2026-11-07, 20:07
  #1
Medlem
Det pågår diskussioner om dåliga kvinnor/mammor och dåliga män/pappor.

Men om vi vänder på frågeställningen istället.

Ni som har fungerande förhållanden och någorlunda välmående familjeliv, varför blev det så?
Vad gjorde att det blev bra? Visste ni att det skulle bli bra eller var det bara ren tur?

Dela med er av vilka anledningar som gjort att ert val blev en höjdpunkt.

Själv träffade jag min man tidigt i mitt liv när vi var 18 år. Jag visste verkligen att han var mannen i mitt liv. Och nu efter 23 år har vi två välartade barn.
Anledningen till att jag såg honom som mannen i mitt liv var för att han hade massor med auktoritet samtidigt som han ansåg att kvinnor och män var jämlika. Jag har alltid respekterat honom för att han är sig själv samtidigt som han anstränger sig för att alla runt honom ska ha det bra. Det har gjort mig till en bättre människa och fått mig att vilja göra det bästa jag kan för honom och alla runt mig.
Att det blev bra tror jag beror på både tur och ansträngning från oss båda.
Citera
2026-11-07, 20:28
  #2
Medlem
Stenballes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Tinyssnutt
Det pågår diskussioner om dåliga kvinnor/mammor och dåliga män/pappor.

Men om vi vänder på frågeställningen istället.

Ni som har fungerande förhållanden och någorlunda välmående familjeliv, varför blev det så?
Vad gjorde att det blev bra? Visste ni att det skulle bli bra eller var det bara ren tur?

Dela med er av vilka anledningar som gjort att ert val blev en höjdpunkt.

Själv träffade jag min man tidigt i mitt liv när vi var 18 år. Jag visste verkligen att han var mannen i mitt liv. Och nu efter 23 år har vi två välartade barn.
Anledningen till att jag såg honom som mannen i mitt liv var för att han hade massor med auktoritet samtidigt som han ansåg att kvinnor och män var jämlika. Jag har alltid respekterat honom för att han är sig själv samtidigt som han anstränger sig för att alla runt honom ska ha det bra. Det har gjort mig till en bättre människa och fått mig att vilja göra det bästa jag kan för honom och alla runt mig.
Att det blev bra tror jag beror på både tur och ansträngning från oss båda.

Jag är lyckligt gift sedan cirka 30 år och vi har fyra barn och fyra barnbarn ihop.
Vi hade båda ett antal relationer bakom oss, mer eller mindre långa och/eller seriösa, men när vi träffades så kände vi båda att vi hade hittat rätt.
Jag kan inte säga att vi är särskilt lika varandra, men vi har liknande grundvärderingar och kompletterar varandra på en rad områden.

Tur?
Ja, delvis, men också aktiv strävan efter ärlighet, tillit, kompromissvilja och inte minst kommunikation i förhållandet.
Citera
2026-11-07, 20:33
  #3
Medlem
Bra TS!

Träffade min hustru för närmare 20 år sedan. Älskar henne mer för varje dag jag får med henne. Galet tacksam, till den grad att jag ibland tvivlar på att livet är på riktigt.

Jag vill genuint hennes bästa och sporrar henne när hon tvivlar på sig själv. Hon gör detsamma för mig. Aldrig ett gräl, inte ett tjafs. Vi är bästa vänner och utvecklas tillsammans.

Jag tror att många missar vad det egentligen handlar om.

Om du inte är villig att dö för personen, hur fan ska du kunna leva med henne/honom?

Trasigt samhälle, skärp er.
Citera
2026-11-07, 20:33
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Stenballe
Jag är lyckligt gift sedan cirka 30 år och vi har fyra barn och fyra barnbarn ihop.
Vi hade båda ett antal relationer bakom oss, mer eller mindre långa och/eller seriösa, men när vi träffades så kände vi båda att vi hade hittat rätt.
Jag kan inte säga att vi är särskilt lika varandra, men vi har liknande grundvärderingar och kompletterar varandra på en rad områden.

Tur?
Ja, delvis, men också aktiv strävan efter ärlighet, tillit, kompromissvilja och inte minst kommunikation i förhållandet.

Det var fint att läsa! Jag tror också att ärlighet, tillit och kompromissvilja samt kommunikation är högst relevant för att det ska fungera i längden.
Vill man att det ska fungera måste man också anstränga sig för att få det att funka.
Inte bara tänka att min partner ska vara världens bästa partner utan samtidigt tänka att jag ska vara världens bästa partner.
Citera
2026-11-07, 20:35
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av sumpman
Bra TS!

Träffade min hustru för närmare 20 år sedan. Älskar henne mer för varje dag jag får med henne. Galet tacksam, till den grad att jag ibland tvivlar på att livet är på riktigt.

Jag vill genuint hennes bästa och sporrar henne när hon tvivlar på sig själv. Hon gör detsamma för mig. Aldrig ett gräl, inte ett tjafs. Vi är bästa vänner och utvecklas tillsammans.

Jag tror att många missar vad det egentligen handlar om.

Om du inte är villig att dö för personen, hur fan ska du kunna leva med henne/honom?

Trasigt samhälle, skärp er.

Underbart att läsa! Jag önskar er all lycka, fast ni tycks lösa detta själva.

Jag själv hör många vänner önska sig en perfekt partner men de tycks aldrig ifrågasätta huruvida de själva är perfekta partners.
Citera
2026-11-07, 20:46
  #6
Medlem
Stenballes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Tinyssnutt
Det var fint att läsa! Jag tror också att ärlighet, tillit och kompromissvilja samt kommunikation är högst relevant för att det ska fungera i längden.
Vill man att det ska fungera måste man också anstränga sig för att få det att funka.
Inte bara tänka att min partner ska vara världens bästa partner utan samtidigt tänka att jag ska vara världens bästa partner.

Tack, och ja, vi har det väldigt bra ihop.
Däremot ska jag inte hyckla och påstå att livet ihop alltid har varit en dans på rosor.
Nu är barnen mer eller mindre vuxna, men fyra barn i skolåldern var inte lätt alla gånger och det var jobbigt i emellanåt.
Det krävdes mycket kommunikation och många kompromisser.
Men hey, vi kämpade ju för samma sak - oss.
Citera
2026-11-07, 20:55
  #7
Medlem
Lärt mig utföra oralsex på ett perfekt sätt till min partner har varit en game changer till ett perfekt förhållande.
Citera
2026-11-07, 20:58
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av TrashcanSweden
Lärt mig utföra oralsex på ett perfekt sätt till min partner har varit en game changer till ett perfekt förhållande.

Ett bra samliv kan få en att stå ut med att partnern slarvar med disken. Absolut!
Oralsex ska inte underskattas om båda uppskattar det.
__________________
Senast redigerad av Tinyssnutt 2026-11-07 kl. 21:05.
Citera
2026-11-07, 21:11
  #9
Medlem
Stenballes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av TrashcanSweden
Lärt mig utföra oralsex på ett perfekt sätt till min partner har varit en game changer till ett perfekt förhållande.

Ett aktivt sexliv som är tillfredsställande för båda parter är utan tvekan en fördel, men att den ene parten skulle lärt sig att utföra "perfekt oralsex" skulle vara avgörande för ett förhållande låter lite för "ytligt" i mina öron.
Citera
2026-11-08, 00:03
  #10
Medlem
peergs avatar
Jag och frugan har varit ihop sen tidiga tjugoårsåldern och har avlat två mer eller mindre välartade barn tillsammans. Jag ska inte påstå att allt har varit en dans på rosor hela tiden. Det har varit tjafs om pengar, det har varit tjafs om barnuppfostran, det har varit tjafs om vem som gör vad i förhållandet och varför.

Anledningen till att vi fortfarande håller ihop tror jag är att vi genuint bryr oss om varandra och vill varandra väl. När jag fick min ADHD-diagnos fick vi dessutom möjligheten att gå i familjeterapi och få hjälp av en utomstående att reda ut en massa av de forna tjafsen, och lära oss hur den andra fungerar så det blir lättare att tänka ett varv till när det drar ihop sig till tjafs. Dessutom fick vi lära oss att man inte får någon pokal av att 'vinna' ett gräl.

Så vårat recept är ömsesidig respekt, en himla massa kompromisser och mycket tålamod. Det gör mycket till att vi träffades genom ett gemensamt intresse som vi båda två fortfarande håller på med så mycket resten av livet tillåter och att vi har kul tillsammans. Dessutom är hon smart, snygg och alldeles, alldeles underbar.
Citera
2026-11-08, 00:21
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av peerg
Jag och frugan har varit ihop sen tidiga tjugoårsåldern och har avlat två mer eller mindre välartade barn tillsammans. Jag ska inte påstå att allt har varit en dans på rosor hela tiden. Det har varit tjafs om pengar, det har varit tjafs om barnuppfostran, det har varit tjafs om vem som gör vad i förhållandet och varför.

Anledningen till att vi fortfarande håller ihop tror jag är att vi genuint bryr oss om varandra och vill varandra väl. När jag fick min ADHD-diagnos fick vi dessutom möjligheten att gå i familjeterapi och få hjälp av en utomstående att reda ut en massa av de forna tjafsen, och lära oss hur den andra fungerar så det blir lättare att tänka ett varv till när det drar ihop sig till tjafs. Dessutom fick vi lära oss att man inte får någon pokal av att 'vinna' ett gräl.

Så vårat recept är ömsesidig respekt, en himla massa kompromisser och mycket tålamod. Det gör mycket till att vi träffades genom ett gemensamt intresse som vi båda två fortfarande håller på med så mycket resten av livet tillåter och att vi har kul tillsammans. Dessutom är hon smart, snygg och alldeles, alldeles underbar.

Vad härligt att läsa! Inte att det funnits svårigheter utan att ni faktiskt löst dessa och byggt upp något fantastiskt och hållbart. Grattis till er!
Citera
2026-11-08, 03:51
  #12
Medlem
Storstark68s avatar
Bra sex och riktigt stabil ekonomi under lång tid ger funktionella förhållanden men jag har ändå attraherats av gifta kvinnor i vänkretsen. En gift kvinna förförde mej på mindre än 5 minuter och då insåg jag att det är otroligt svårt att vara trogen även om jag innerst inne ville det. Men viktigast är att ungarna blivit bra och skötsamma personer. Numera saknar jag främst de kvinnor jag tackat nej till sex med och inser att det ångrar man för alltid.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in