V inför planekonomisk modell på hemtjänsten i Stockholm. Stalin hade varit stolt.

Bemöt argumenten eller håll käften.

Historien om det svenska folkhemsbygget avslöjar den borgerliga myten om att "socialism aldrig har fungerat". När högern försöker utmåla all socialistisk politik som en historisk katastrof ställs de inför ett enormt teoretiskt och empiriskt problem: det svenska 1900-talet. Det som byggde Sverige från ett av Europas fattigaste utvandringsländer till världens mest jämlika, tryggaste och mest produktiva välfärdsstat var just en kompromisslös, materiellt förankrad klasspolitik – ledd av en socialdemokrati som i sina mest progressiva stunder befann sig långt till vänster om dagens parlamentariska vänster.

Under decennierna från 1930-talet fram till 1970-talet byggdes Folkhemmet inte på liberal idealism eller vinstdrivna marknadskexperiment, utan på kollektiv organisering, statlig styrning och en direkt omfördelning av samhällets resurser. Reformer som allmän pension, skattefinansierad sjukvård, fri skolgång, barnbidrag, fem veckors lagstadgad semester och det gigantiska Miljonprogrammet raserade de gamla feodala och borgerliga klassklyftorna. Den så kallade Rehn-Meidner-modellen pressade kapitalägarna genom en solidarisk lönepolitik, där orenterbara och exploaterande låglöneföretag slogs ut medan arbetarklassens löner höjdes och tryggades. När löntagarfonderna lades fram under 1970-talet var målet inte bara välfärd, utan att successivt överföra själva ägandet av produktionsmedlen till löntagarna – ett politiskt initiativ som låg långt till vänster om vad dagens Vänsterparti ens vågar drömma om.

Resultatet av denna tunga statliga och kollektiva planering var inte ekonomisk stagnans, utan en historiskt osedvanlig tillväxt, enorm teknologisk utveckling och en befolkning med världens högsta förväntade livslängd och lägsta spädbarnsdödlighet. Det var den skattefinansierade och starka sektorn som byggde upp infrastrukturen, elnäten, järnvägen och telekommunikationerna som gjorde svensk industri konkurrenskraftig globalt. Att marknadsentusiaster i dag försöker ta åt sig äran för Sveriges välstånd är en total historieförfalskning: kapitalismen skapade misären på 1800-talet, medan det var arbetarrörelsens materiella klasskamp och den statliga planeringen som byggde det moderna välståndet.

När dagens nyliberaler pekar på havererade tåg, krisande skolor och dränerad äldreomsorg beskriver de inte Folkhemmets misslyckande, utan utförsäljningen av det. Det är först när marknadskrafterna, privatiseringarna och New Public Management släpptes fria under 1990-talet som systemet började krackelera. Folkhemmet är det empiriska beviset på att när samhället ställs om för att tjäna befolkningens biologiska och materiella behov i stället för privata aktieägares vinstmarginaler, skapas de bästa och mest hållbara levnadsvillkoren i mänsklighetens historia.

Det är vanliga privat drivna bolag som erbjuder hemtjänst. De har valt att anställa etniskt svensk personal samt personal som är välassimilerade. De kan göra detta eftersom de inte har fått för sig att de har någon sorts samhällsansvar genom att anställa människor som normalt sett anses oanställningsbara. Dvs som det privata näringslivet i stort.

Det är ingen slump att det framförallt är kommunal hemtjänst som har uppmärksammats i rapporteringen om våldtäkter och sexuella övergrepp mot äldre omsorgstagare.

Det finns också. Hushållsnära tjänster kallas det.

Det är definitivt inte bara guld och gröna skogar. Mycket blev sämre med privatiseringarna också. Framförallt på landsbygden. Det var flera apotek som stängde, vilket gjorde tillgängligheten väsentligt sämre för de som bor där. Den ökade tillgängligheten gällde mest större städer.

En annan sak som blev sämre var att apoteken ofta hade sämre lager, vilket gör att man oftare behöver beställa den medicin man behöver istället för att få den direkt.

Sen finns det också rapporter om att rådgivningen har blivit sämre. Inte så konstigt kanske. Privata apotek optimerar för pengar.

Det var inte den riktigt sjuka grejen - de rikigt sjuukaa - extrajack kostade varje kvartal - läs man
fick inte montera själv - högtaltelefon Ericsson kostade 600 kr plus pengar varje kvartal o ägdes av Televerket - Ericsson var förbjudna att sälja dessa i Sverige