Hur noga undersöker ni marken innan ni plockar svamp?

Osäker på om detta är rätt delforum, mod får flytta om det är fel.

Men har börjat fundera lite på var man egentligen plockar sin svamp. Jag brukar gå i skogar som jag uppfattat som helt vanliga planterade skogar, men var på hembygdsföreningen i helgen och fick veta att ett av områdena jag brukar plocka i tidigare varit en skyttebana, lär ju finnas en del bly i den jorden. Ett annat område jag brukar promenera i är dessutom märkt som en obekräftad koleragrav.

Det fick mig att fundera på hur mycket man egentligen bör kolla upp markens historia innan man fyller svampkorgen.
Hur gör ni andra? Undersöker ni områdets historia innan ni plockar, eller kör ni på så länge skogen ser fin och orörd ut?

Och finns det någon rimlig gräns för hur långt man ska gå i sina efterforskningar? Man vill ju inte behöva göra en arkeologisk undersökning varje gång man ska ut.

Kollar inte alls utan finns där svamp så ska den fan plockas. Har än så länge inte dött eller skadats av varken blyförgiftning, kolera eller på andra sätt fått problem när jag ätit det jag plockat.

Plockar endast kantareller, höstkantareller, svart trumpetsvamp och carl-johan och dennes sopparkompisar.

Undersöker inget alls. Vet det är "bondskog", där kor betade fram till 50-talet. En del är numera naturskyddsområde.
Någonstans ligger traktens självmördare, det står i kyrkböckerna, men det står inte var.

Får erkänna att jag aldrig tänkt på saken. Förr kastade ju folk saker, inkl kemikalier, i naturen. Så vadsomhelst kan finnas under ytan. Men på den punkten är jag nog mer misstänksam mot den lokala sjön och dess fisk.

Det har alltid varit mitt motto med, finns det svamp ska den plockas. Men läste det här och började fundera https://www.sverigesradio.se/artikel/hoga-nivaer-av-skadliga-amnen-i-svamp-fran-garpenberg

Du har en poäng, svampar är jätteduktiga på att samla på sig bl.a. tungmetaller och radioaktiva substanser. Det beror på att den egentliga svampen lever nere i marken och dessutom vanligen samarbetar med andra växter. Det som vi plockar är "bara" svampens fruktkropp. Litet som att plocka ett äpple från ett äppelträd. Själva svampen nere i jorden ("myceliet") kan leva i hundratals och t.o.m. tusentals år.

Så det är litet av en paradox, samma fysiologiska funktion som gör att svampens fruktkropp är full av nyttiga ämnen gör att den också kan innehålla för människan skadliga ämnen, om de redan finns nere i marken.

Vill man veta mera kan man kolla upp (t.ex. googla eller "AI:a") om hur Sverige (och Finland) mäter Cesium-nedfallet från Tchernobyl (Cs-137), där "svampplockning" uttryckligen ingår i metoden.

Så du har en helt valid vetenskaplig poäng i att man ska veta var man plockar sin svamp. Och det finns vissa självklara områden man ska undvika, där det kan finnas en stor lokal belastning (gamla industriområden eller gruvor) eller en pågående generell belastning (brevid större vägar) eller där man kan ha använt "nåt fan" tidigare (vissa ämnen man besprutade växter med t.ex.). Ett intressant specialfall är kreosot (giftigt och cancerframkallande) som tidigare användes bl.a. i järnvägssyllar (och liknande). Det tas effektivt upp av svamp, men det finns samtidigt svampar som effektivt bryter ner kreosot till helt ofarliga ämnen. Så man ska visserligen undvika att plocka svamp i sådana områden där det funnits (eller finns) kreosot, men man kan gå dit och beundra svamparna för att de rättar till det fan som vi ställt till med.

Haha ja just kolerakyrkogården är inget större problem för mig, de liken lär vara nerbrutna för längesen. Men det fick mig bara att fundera på vad som finns nedgrävt i skogen egentligen.

Haha självklart brukade jag även plocka svamp längst en nedlagd järnväg. Som tur var växte mest stenmurklor där å dessa har jag nu gett upp. Man vill ju inte ha ALS, så det är väl hugget som stucket om det var stenmurklorna eller kreosotet som var värst.

Man kanske skulle kunna leta här (nedan, och lyckas de fånga in artikeln du hittade) eller på nån liknande karttjänst, kanske från svampplockarkollektivet - de brukar ju vara lite hemliga iofs men var gifterna är kunde de väl upplysa varandra om kan man tycka.

https://www.sgu.se/produkter-och-tjanster/kartor/kartvisaren/geokemikartvisare/
https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/miljo-och-vatten/fororenade-omraden/kartor-over-fororenade-omraden.html
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/miljoovervakning/karttjanster/

Jag kollar om vegetationen är lämplig för mina målarter (gul och tratt). Blandning gran, björk, tall, stubbig, blåbärsris och mossa, täckt av trädkronor. Ej för blöt eller torr, för mycket lingon, gräs eller tall.

Så svaret är ja, jag kollar marken noga.

Går på automatik, har tillräckligt stor kartbild över var jag är och ser då vare sig nedlagd eller pågående verksamhet som möjligen förgiftat eller förgiftar marken i området jag befinner mig i, samma förfarande med när jag tar dricksvatten i naturen.

Jag tänker ofta tanken men har aldrig gjort nån undersökning

Jag kollar efter ormar. Jag har sett fler huggormar på hösten än andra säsonger. Ren tillfällighet kanske?

De kolerakyrkogårdar jag set har fortfarande ett och annat kors i marken (bl.a. götebotg, kungsbacka). Det är inte så längesedan.