Börjat må dåligt över den jag är

Desto äldre jag har blivit, desto mindre har jag försökt vara någon jag inte är. Jag har nog varit en förvirrad själ tidigare som påverkats mycket av andra, men nu har jag mer och mer hittat mig själv och den jag faktiskt är. Och det är väldigt skönt.

Men….. jag känner att jag inte passar in i den här världen för hur jag är. Och börjar må ganska dåligt över det.

Jag är tjej, men jag märker mer och mer att jag inte är som andra tjejer är. Hatar att kalla mig själv som grabbig för jag ser feminin ut och jag känner mig som en kvinna. Men jag har nog samma jargong som män, ofta samma intressen och talar samma språk som dom. Så jäkla svårt att förklara, för jag är inte en tomboy eller vad det kallas.

Iallafall, jag känner att jag inte passar in i samhället för hur en kvinna förväntas vara. Jag vill gärna vara som andra kvinnor och tycka deras samtalsämnen är intressanta och klicka med dom, men det bara går inte jag dör av uttråkning.

Vad kan ha gått så fel med mig? Varför föddes jag som attraktiv tjej men en personlighet som en bondpojke? Hur accepterar man sitt öde med sin personlighet? Jag vet ju att jag kommer må som bäst om jag bara accepterar mig själv för den jag är. Men det är fortfarande svårt när jag inte kan klicka med tjejkompisar eller bete mig som mitt eget jävla kön….

Låter som en jävla dröm till brud, vad fan säger pojkvännen/mannen?

Livet är svårt, utmanande och förvirrande. För de flesta.

Så det är inget fel på dig.

Om du vill delta i det sociala spelet och jaga status så får du spela teater som alla andra, låtsas vara någon du inte är. Orkar du inte göra det, då återstår att jobba på att acceptera hur du är, och sluta vilja försöka passa in.

Väldigt fel på samhället i dessa dagar inte fel på dig. Fast hata varandra, göra svårt för varandra och vara misstänksam på varandra det älskar vi till varje pris.
Har alltid tyckt att swedenistan är en mentalsjukhus och kommer göra detta ända till graven.
Vi har fan inte lärt oss ens säga ett enkelt hej till varandra med tanke på hur mycket man glor och är på sin vakt på gatorna i mentalsjukhuset swedenistan.

När du möter din maskulina motpol till ditt feminina kommer du inte känna dig ”grabbig” på dåligt sätt. Sen är det hjärnspöken du brottas med. Sjukt onödigt att lägga tid på. Gör nått kul istället

Viktigaste lärdomen med livet är att skita i vad andra tycker och tänker om dig. Så länge du inte skadar andra så är det deras problem om du inte faller dom i smaken.

Vet du, jag har träffat på rätt många som du. Och uppskattat dem allihop.

Det är nog riktigt som du beskriver det att du inte passar in i ett slags bild av hur en kvinna "ska vara" enligt någon outtalad norm. Men jag lovar dig, vi är många som uppskattar kvinnor som inte är som den normen. Det är inget fel på dig!

Du låter som en kalaspingla! Släpp det där och var dig själv.

Tack för dina ord. Vart har du träffat sådana? Skulle verkligen behöva hitta dom så jag kanske en dag kan få en tjejkompis som är mig lik.

Varför måste det bli problem? Om du har ett manligt tänkade så borde det inte hindra iallafall vissa tjejer som kan umgås med killar. Om de alla är jättetjejiga så är det väl inte konstigt om du inte orkar med dem. Vem fan orkar med sådant? Vad är det som är bra med en stereotyp tjejighet?

Finns väl både tjejer och killar som inte har tankar och intressen typiska för det egna könet. Kanske försöka hitta sådana istället för att försöka bli typisk tjej.

Tycker du ska vara glad att inte vara ett kön rakt igenom. Du ser ut som en tjej, du har troligen mycket erfarenheter från livet vad det är att vara tjej trots hur du tänker, du identifierar dig som tjej. Men tänker som en kille. Det ger dig en mer unik syn på livet.

Jag skulle aldrig orka förminska mitt tänkande och mina intressen. De spänner över båda könen och skulle aldrig vilja kapa av något av det. De som är extremtjejiga eller extremgrabbiga är ofta väldigt ytliga.

Försök att bete dig som en bra människa i den mån det går och samtidigt sätter viktiga gränser. Det är mycket viktigare än något annat. Visst att det blir trist att inte ha någon själsfrände, men det kan absolut ändras. Att inte passa in i tjejskocken ser jag som positivt.

Det är nog nånstans bättre att försöka känna om livet man lever är roligare än vad andra uppfattar som roligt.

Omvänt finns det feminina tjejer som tycker att tomboy-livet ser roligare ut men vågar inte ta för sig pga av grupptryck.

Det betyder inte att det inte kan vara kul att hänga med tjejerna och ta en starbucks men man ska vara medveten om att man kan tro mer om saker än vad de är.

Satsa på att tjäna pengar och bli mer framgångsrik - yrkesrollerna är ofta unisex.

Det är inte du som är felande, det är samhället.