Vilka språk har influerat svenskan?

Vilka språk har influerat svenskan som mest? Tittar man på holländska och svenska är dessa ganska lika, afrikaans är mer likt svenskan. Har holländskan som talades under den tid då koloniseringen av Sydafrika skedde influerat svenskan något nämnvärt? Tyskan talas det ju mycket om. Latin och engelska också. Men finns det andra språk?

Har spanskans bobería (dumhet) till exempel något med uttrycket "bobbe" (någon som beter sig som en kålsupare, tror han är något eller beter sig dumt) som man ofta finner speciellt i Skåne? Har det kanske kommit av latinet?

Lista gärna på fler sådana grejer.

På 16-1700-talet var Sverige och Stockholm en veritabel världsmetropol. Hollädska och tyska influerade språket på 1600-talet, franskan på 1700-talet, engelskan på 1800-talet, tyska och engelska (amerikanska) på 1900-talet. Orden kan placeras i användningsområden.

holländska, tyska: exvis inom handel och hantverk och industri. Franska: garage, chaufför, toalett, osv. Engelska: inom sjöfart, sport, nöjesliv. osv, osv.

Ett exempel från tyskan på den tiden är ordet för fönster, från tyskans fenster, som trängde bort det nordiska vindöga, som via norskans vindöje blev engelskans window.

Tror du på det själv?

Har du inte hört Bellmanepisteln "Stolta stad" sjungas? Där fick Bellman med en hel drös med språk, som talades i Sthlm i slutet av 1700-talet.

Javisst.

Sverige under stormaktstiden var tillsammans med Frankrike en av europas stormakter. Vi spöade tyskarna under trettioåriga kriget, och lämnade Tyskland mer eller mindre ödelagt för hundra år framåt. Adeln blev rik på krigen, byggde sig slott och kyrkor. Slottsbyggandet krävde utländsk kompetens. Jordbruket fick ett uppsving. Ekonomin var blomstrande, med en högkonjunkutur inom industrin. gruvorna i Stora Kopparberg drog med sig en arbetskraftsinvandring av spjutspetskompetens från Tyskland. Falukorven är ett arv från tyskarnas faiblesse för korv. Vapenindustrin och båtindustrin hjälptes upp av holländaren DeGeer mfl. Båtbyggandet i Stockholmstrakten (ex vis Vasa) stod på topp. Handeln blomstrade. Efter hansatiden var Sverige den dominerande handelsflottan inom Östersjön. Kort sagt, Stockholm under den tiden var ett myller av europeiska språk, faktiskt inte toppade förrän den nutida invandringen från 60-talet och framåt. Precis som Grottis sa, att lyssna på Bellman ger en ganska bra bild av folklivet på den tiden.

Edit: För att ingen ska tro att det där med falukorven är ett skämt, kommer här en liten googling om falukorvens historia:

Vid Falu koppargruva användes linor av tvinnad oxhud för att hissa upp kopparmalmen. Oxarna kom från Småland i stora karavaner och slaktades vid framkomsten till Falun. Köttet saltades och röktes. Under 1500-1600-talet lärde de mångkunniga tyskarna, som hade stort inflytande vid gruvan, svenskarna att göra god korv av det rökta oxköttet.

Gruvområdet i Falun var verkligen ett högteknologiskt världscentrum och Sverige som helhet var en förmögen stormakt. Örlogsstaden Karlskrona anlades, Kalmars nya centrum med praktbyggnader och barockkatedral lades ut. Drottning Kristina (antagligen Sveriges smartaste ledare någonsin) lockade till sig Descartes till Stockholm, där han i princip frös ihjäl. Sverige och Frankrike var Europas ljus. I dag är det länge sedan, åtminstone för Sveriges del.

En av de intressantaste brytpunkterna i svenska språkets historia är ju annars tiden kring 1300-talet. Då började det gamla vikingaspråket att fyllas med germanicismer och bli till det språk vi känner i dag. Svenskan före 1300-talet förstås förmodligen lättare av dagens islänningar än av svenskar.

En östersjömetropol och en smältdegel för integration(!) av olika kulturer, kanske kommer sanningen närmre. En världsmetropol bör vara av stor kulturell och kommersiell betydenhet för hela (den vid tidpunkten kända) världen.

Det finns inte speciellt många holländska lånord i svenskan. De flesta är termer som har med sjöfart att göra. Anledningen till den upplevda likheten mellan holländska och svenska är väl att svenskan influerats i hög grad av plattyska under medeltiden. Plattyska eller platt är den nordtyska dialekt som var hansans språk, och som kan sägas vara ganska nära släkt med holländskan. Faktum är att platt är så olikt högtyska att det anses vara ett eget språk, snarare än en tysk dialekt. Det talas än i dag av flera miljoner människor i norra Tyskland.

När jag en gång i tiden läste nordiska språk på universitetet och fick lära mig rabbla de olika germanska språken och deras olika kategorier så var det inte tal om att platt skulle finnas med som ett levande språk. Jag misstänker att det hade att göra just med plattyskans enorma inflytande över ärans och hjältarnas språk. Faktum är att den svenska vi talar i dag har mer gemensamt med plattyska än med det språk de gamla vikingarna talade, och det blev väl för mycket att erkänna för de gamla nordisterna av frejdad stam. Det var något som måste mörkas för den nationella självkänslans skull. Så här lite off topic. Här är i alla fall en länk till Plattmaster:

http://www.plattmaster.de/

Hehehe
Och mot slutet av 1700-talet fick hufvudstaden sitt första hotell!

Vårt namn flög ärat över Jorden, men Stockholm, flera dagsseglingar från kontinenten, var inte precis nån internationell mötesplats. Knappast jämförbar enbs med de svenska småstäderna Wismar och Stralsund som låg på kontinenten.

Det var adeln som friskt blandade svenskan med franska, tyska och latin. Det påverkade knappast svenska språket mer än att några förnäma facklåneord överlevt.

Svenskan har väl gått sin egen utvecklingsväg ur de germanska språkens stam. T.s. från engelskan som ju måste vara en blandning av saxiska och danska (som law av lag) och sen på medeltiden med franska inslag (som colour) förutom att man sen romarnas ockupation har ett kraftigare lån från latinet.

Svenskan har självfallet tagit till sig en hel del andra språk, detta är bevis på att vikingarna var ett resande och tolerent folk (inom sin tid), de tog till sig saker å var enligt min uppfattning kunskapstörstiga människor.

Det finns en hel del begrepp såsom:
-angagemang, restaurang, resonemang,peu "en" peu(från franskan peu-à-peu)...
-byrå (franska bureau)
-Kedja från arabiskan keudia som betyder berg (bergskedja)
-mondän

Dock kan vi tacka svenskan för ordet WINDOW= Vind öga!

Sedan är det av stor vikt att komma ihåg Jean Baptiste Bernadotte (Karl den XIV Johan) talade ingen svenska när han blev kung i Sverige... Det hände att han rörde vid något å uttryckte sig, direkt har folket tagit efter, därför tycker jag som är ett språkgeni (skratt!) å forskat i de skandinaviska språken att många begrepp förlorat sin etymologiska betydelse!

Jag kan också tillägga i detta ämne att spanska har (pga Omejjad-dynastin i Cordoba) många arabiska begrepp såsom:
-Aceite=olja= az zeit
-arroz=ris= el urz
Tänk på staden i Mexico, Guadalajara: ouad el akhdar= den blå oasen!

Jag tror att språken utvecklas å "reser"... undrar hur språken ser ut om 30 år!

-Gosse kommer från franskan för un/une gosse: en yngling så att säga
-bidé eller snarare sagt un bidet
-piket= piquet
-garderob= garderobe
-veranda

Det finns hur mycket som helst

Då betyder den mallorkinska staden Alcúdia alltså ”berget” (av al-keudia).

Men tänk vad sluddrande spanjorer har lyckats förvränga den romerska staden Caesarea Augusta till: Zaragoza. (Glöm inte läspljuden på z.)

När det gäller holländska inslag i svenskan borde matjessill vara ett sådant exempel.