TYSKA - översättning, fakta och språkhjälp [Sammanfogad tråd]

Hur vanligt är tungspets-R i tyska? Jag har hört att Rammstein använder det i sina låtar.

hur säger man tack för maten på tyska?

Jag undrar om någon kan förklara exakt hur man skiljer ut dativ i tyskan. Jag har full koll på att det är det indirekta objektet i en sats. Men i satsen "Ich helfe ihm" t ex. Varför ska det vara "ihm"?

Har ni några egna knep för att räkna ut vad som är dativobjekt? Prepositionerna som styr dativ har jag full koll på. Men när det gäller prepositioner som kan ha både ackusativ och dativ? (RIA och BEDA-reglerna vilka betyder: Riktning = ackusativ, Befintlighet = dativ.

Ex. Ich höre auf ihn. Hur vet man att det ska vara ihn och inte ihm? Det är ju ingen riktning, då borde det väl vara dativ?

Eller gäller det helt enkelt i grund och botten att bara plugga in vilka verb som konstrueras med dativ (helfen, schenken, geben, folgen usw)?

Det där med riktning/befintlighet går inte alltid att applicera. Visst kanske tyskarna hävdar att det finns en abstrakt bakomliggande logik men jag tycker det enda vettiga är att helt enkelt lära sig utantill vilka verb som funktionerar med ackusativ respektive dativ. Sen att det finns prepositioner som är bestämmande är naturligtvis händigt, men jag gör ändå ofta fel på dessa som fungerar med både och.

Ja, det är nog bäst att lära sig dativverben. Hittade dem listade (eller några i alla fall):



Finns det fler?

Ja, det är nog bäst att lära sig dativverben. Hittade dem listade (eller några i alla fall):

[...]

Finns det fler?

hur säger man tack för maten på tyska?

Jag tycker inte att man kan se dessa som avvikande. Tvärt om är det i de allra flesta fall typiskt bruk av dativ. Jag skulle vilja påstå att detta är det "normala" bruket av dativ och att riktnings-/befintlighetsregeln är ett ologiskt påfund som går stick i stäv med hur dativ brukar användas. Verben ovan förutsätter att det finns en "inbyggd" mottagare, vilket är det dativen uttrycker. Vid t.ex. dienen är ju någon mottagare av tjänsten. Vid wehtun är det den som känner det som det onda "riktar" sig till. Samma konstruktion finns på svenska: det gör mig ont att..., men svenskan har ingen speciell dativform här.

Alltså är det inga abstrakta regler som ligger bakom utan tvärt om rätt konkreta sådana.

Ja, det är nog bäst att lära sig dativverben. Hittade dem listade (eller några i alla fall):

Jag tycker inte att man kan se dessa som avvikande. Tvärt om är det i de allra flesta fall typiskt bruk av dativ. Jag skulle vilja påstå att detta är det "normala" bruket av dativ och att riktnings-/befintlighetsregeln är ett ologiskt påfund som går stick i stäv med hur dativ brukar användas.