Underskott men går inte ner, äter jag för lite?

Jag är en tjej på 27 år, har tränat flitigt sedan 12 år tillbaka. Gym (styrketräning blandat med cardio). Gått på spinning en dag i veckan senaste 5 åren.

Som 16 åring fick jag ätstörning, anorexi som blev behandlat och en aning bättre 1-2 år tills jag flyttade hemifrån och varvade träning, kontrollerad kost (men inte extremt underskott, men kontrollerat). Jag började utveckla chew and spit som eskalerade mer och mer.

Det ”svåra” med detta är att jag utåt sett verkar som en tjej som älskar träning, hälsosam syn på mat och inte underviktig utan snarare stark och vältränad. Jag väger 68 kg just ju och är 173 cm. Jag har ingen mens och inte haft på 10 år. Förutom en period på ett år där jag gick på antidepressiva som gjorde att jag gick upp i vikt trots kontrollerad kost och träning. När jag slutade med dem försvann mensen igen.

Jag har sökt hjälp flera gånger. Både hos vårdcentral, som gett remiss till KBT, psykologer och PDT. Kommer ändå inte loss. Kontrollen är extrem.

Nu till min huvudsakliga fråga. Jag vill ha ärliga svar på vad ni tänker om min ”uträkning”. Jag har en automatisk uträkning i huvudet för vad jag äter sett till min träning. Jag brukar utgå från 1300, sen lägger jag till beroende på steg per dag och träning. Typ 30 kcal per 1000 steg. Så 1300 + 20 k steg (600) + 25 min crosstrainer (200 kcal) blir då 2100 för den dagen (ett exempel bara). Sen drar jag ofta bort 2-300 kalorier från detta för bara på ”säkra sidan”. Jag har ett stillasittande jobb men tar mycket promenader och regelbunden träning som sagt.

Mitt chew and spit beteende har ökat senaste 2 åren och nu försöker jag sluta helt. Har klarat det i 2 dagar utan nu. Ovanligt för vara mig. Tänkte att jag skulle försöka lägga till 2-300 kalorier för se om kroppen mår bättre och kanske känner mig mer energisk då.

Jag är viktstabil på så jag äter nu, men undrar om det verkligen är så eller om det är kroppen som anpassat sig? Vad kommer hända om jag lägger till typ 300 kalorier utifrån så jag äter nu?

Min kropp har haft flertalet skador senaste året, 4 skador u benen och 2 i rygg. Får behandling men hjälper inte. Som sagt ingen mens, ingen sexlust. Dock är träningen en bra motivation till att jag faktiskt äter. Prioriterar större mål innan träning men gärna ganska restriktivt under dagen för att äta stort kvällsmål så det är som en ”befrielse” för mig att slappna av då. Dock inom kontrollerade ramar.

Du tänker på mat hela tiden presis å då blir man tjockis 😁
Du skapar ett beroende som inte så lätt går att bromsa oftast tvärt om.
Ju mer du försöker tvinga i dig smal mat ju mer tränar du upp såg propparna
Du tänker kanske nu ska jag inte äta nu ska jag inte äta, alltså tänker du på mat åxå

Gissar att då står i köket 50% av din tid pbskakar morötter 😳

Nu är du ju inte så mycke överviktig men du kommer bli stooor

Du är 173 cm. och väger 68 kg. Det är högst normalt. Egentligen borde du gå upp 2-4 kg. (muskler).
Du har en sjukdom som du behöver få hjälp med. Det märker man i din text.

Du fortsätter tyvärr i samma onda mönster och jag skulle inte vilja ge mer råd i vikt/kcal tips.. Du har för många varningstecken i din sjukdom kvar, det här behovet av kontroll kring mat och intag är inte lätt. Men tack för din öppenhet!

Jag skulle vända till mig privat vård om du kan.. Eller fortsätta begära hjälp. Jag vet att anorexia vården kan vara svår att komma till bukt med. Önskade alla hade råd med privat vård om övrig vård var belastade.

Jag är ledsen för du lider av detta. Jag hoppas du hittar en väg ur detta.

Det korta och ärliga svaret på din fråga är att din kropp med största sannolikhet befinner sig i ett tillstånd som kallas REL-S (Relativ energibrist i sport) eller REDs (Relative Energy Deficiency in Sport), vilket förklarar varför din mens är borta och varför du drabbas av återkommande skador. Din uträkning är baserad på ett alldeles för lågt basbehov, och din viktstabilitet beror på metabol anpassning (att kroppen har sänkt sin energiförbrukning för att överleva).

Om du lägger till 300 kalorier om dagen kommer din kropp i första hand att börja reparera sig själv, höja din basala ämnesomsättning och ge dig mer energi, snarare än att du går upp i vikt i ren fettmassa.

Att utgå från 1300 kcal som bas för en kvinna på 173 cm och 68 kg som dessutom tränar och rör på sig mycket är fysiologiskt för lågt. Ditt faktiska basala metaboliska behov (BMR) – alltså vad din kropp drar i rent viloläge för att hålla igång organ, hjärna och hormoner – ligger runt 1450–1500 kcal. Du startar alltså din uträkning under din biologiska golvnivå.

När du dessutom drar av 200–300 kcal "för att vara på den säkra sidan" hamnar du i ett konstant dolt energiunderskott.

Att du har haft sex skador i ben och rygg det senaste året och har haft amenorré (utebliven mens) i 10 år är allvarliga varningssignaler.

• Hormonell avstängning: När energitillgängligheten är för låg stänger hypotalamus i hjärnan av signalerna till äggstockarna. Östrogennivåerna sjunker drastiskt.

• Benskörhet och skador: Östrogen är helt nödvändigt för att bygga och bibehålla skelettet. Att vara utan mens i 10 år på grund av energibrist ger en fysiologisk hormonprofil som liknar en kvinna i klimakteriet. Detta leder till minskad bentäthet, vilket förklarar varför du får skador i ben och rygg trots att du är muskulärt stark. Behandlingar (som fysioterapi) biter inte eftersom kroppen saknar byggstenarna och hormonerna för att läka vävnaden.

Om du ökar ditt intag med 300 kcal (så att du slutar dra av den där "säkerhetsmarginalen" och faktiskt äter upp det du räknar ut, eller höjer din basnivå):

1. Energinivån stiger: Du kommer att känna dig piggare, få bättre fokus på jobbet och mer tryck i träningen.

2. Kroppen börjar reparera: Energin kommer i första hand att gå till att läka skadorna i ryggen och benen samt att börja skruva upp sköldkörtelhormonerna och ämnesomsättningen igen.

3. Vikten: Du kan se en liten initial viktuppgång på vågen (1–2 kg), men detta är nästan uteslutande glykogen (kolhydrater bundet i musklerna) och vatten, inte fett. Dina muskler är sannolikt tömda på energi. På sikt kan den ökade energin göra att din förbränning ökar (termogenese) eftersom du rör dig mer spontant och kroppen vågar släppa på spärrarna.

Det är fantastiskt starkt att du har klarat 2 dagar utan chew and spit. CS-beteendet drivs ofta av den extrema restriktiviteten under dagen. Eftersom du håller igen fram till kvällen blir hjärnan biologiskt desperat efter snabb energi (smaker, kolhydrater, fett). CS blir en "ventil" för att få smaken av kontroll och belöning utan vad du upplever som "risken" med kalorierna.

Att du sparar kalorier till kvällen för att det blir en "befrielse" är ett klassiskt mönster vid kontrollerat ätande. Men genom att äta lite mer utspritt under dagen minskar du den biologiska hungern som triggar suget efter chew and spit.

Hejsan LettanN44

Som du skriver själv så har du en sjukdom, som är svårbehandlad på egen hand.

Men du borde ha fungerande menstruation som mål för att äta, inte träningen. Träningen är bara till för att kontrollera demonerna.

Människans mål är att reproducera sig, så det borde du också tänka. Jag antar att du heller inte har någon partner, och den kommer också om du har en reproducerande kropp. När mensen kommer igång ligger du på en hälsosam viktnivå. Det ska vara ditt mål. Att dina skador inte läker är också ett resultat av att du äter för lite, du har närings- och energibrister som gör att kroppen prioriterar överlevnad och inte reparation.

Så du vet ju vad du ska göra. Men du behöver nog proffshjälp för att lyckas.

Det är nog där du skall fortsätta och söka lösning på ditt problem. Du har ett BMI på 22.7 vilket karaktäriseras som normalvikt och om du tycker att du prompt behöver gå ner i vikt så är det snarare ett psykiskt problem än ett kroppsligt.

Hej TS! Försök att sova mer (9 timmar/dygn) - men naturligt, utan sömntabletter. En viss motion och mindre koffein underlättar. Då kommer levern snabbare att bryta ner överskottskalorier så att du når en idealvikt.

Är din hälsosamma syn på mat den där propagandan man läser i tidningar om att äta grönsaker och max 200g rött kött i veckan?
Kroppen tillverkar könshormoner från kolesterol. Din hjärna är gjord av fett. Du vill äta så mycket animaliskt fett du kan. Rött kött varje dag, grädde, smör, mjölk. Lever och ägg-gula för extra vitaminer. Utebliven mens är typiskt för undernäring och stress. Allt handlar inte om vikten.

Din ätstörning är problemet inte HUR mycket du - äter utan ATT du mäter/väger/räknar din mat. Snälla sök vård.

Mindler är gratis med frikort. Vård digitalt, skitproffsiga och du väljer din egen terapeut!!! Höjden av lyx. Du kan få en tid i morgon, dvs inga köer.

Applåder till dig för att du är så öppen och ärlig!!!

Träning är bra för hälsan, men har inte så mycket med vikten att göra.

Och vikten kan inte angripas med kalorireduktion på det sättet.

Eftersom du redan äter ett stort kvällsmål har du nyckeln i din hand: ät bara en gång om dagen, så låter du kroppen få möjlighet att ta ur fettreserverna under en del av dygnets timmar (när insulinet är lågt).

Alternativt vattenfastar du i tre dagar två gånger i månaden för att stötvis angripa vikten, du tvingar då kroppen att ta från fettreserverna. Ät som vanligt däremellan.

Ett tredje trick är att äta protein- och fettrik mat. Ät en grillad kyckling och svälj ned med en liter filmjölk under ditt dagliga mål, och se kilona rasa. Protein och fett mättar och signalerar till kroppen att den får det den behöver.

Du får tänka realistiskt ang din fråga tror jag. Din dagsform och din resa speglar hur du lyckats. Det finns så många sätt att lyckas på och om du vill räkna kalorier och köra en sådan uträkning så hindrar ingen dig. Testa 300kcal mer om du vill se vad som händer. Ingen vet nämligen. Men du vet att du har ett mål och du behöver kunna mäta det målet. Det finns många sätt att mäta så man ser att det gör framåt. Det bästa är att gå till en PT kanske var 6e månad och låta den avgöra om man inte klarar det själv.

Men vill du få bättre resultat på något sätt så behöver du ju hitta ett sätt att göra saker mer rätt på och även här finns det ju mängder av vägar. Jag tror du redan vet detta egentligen så jag undrar vad du vill egentligen. Jag räknar inte kalorier men jag gjorde det under flera år. Jag är bland de största på mitt gym och jag tror det främst är för att jag är mest kunnig. Träning på hyffsat hög nivå är mycket kunskap, psykologi och filosofi tänker jag. Jag ville lyckas och jag fick själv tänka helt nytt ibland eftersom jag var helt fel ute med mitt upplägg.
Många vill ha hjälp men blir "anti" direkt när de får ett svar som inte passar med hur de själva gör. Jag vet inte om du kan ta till dig bra lösningar på dina problem. Psykolog, kpt är väldigt bra men det fungerar bara om man är helt öppen för att ge ut och ta in.