan organisation. Hade jag bara kunnat förmå mig att ljuga och säga att min exman erkänt att han varit med andra så hade jag aldrig blivit utesluten. Eller att jag inte tänkte ha kontakt med brodern som blivit utesluten. Hade brodern ljugit och sagt till sina äldsten att jag var fri, eller att han inte var intresserad av något annat än vänskap, så hade han aldrig blivit utesluten. Vi hade så många tillfällen att ljuga, men inbillade oss att ärlighet varar längst -vi hade ju inga planer på att göra något "fel".
Nå, jag blev utesluten, men jag blev det med huvudet högt, för jag vägrade ljuga och jag stod upp för någon som blev orättvist behandlad. Jag grät under hela kommittémötet och resten av kvällen efter min uteslutning, men på morgonen när jag vaknade så visste jag att om lögner och blind lydnad är vad som krävs för att få vara med så har inte Jehovas vittnen sanningen och jag ville ändå inte vara med.