Vad tycker ni om Fritiof Nilsson Piraten?

Av en tillfällighet råkade jag snubbla äver denne författare och upptäcker att det finns ett stort litteratursällskap som enbart ägnar sig åt hans litteratur. Ganska förvånande då det inte var något särskilt märkvärigt han skrev. Mer spännande tycks dock hans liv ha varit. När man läser biografier om honom framstår han som en skrävlande supande historieberättare som mest gillade att hålla låda inför ett hänfört sällskap. Och dra samma historier om och om igen. Han verkade ha varit en sån som det var kul att supa ihop med en hel natt men outhärdlig att leva med. Intressant är också att under typ sista tjugo åren inte lyckades skriva nåt särskilt, utan ägnade sig åt nån slags återutgivning av noveller som han luskat fram och som publicerats tidigare.

Avlutade nyligen "Bock i örtagård". Blev måttligt imponerad. En trivsam historia med roliga inslag, men inget som skakade min värld.

Några bitar faller dock på plats om det är som du säger att han var en historieberättare mer än författare, för jag tror att den boken skulle göra sig bra av att berättas muntligt.

Piraten är förmodligen en av mina favoritförfattare. Språket är fantastiskt och hans förmåga att berätta en bra historia är oöverträffat, han hade en fin förmåga att kombinera tragik och komedi. Att han inte presterade något de sista 20 åren tror jag är fel, han skrev nog in i det sista. Men han publicerade kanske inte så mycket jämfört med andra författare, en handfull romaner och en hel del noveller.
Svårt att välja en favorit, men kanske Tre terminer är den av hans romaner jag uppskattar mest.

"Tre terminer" är också min Piratenfavorit, en underbar berättelse, särskilt om man bor i eller har något förhållande till Lund där den utspelas. Piraten arbetade på en uppföljare (arbetsnamn: "Hotell Korsakow") men fick den aldrig klar. En del manuskript till uppföljaren och intressant läsning om "Tre terminer och "Hotell Korsakow" finns i en skrift av Helmer Lång, utgiven av Piratensällskapet - http://www.piratensallskapet.se/ - 1987: "Piraten, Anne Horten och Korsakow".

Det är helt riktigt att Piraten i första hand var en muntlig berättare.
Det framgår av denna bok, som jag rekommenderar:
Talat glöms men skrivet göms : en studie i Fritiof Nilsson Piratens författarskap / Magnus Öhrn
förlag/år: Lund : Ellerström, 2005 (Lettland)

Jag kan grymt mycket rekommendera Bock i örtagård i talbok inläst av Hasse Alfredsson, han lyckas fånga piratens sköna språksvängningar och humor, helt fantastisk.

Piraten är väl en av de enklaste författare att bedöma.

I likhet med Chopins var hans rike litet, men där var han kung.

Antingen finner man nöje i att slinka in bakom glasdörrarna på Statt och lyssna på en ljugande odåga omvärvd av cigarrök med punschglaset framför sig eller så gör man det inte.

Söker man annat, typ djuplodande människokunskap, tragik av grekiska mått eller, i detta fallet Gud sig förbarme, avantgardism kommer man att bli besviken.

Zip_its kommentar om att Piraten inte skakade hans värld tyder på att han sökt något som uppenbart från början inte fanns där. Piraten har nog aldrig skakat någons värld inte ens de mest inbitnas i Piratensällskapet. Han är en synnerligen god historieberättare och i sin lättfärdiga genre tämligen oöverträffad.

Detta är gott nog för mig.

Jag hade en smekmånad med Piratens böcker under en längre semesterresa på Österlen, där förstås hans hemstad Kivik besöktes.

Jag bilade även till Ravlunda kyrka, där han ligger begravd, och kunde läsa följande underbara inskription på gravstenen:

Här under är askan av en man som hade
vanan att skjuta allt till morgondagen.
Dock bättrades han på sitt yttersta och
dog verkligen den 31 jan 1972.

Den är så grym! Den säger allt om hur cool Piraten var

Ja med! Jag håller på med den nu och jag måste säga att det är ett mustigt språk och svulstiga vändningar. Från en tid som flytt, men fylld med personer som blir väldigt levande. Antihjälten Esping kan man trots omfaldiga olater ändå knappast låta bli att gilla och identifiera sig med.

Älskar ju Piraten.En stor humorist i
Svensk litteratur.
Men språket är nog ingenting för
en "modern" läsare, med alla dialektala
och ålderdomliga ord.
Piraten var en god berättare.Man riktigt
ser honom framför sig,i berättartagen
när man läser hans böcker.

Det enda jag inte gillar av Piraten är den där ansträngt putslustiga gravskriften. Konstigt att en annars så stilsäker skribent kunde trampa så fel, men kanske var han lite gaggig mot slutet, samtidigt som ingen vågade säga nej till bygdens store son. Då föredrar jag skämttecknaren Oskar Anderssons Här vilar sig OA, visserligen aldrig godkänt.
Av Piratens böcker tycker jag allra bäst om den punschdoftande Lundaromanen Tre Terminer, med det odödliga porträttet av överliggaren Tom Ancker (verklighetens Sam Ask).

Tycker mycket om Piratens noveller.Har just läst om Millionären och andra
historier.Kan rekomendera tex Jon Esping emeritus.
Ännu bättre är samlingen:Flickan med bibelspråken.
Läs tex Småländsk tragedi eller Levande bilder om en
filmförevisning på landsbygden för mycket länge sen.