Citat:
Ursprungligen postat av
Mjäll
Är detta dialektalt eller är det något annat slags fenomen?
För mig är det normala vokalljudet i "berg" ett kort ä-ljud som i "särk" eller "bärga". Vissa uttalar det istället med ett kort e-ljud som i "bett" eller "sänk".
Samma sak gäller vissa andra ord som stavas med e men normalt uttalas med kort ä-ljud. "Verkar" är ett till exempel.
Varför låter vissa så? Är det dialektalt eller är det snarare bristande språköra/intelligens?
Vi lingvistiskt intresserade skulle gärna vilja veta varifrån dessa "folk" kommer, som har detta vokaluttal.
Låter väldigt konstigt. Skulle i så fall vara den försvunna adertonde vokalen i vårt språk. a,o,u,å,e,i,y,ä,ö finns i en lång och kort variant. Men kort e och ä sammanfaller i talspråket. Nu finns alltså svenskar som klarar av att uttala kort e och ä olika?
Kanske är vi på väg mot en ny "vokaldans" som triggats av nån gangstarap?