Citat:
Ursprungligen postat av
TheJesuit
Om vi lämnar att det skulle vara 5-åringar som är primära målet utan istället tänker att en missil på Drottninggatan vedergälls med en missil på Tverskaja Ulitsa (i Moskva) så blir det mer relevant. Det handlar då inte om att jävlas utan att slå mot en punkt där ryssarna faktiskt bryr sig. Vi ser detta i Ukrainakriget, där den vanlige ryssen inte bryr sig särdeles om kriget. Det är först när det smäller i grannhuset som opinionen skapas och Putin på riktigt får ett svårt krig på halsen.
Att bomba bort militär kapacitet är mycket svårt och tar otroligt lång tid. Att vända en opinion går fortare. Det vet ryssarna och däför bombar de Ukrainas städer.
Om man bombar Tverskaja Ulitsa i förhoppningen att det kommer leda till att den ryska folkopinionen vänds mot Putin och kriget, så bör man ha i åtanke att det även skulle kunna leda till andra saker. Dels skulle det kunna få en slags ”rally around the flag”-effekt. Alltså att ryssarna blir mer patriotiska, mer nationalistiska, mer stöttande av de nuvarande ledarna. Det skulle också kunna bidra till en slags politisk passivitet. Istället för att demonstrera mot kriget (i den mån det överhuvudtaget är möjligt i dagens Ryssland) så blir folk rädda och mer fokuserade på sin egen individuella överlevnad. I vardera av dessa två senare fall så leder bombningarna till ett
minskat folkligt motstånd mot kriget, inte ett ökat.
Om man tittar på historien är det också precis vad man ser. Ta andra världskriget, som exempel. När tyskarna bombade London (”the Blitz”) så ledde det bara till att britternas motståndskraft stärktes. Om något fick de mer av sin berömda ’stiff upper lip’. Samma sak när de allierade bombade Tyskland. Inte ledde det till någon bred folklig resning mot Hitler. Inte heller bombningen av Nordvietnam under Vietnamkriget. Och så vidare. Rysslands bombningar av Ukraina verkar inte heller ha vänt den ukrainska befolkningen emot sina Zelenskyj & Co. Jag är inte ens säker på att detta överhuvudtaget är Moskvas mål med att bomba Ukrainas städer.
Om vi skulle attackera mål djupt inne i Ryssland, så bör vi tänka logistik, ledningssystem, energiförsörjning, oljeraffinaderier, järnvägsknutar, ammunitionsfabriker, vapendepåer, flygbaser, kommandocentraler, luftvärn, rekryteringskontor, med mera, med mera. För sådana mål finns det tydliga belägg för att det minskar ryssarnas förmåga att föra krig. Vi bör inte fokusera på mål utifrån någon slags spekulativ psykologisk effekt med tveksam evidens. Detta är inte ett mjäkigt ”muh folkrätt”-resonemang, utan en rent kallhamrad fråga om vad som faktiskt funkar. Most bang for your buck får vi inte genom att smälla av en långdistansrobot mitt i Tverskaja Ulitsa.