Vad tycker ni om Fritiof Nilsson Piraten?

Javisst ja, boken kom till slut den julen:
Christian Irhammar: Om konsten att göra verkligheten sannolik. Hur Frithiof blev Piraten (Krusenstolpe 2024) ISBN 9789152741689

Ystads Allehanda 2024.12.14 uppmärksammade saken:
https://www.ystadsallehanda.se/kultur/pa-spaning-i-fars-efter-piratens-lognaktiga-sanningar/
https://www.imagebam.com/view/ME1CW41K

Bokens väl huvudsakliga fokus ligger på historisk-biografisk verifikation, specifik &/eller generell: “att spåra överensstämmelse med det som vi kallar verkligheten”. I sammanhanget används ordet ‘lögn’ frankt nog om vad Dagens Nyheter recenserar som ‘autofiktion’. Vidare, “Irhammar har också” – liksom på sitt sätt en annan Espmark – “tagit fasta på Piratens funderingar om lögn och sanning. Piratens devis ‘det finns inget som inte har hänt, men mycket som inte har berättats’ har varit en ledstjärna för honom. Han skriver också i boken att Piratens få sanningar ligger gömda i överdrifterna, och att han också kunde säga sanningar, i förvissningen att inte bli trodd.” Men Irhammars viktigaste rön ur Piratens texter är ändå “att det viktigaste står mellan raderna. Det är inte utsagt.” och som det 38-åriga [@] samlandet aldrig menats till uttömmande inventering har han omdöme att hålla inne med vad sig bör. Det tackar vi för.

Förklaringen till Piratens storhet i form av sällskap med vidhängande tid- och årsskrift m m dyl torde vara en hängiven läsekrets, som dock enligt min erfarenhet inte är särskilt hängiven litteratur i allmänhet. Det vill säga, den som läser Piraten läser inte så mycket annat, och eftersom fyllot inte lyckades få ur sig så mycket nytt efter livets middagshöjd får sagda krets läsa samma Tragikomiska Noveller (och en och annan roman) om och om igen.

Det är trevlig läsning tycker jag. Bock i Örtagård är härlig i sin tidsskildring, lite av Hemsöborna.
Tre terminer är en rätt sorglig historia men med många fina vardagsskildringar och iakttagelser.

Piraten kanske inte är någon Tolstoj utan någon man läser om man vill läsa något roligt.

Förlagsnamnet Krusenstolpe för tankarna till den i mitt tycke bästa Piraten-romanen: Bokhandlaren som slutade bada. Där förekommer en person med detta öknamn. Boken är på vanligt Piraten-vis både rolig och vemodig. Mindre Piraten-typisk är det tragiska slutet.

Bokhandlaren som slutade bada filmatiserades 1969 med gräddan av Sveriges skådespelarelit: Allan Edwall, Margaretha Krook, Jarl Kulle, Ingvar Kjellson m.fl. Tyvärr är filmen inte särskilt bra. Den sävlighet som boken bygger på är helt borta i filmen där historien känns både stympad och alltför komprimerad. Läs boken i stället.

För övrigt är Piraten bäst som novellförfattare.

Filmen är väl om inte annat ihågkommen som den första(?) svenska med full frontal male nudity, om man får vara så frispråkig.

Mina tankar som lågstadiebarn på 70-talet var att "Bombi Bitt" var en kopia på "Huckleberry Finn". Hade böckerna som "bänkbok" i skolan.

Piraten verkade kopiera berättelser som kineser kopierar mobiltelefoner idag..

Att Bombi Bitt är en liknande typ som Huckleberry Finn må så vara. Men Piraten hade väl tillräckligt med egna skrönor för att inte behöva låna något från Mark Twains böcker. Eller har du några konkreta exempel? Det var länge sen jag läste någon av dem

Visst finns det likheter mellan Huckleberry Finn och Bombi Bitt. Båda är lantliga skrönor som handlar om pojkar med äventyrslusta, okonventionella familjeförhållanden, stark frihetslängtan och bristande respekt för vuxenvärlden. Likheterna är störst i den första boken, Bombi Bitt och jag. Att kalla ens den för en "kopia" är dock att gå för långt.


Och detta grundar du på barndomsminnen av blott en av Piratens böcker? Om du gjorde dig besväret att läsa några fler Piraten-verk tror jag att du skulle ändra uppfattning. Romanen Bock i örtagård eller novellsamlingen Flickan med bibelspråken tycker jag att du ska läsa i hängmattan i sommar. Då kommer du att finna att Piratens stil är mycket egen.

Samma här, det var i grundskolans lågstadium som jag läste Piraten sist.
Mitt minne av "Bombi Bitt" är från den tiden jag läste boken, samma med Mark Twain.
Mark Twain gillade jag bättre än Piraten.

Tycker att Piratens berättelser liknar Västgöta-Bengtssons skrönor. Bra berättare men det är "allt".
Piratens "filmer" har jag sett på TV, dessa var sömnpiller.

Båda två var på radion (P1) på 1970-talet, roliga gubbar!
Men det litterära var inte något att komma med.

Senare under min skolgång riktade jag mig in på teknik. Faktiskt på lågstadiet började att läsa Jules Verne. (Blev ingenjör senare)

Se mitt andra svar tidigare.
"Kopia" var kanske fel ord, "inspirerad" är mera passande.
(Ungefär som att Samsungs telefoner är "inspirerade" av Apples dito.)