Vilket är det värsta jobb du haft?

För c:a 10 år sen ramlade jag över en annons på nätet från ett företag jag inte sett annonsera om tjänster förut. Då jag flyttat och var i behov av jobb så kändes ju detta som en trygg grej till skillnad från företag man ser annonsera en gång i veckan med ursäkten att de befinner sig i ett expansivt skede...

Sökte jobbet och fick komma på intervju där jag bl.a. beskrev mig som en person som föredrar struktur, något som de två (en av företagets ägare och min blivande chef) som intervjuade mig sa att det var något som värderades högt. Jag fick jobbet och skulle infinna mig två veckor senare på en utbildning i orten där deras HQ ligger.

Påbörjade utbildningen och allt kändes finfint, men efter 4 dagar åkte frugan in på sjukhuset i ett allvarligt skede i graviditeten. Jag ringde min chef som direkt sa "åk dit på en gång, familjen går först, det är fler utbildningstillfällen!". Det kändes givetvis betryggande och att man blev omhändertagen, men ack så man kom att bedra sig...

En månad senare var det dags för nästa utbildningstillfälle och vid detta tillfälle så var det ungefär 12 personer precis som vid det tidigare. Började så smått fundera över om detta skedde en gång per månad och om det var hög omsättning på personal, men skakade av mig den tanken och körde på.

Bor i ett mindre samhälle strax utanför en större stad och tanken var att byn samt delar av staden skulle vara mitt distrikt och att en annan säljare som jobbat i staden ska ta den övriga delen av staden samt delar norr om den. Dock var det vid starten av vecka två på utbildningen helt oklart vilka delar som var mina. Andra veckan av utbildningen så skulle jag åka ut med montörer de första dagarna för att få mer inblick i produkterna och sista dagarna med andra säljare.

Montörerna var inga större bekymmer, men med säljarna dök bekymren upp. Chefen hade sagt att jag inte skulle åka med han som jag skulle dela upp staden med eller ens ringa han, för han var en "snackare". Tänkte att det var lite lustigt att kalla sin egen anställd för det, men tänkte att det var lika bra att kontakta de andra. Problemet var att dessa jobbade i ett annat landskap och att det var sportlovsvecka. Så dessa hade knappt några besök inbokade och nåt meningslöst återbesök som inte skulle ge mig annat än en bilresa på ca 80 mil i onödan.

Så på onsdag och torsdagen blev det totalt tre besök hos kunder. Dessa kändes bra och det var givetvis skoj att få träffa framtida arbetskamrater. Övrig tid förfinade jag mina kunskaper i programmet vi skulle använda samt produktutbudet. Men fredagen gapade helt tom och chefen befann sig utomlands med sin son på nån hockeyturnering, så att nå han för information om nåt fanns ju inte. Jag kan inte rå för att jag fortfarande inte vet vilket distrikt som är mitt eller att andra säljare inte har nåt besök inbokat. Struktur var uppskattat att jag hade, men hur var det från företagets sida?

Så jag ringde min kollega i staden vi skulle dela. Åkte på två besök med han och fick tips på ett område jag kunde bearbeta som han var ganska säker på skulle tillfalla mig...

På måndag förmiddag kl 09 skulle jag infinna mig på chefens kontor och även träffa en annan person som skulle gå igenom programmet med mig (varför nu det skulle behövas då jag haft gott om tid till det). Så 08:50 kliver jag upp på stället och han är inte på plats, men jag var ju några minuter tidig. 09:15 sneglar jag in och ser nån annan sitta där inne och jag tror det är snubben som ska kika med mig på programmet så jag knackar lite försiktigt för att få hans uppmärksamhet. Han släpper in mig och men har inte en susning vem jag är, vart chefen befinner sig eller vem mer jag ska träffa.

Ungefär 10:15 stapplar chefen in med ett stort leende, ber inte om ursäkt att han är sen, skakar min hand hårt och frågar hur läget är och hur allt känns. Jag svarar att det känns bra och att det ska bli spännande att få köra igång på egen hand. Vi sätter oss vid ett bord och han går från ett stort leende till att bli gravallvarlig och säger "Jag ska vara ärlig, det känns inte alls nå bra för mig! När du kliver in hos kunden så är inte du det där skräpet under skon som de skrapar av på mattan! Sen känns du inte alls som en ödmjuk person... Så vi avslutar det här här och nu!"

Jag brukar ha hyfsat svar på tal, men jag satt bara där som en fågelholk. Sen säger han "tro mig, du kommer tacka mig en vacker dag".

Ja jag är glad att jag inte jobbade vidare på det där skämtet till företag med en sån där massiv idiot till chef. Om nån av mina s.k. kollegor sagt nånting vet jag inte. Men att mer eller mindre gå till personangrepp baserat på nåt de eventuellt kan ha sagt, ja där pratar vi inte chefsmaterial.

Önskar man kunde resa tillbaka i tiden och diskutera vidare med idioten och kanske avsluta med en lavett...

EDIT: Av ren nyfikenhet kollade jag in företaget. Söker massvis av nya säljare och montörer nu. Även där jag bor..

Texten är skriven i dåtid, han är högst troligen ish 55-60 idag.
Kan ju lika gärna vart 60 + då med den jävla fejkaren

Jag var på en arbetsintervju för typ 10 år sedan där man skulle jobba som dammsugarförsäljare.. Man skulle då åka runt på förbokade kundbesök med sin egen bil och demonstrera en dammsugare som kostade över 40 000 kr. Var nog tur att jag tackade nej för det företaget har varit i blåsväder efter detta.

Det värsta jobbet jag haft är telefonförsäljare, slutade efter 3 dagar..

Tråd i pyramidspelforumet
(FB) Sälja dammsugare (The Kirby Company, Pro Aqua och liknande/ Mod)

Intressant, vet du om boende nr 1 finns kvar eller vad som hände? Namn/område/gata?

HAHA! Tack för den tråden Var ju till och med värre än vad jag trodde.
Sjukt skum intervju också. Intervjun var på ett hotell i Eslöv, och där satt man ensam i ett litet rum och kollade en informationsfilm om företaget. Sen försökte nån annan snubbe övertyga en att ta jobbet.

Lokalvårdare.

Städa toaletter och efter byggare är inte hela världen, men hemma hos folk som iaktar en varenda minut för att dom inte litar på en får varje dag att suga dase. Kom hem nästan gråtfärdig för hur man blev behandlad som en jävla slav och misstänksamma kunder.

Blev riktigt jävla deprimerad efter jag jobbade där i 6 månader. Fick säga upp mig själv.

Telefonförsäljare.

Hatade varenda minut, älskade team spiriten och kollegorna men kunde inte leva med mig själv att sälja på folk massa abonomang ingen behöver.

Gå i skolan.

Bump

Jag bodde i USA under senare delen av 80-talet/början av 90-talet. Under en period hade jag det lite svårt att försörja mig så jag var med i några bögporrfilmer 😖. Eftersom jag inte är bög så var det ingen höjdare direkt. Jag hade egentligen tänkt vara med i hetero-filmer, men fick inga sådana jobb eftersom de tyckte att mitt lite feminina utseende och utstrålning passade bättre i bögfilmer. Som tur var blev jag inte HIV-smittad.

Det händer att jag fortfarande har mardrömmar av detta.

Mitt första jobb efter studenten var en väldigt annorlunda experience. Arbetade i en nischad del av IT-säkerhet åt landstingen. Programmering, skydda mot cyberattackerna. Jag brann för jobbet, brukade jobba runt 17 timmar per dag och sov på kontoret och duschade där och alla andra började 08:00 jag var där då igång redan 05:00 på morgonen.

Min platschef och en högre upp person valde att avskeda mig då jag tydligen var väldigt vad ska man säga lite aggresiv i tänkandet då jag försökte få att att bli ännu bättre, jag programmerade appar som vi behövde för vårt system. Jag skötte en stor del av operationen vi hade igång. Men dem höga cheferna gillade inte att jag som 20 åring "out-shined" dem högre personerna så fick "sparken". Min bästa vän jobbade på samma ställe och efter jag som var en av dem få riktigt tech utbildade så efter jag försvann där ifrån fick jag reda på via min vän att det arbetet jag gjorde exceptionellt bra så har dem nu satt in två personer att göra det jobbet jag kunde göra själv utan problem. Läste några månader sedan att pga att det blev för höga kostnader när dem fick omorganisera pga att dem inte fick jobbet gjort. Efter jag slutade så två månader sedan fick dem anställa 5 personer till för att täcka upp mycket som jag gjort.

Vi var mitt uppe i en stor affär som kunde göra enormt stor skillnad till ekonomin för det företaget. Visade sig sen att 3 månader efter jag lämnat så hade 12 personer fått sparken för dem inte klarade jobbet

Undrar om dem ångrar sig

Brevbärare 2012. Det var ett bra jobb 20 år dessförinnan men nu:

Enormt distrikt.

Dagen tog aldrig slut. Kastade i mig lunchen, pissade på huk bakom bildörren intill en husvägg, arbetade övertid men fick ändå ge upp. Kom tillbaka med post kvar och paket jag inte delat ut, som låg huller om buller där bak i bilen.

Det var så där ofta, var inte frågan om enstaka dagar. Jag pallade inte. För mig var det omänskligt.

Men jag sov förstås djäkligt bra.

Du är för dålig på svenska språket. Bra att du fick sparken.

Dessutom är trådens namn "Vilket är det värsta jobb du haft?". Det du beskriver är ju en anställning som du trivdes med.