Hur behandlades personer med Asperger förr i tiden?

Hur behandlades personer med Asperger förr i tiden som tex 1700-1800-talet?

Dom avlivades. Skulle man kanske fortsatt med då just npf diagnoser är en stor fara för samhället vuxna bäbisar har vi nog av

De fick ta arbete som drängar och industriarbetare, ja?

Antar institution för folk med svår AST, i nazityskland under Aktion T4 fimpade man dem.

Folk med mild AST betraktades nog mest som weird men hankrade sig fram på fältet (och senare fabriken) som alla andra.

Edit:

Läst nånstans att det heller inte var ovanligt att bli munk. Rutiner och förutsägbarheten i det kallet tilltalade (och förmodligen fortfarande tilltalar) autister.

Dom blev kända filosofer och vetenskapsmän.

Asberger fanns inte på 1700-1800 talet. Däremot idioter och byfånar.

De behandlades väl som alla andra med en egen personlighet. Det fanns inga psykologer då, eller att alla som inte platsade i psykologins idealmänniska, fick någon form av diagnos som idag.

Det är lite så! Vad vill du uppnå med den här trådstarten?

De hunsades väldigt hårdhänt till dess att de fungerade i samhället.

Eller ledare, Adolf var ju en uppenbar autist
1900 men ändå

Sågs väl som underliga kufar, men gräva diken och bära ved kunde dom säkert göra.

Människor med asperger hade inte samma problem som de har idag. De växte upp i hemmets trygga vrå. 100% hade syskon att kopiera. 90% bodde i en by med 50 personer där alla kände alla. MAn tog efter far. MAn behövde inte skapa några djävla system för att orientera sig. Föräldrarna visade och man gjorde som man lärt annars fick man en örfil.

Du ser det ju redan på föräldrar till dagens utslagna aspisar (tex gretas far) hur fadern vuxit upp i ett helt annat samhälle där skolan var lugn, alla gjorde allt samtidigt, föräldrar skickade ut barn och leka med andra barn vare sig de ville det eller inte.

Aspergare är det största förlorarna i vårt moderna samhälle. Illustreras tydligast i alla skolskjutningar.