2006-11-11, 02:38
#1
Hmm, jag visste inte riktigt vilket forum jag skulle posta detta i, men jag gör ett försök här.
För runt fyra år sedan när jag jobbade som arkivarie på ett större sjukhus i Stockholm inträffade följande händelse. Jag blev en dag ombedd att hjälpa en ung doktorand från Umeå att leta reda på patientjournaler och annan hjälp. Det var en attraktiv kvinna i min egen ålder, och vi fungerade rätt bra ihop, även om vi inte hade så jättestor kontakt utöver själva jobbet. En dag så möttes vid utanför arkivet och började prata rent jobb och ingenting annat.
Jag kommer nu inte ihåg alls vad vi pratade om, men det som hände var att vi inte kunde avsluta ögonkontakten med varandra. Vi fortsatte att prata utan att någon av oss tittade åt ett annat håll. Minuterna gick och det började kännas konstigt. Jag hade aldrig tidigare och senare aldrig efter haft sådan lång ögonkontakt med någon människa. Plötsligt i samtalet var det som att en blixt slog ned i huvudet, och precis samtidigt slets våra huvuden iväg, och ögonkontakten avslutades. Jag kände instinktivt att samma sak hade hänt henne, och vi reagerade även på samma sätt genom att helt enkelt inte klara av att titta på varandra i fortsättningen. Ni vet så där att vi båda tittade ned i golvet när vi passerade varandra, eller t o m om vi var tvungna att prata om något.
Hela händelsen känns fortfarande extremt märklig, och jag tänker ibland på vad som egentligen hände. Har någon här varit med om något liknande efter lång ögonkontakt med en annan människa? Vet någon vad som hände?
För runt fyra år sedan när jag jobbade som arkivarie på ett större sjukhus i Stockholm inträffade följande händelse. Jag blev en dag ombedd att hjälpa en ung doktorand från Umeå att leta reda på patientjournaler och annan hjälp. Det var en attraktiv kvinna i min egen ålder, och vi fungerade rätt bra ihop, även om vi inte hade så jättestor kontakt utöver själva jobbet. En dag så möttes vid utanför arkivet och började prata rent jobb och ingenting annat.
Jag kommer nu inte ihåg alls vad vi pratade om, men det som hände var att vi inte kunde avsluta ögonkontakten med varandra. Vi fortsatte att prata utan att någon av oss tittade åt ett annat håll. Minuterna gick och det började kännas konstigt. Jag hade aldrig tidigare och senare aldrig efter haft sådan lång ögonkontakt med någon människa. Plötsligt i samtalet var det som att en blixt slog ned i huvudet, och precis samtidigt slets våra huvuden iväg, och ögonkontakten avslutades. Jag kände instinktivt att samma sak hade hänt henne, och vi reagerade även på samma sätt genom att helt enkelt inte klara av att titta på varandra i fortsättningen. Ni vet så där att vi båda tittade ned i golvet när vi passerade varandra, eller t o m om vi var tvungna att prata om något.
Hela händelsen känns fortfarande extremt märklig, och jag tänker ibland på vad som egentligen hände. Har någon här varit med om något liknande efter lång ögonkontakt med en annan människa? Vet någon vad som hände?